Industriutsläppsdirektiv och BAT-slutsatser för stålindustrin

EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten för industriell verksamhet. Direktivet omfattar bindande krav kopplade till bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser, för olika processteg. Under åren 2020–2023 revideras IED, som en del av Den europeiska gröna given, för att ta med fler sektorer och göra så att direktivet förstärker övrig politik och lagstiftning för klimat, energi och cirkulär ekonomi och för att underlätta för framväxande teknik och innovation.

Anläggning för rökgasrening. Foto: Stig-Göran Nilsson, Jernkontorets bildbank.

Industriutsläppsdirektivet – nytt förslag under förhandling

EU-kommissionen meddelade i december 2019, