Industriutsläppsdirektiv och BAT-slutsatser för stålindustrin

EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten för industriell verksamhet. Direktivet omfattar bindande krav kopplade till bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser, för olika processteg. Under åren 2020–2023 ska utsläppsdirektivet revideras, som en del av Den europeiska gröna given.

Anläggning för rökgasrening. Foto: Stig-Göran Nilsson, Jernkontorets bildbank.

Industriutsläppsdirektivet under revidering

EU-kommissionen beslutade under 2019 att låta utvärdera Industriutsläppsdirektivet. Utvärderingen skedde trots att inte alla referensdokument för bästa tillgängliga teknik, så kallade BREF, var implementerade eller reviderade.

Vid en workshop den 19 december 2019 presenterades en sammanfattning av utvärderingen, men någon slutrapport har inte publicerats. Istället meddelade EU-kommissionen den 12 december 2019, i sin tillväxtstrategi Den europeiska gröna given, att industriutsläppsdirektivet ska revideras så att det fullt ut överensstämmer med politikområdena klimat, energi och cirkulär ekonomi. Kommissionen avser också att se över vilka ytterligare sektorer som direktivet ska omfatta, till exempel gruvor.

Revideringen kommer att pågå under åren 2020–2023 och nedan sammanfattas våra generella ståndpunkter, som kommer att kompletteras med ytterligare detaljer under revideringens gång.

Den revidering som meddelades i Den gröna given innebär dessutom att kommissionen åsidosätter sitt eget arbetssätt. Praxis har varit att en utvärderingsrapport presenteras, efter vilken ett arbetsdokument från kommissionen presenterar en analys av rapporten med förslag på nästa steg. För revidering av industriutsläppsdirektivet initierades istället en konsekvensanalys i mars 2020, med en kort konsultation i vilken 155 svar inkom, även Jernkontoret skickade in synpunkter

Under våren 2021 har Jernkontoret lämnat synpunkter på EU-kommissionens två konsultationer om revidering av industriutsläppsdirektivet (IED), en öppen konsultation och en mer omfattande konsultation, Targeted Stakeholder Survey.

Några viktiga övergripande ståndpunkter i revideringen

  • Säkra att direktivet reglerar utsläpp till luft, mark och vatten från industriprocesser. Direktivet bör inte reglera sådant som redan annan lagstiftning, som exempelvis REACH, Systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) och avfallslagstiftning, redan reglerar. Skulle industriutsläppsdirektivet innehåll breddas med fler parametrar och gälla fler sektorer, riskerar det att överlappa annan lagstiftning och innebära ett tidsödande arbetet för revidering av BREFarna. Dessutom riskerar det göra redan långa tillståndsprocesser längre.
  • Industriutsläppsdirektivet bidrar redan idag direkt och indirekt till cirkulär ekonomi tack vare en rad olika paragrafer om resurseffektivitet, avfallsminimering, recirkulation med mer. Även om själva begreppet cirkulär ekonomi inte används kan förutsättningarna för cirkulär ekonomi stärkas, bland annat genom den guide som tas fram för ett BREF-dokument.
  • Stålindustrin ingår i systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) och av artikel 9.1 i industriutsläppsdirektivet framgår att för sektorer som ingår i ETS ska inte tillstånden innehålla gränsvärden för utsläpp av växthusgaser. Utsläppsminskningar görs istället till lägsta möjliga kostnad inom ramen för ETS. Att i detta läge sätta bindande gränsvärden för växthusgaser i industriutsläppsdirektivet skulle äventyra rådande system och dessutom innebära en dubbelreglering. Det är redan fullt möjligt att göra bedömningar av nya tekniker för minskade koldioxidutsläpp inom ramen för BREF-arbetet, på samma sätt som andra tekniker bedöms i Sevilla-processen (se beskrivning av processen nedan). Val av bränsle och arbetet för energieffektivitet bidrar också indirekt till minskade utsläpp av koldioxid.
  • Processen för revideringen går alldeles för snabbt. I den takt som kommissionen nu arbetar, riskeras den viktiga arbets- och förankringsprocess i vilken medlemsländerna, miljöorganisationer, andra intresseorganisationer och industrierna vanligtvis aktivt deltar. Jernkontoret har som ambition att delta i alla steg, fram till att ny lagstiftning är på plats, preliminärt redan 2023. Vi ser därför gärna att regeringskansliet så snart som möjligt startar en referensgrupp.
  • Revidering av BREFar bör inte påbörjas innan kraven i den nya lagstiftningen är kända. Parallellt med revideringen av direktivet pågår ett arbete med det kommande arbetsprogrammet för revidering av BREFar. Det är viktigt att detta program fastställs efter att den nya lagstiftningen är på plats. Både nya parametrar och sektorer kan tillkomma i lagstiftningen och därmed förändra innehållet i BREFarna.
  • De BREFar som revideras i innevarande arbetsprogram ska slutföras baserat på nuvarande lagstiftning. Det finns totalt ungefär 30 olika BREFar och ett tiotal av dessa är relevanta för stålindustrin. Järn och stål-BREF (I&S) var det första dokumentet som färdigförhandlades, Bearbetnings-BREF (FMP) är i slutförhandlingsfas och för de två BREFarna för ytbehandling av metaller och plaster (STM) och oorganiska högvolymkemikalier (LVIC) har förhandlingsfasen inte ännu inletts. Det är viktigt att inte förändra spelreglerna under pågående förhandlingar, därför måste BREFar som är under revidering i innevarande arbetsprogram slutföras som BREFar med tillstånd baserade på den nuvarande lagstiftning.

Uppskattad tidsplan för revideringen och det nya direktivet

  • Inledande konsultation; 24/3-21/4 2020
  • Utvärderingsrapport och arbetsdokument med analys och förslag på nästa steg; förväntas ske under kvartal 2-3, 2020
  • Workshop i Art 13 forum om nästa BREF revisionscykel; 12/6 2020
  • Publik konsultation: kvartal 3 2020, Jernkontoret kommer att svara
  • Konsekvensanalys klar: kvartal 1-2, 2021
  • Konsekvensanalys antas av kommissionen: kvartal 4, 2021
  • Förhandlingar i råd och parlament: 2022
  • Ny lagstiftning tidigt 2023, eventuellt under svenskt ordförandeskap i EU.

BREF-dokument och BAT-slutsatser

Inom ramen för Industriutsläppsdirektivet tas så kallade BREF-dokument (BAT Reference Documents) fram. Dessa beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik i de olika processtegen. Under ledning av IPPC-byrån i Sevilla arbetas BREFar fram inom tekniska arbetsgrupper där berörd industri, medlemsländer och organisationer deltar. Arbetet med en BREF tar oftast många år och resulterar i ett omfattande dokument med detaljerade teknikbeskrivningar för hela eller delar i en industriell process. Varje BREF ska enligt direktivet revideras ungefär var åttonde år, vilket ännu inte har skett för någon BREF.

Läs mer:

Stålindustrin var den bransch som först fick BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning. BAT-slutsatserna publicerades i mars 2012 och under de följande fyra åren arbetade de tillverkande företagen för att uppfylla de utsläppsvärden som baserades på bästa tillgängliga teknik och framgick av BAT-slutsatserna. I mars 2016 var tekniken på plats, med dispens beviljad för endast ett fåtal enstaka värden.

Utöver BREF om järn- och ståltillverkning och kompletterande BAT-slutsatser berörs stålindustrin av ett tiotal andra BREFar, några vertikala (sektorsvisa) och andra horisontella (gäller för alla IED-anläggningar). BREF om bearbetning av stål är viktig för de flesta av stålföretagen. Dessutom berörs olika företag av BREF om stora förbränningsanläggningar, ytbehandling med organiska ämnen eller metaller och om tillverkning av olika kemikalier. De horisontella BREF-dokumenten om kylning, energieffektivitet och mätning är också viktiga att bevaka vid eventuell revidering.

Implementerade BAT-slutsatser:

Svenska företag förhåller sig till två separata system samtidigt

För att göra genomförandet av industriutsläppsdirektivet i Sverige så enkelt som möjligt och säkerställa att Sveriges alla 1300 anläggningar på sikt ska uppfylla BAT-slutsatsernas gränsvärden, infördes dessa värden som en förordning. Detta medför att tillverkande företag nu har två separata system att förhålla sig till:

  1. Den svenska tillståndsprövningen som tar fram villkor som alltid gäller, både under normala och onormala driftsförhållanden. Villkoren är anpassade för en specifik anläggning på en specifik plats med skilda förutsättningar. Prövningen är en omfattande och ofta tidskrävande process.

  2. Industriutsläppsdirektivets BAT-slutsatser, vilkas värden är framtagna för att gälla för alla anläggningar, oavsett lokalisering. BAT-slutsatserna fastställer vilka värden som gäller när bästa tillgängliga teknik (beskriven eller annan likvärdig teknik) är på plats och fungerar som den ska, det vill säga under normala driftsförhållanden. Om anläggningen inte klarar dessa värden är det rimligt att endera är BAT inte på plats eller så fungerar inte tekniken som den ska (onormal drift). Kontrollen görs i andra länder av myndigheter som genomför mätningar när anläggningen fungerar och är igång. Det betyder att BAT-slutsatserna främst innebär en teknikkontroll och att dessa inte ska jämställas med svenska villkor.

På längre sikt måste balansen mellan krav från EU och det som ska regleras i det svenska verksamhetstillståndet säkerställas. Det som ingår i BAT-slutsatserna bör inte ingå i den svenska tillståndsprövningen. Miljöbalken bör ses över för att inte ge svensk industri en onödigt tung regelbörda i jämförelse med vad andra, ofta konkurrerande, europeiska stålföretag har.



Ordlista

IPPC: Integrated Prevention and Pollution Control. EU:s tidigare utsläppsdirektiv för stora industrianläggningar.

IED: Industry Emission Directive. EU:s nuvarande utsläppsdirektiv (från 2010), Industriutsläppsdirektivet.

BAT: Best Available Technique. Bästa tillgängliga teknik

BREF: BAT-REFerensdokument. Beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik för en bransch eller del av bransch.

BAT-slutsatser (BATC, BAT Conclusions): Kapitel i BREF. Beskriver BAT och vilka bindande utsläppsvärden som ska gälla för en bransch eller en del av en tillverkningsprocess. Översätts till EU:s alla språk.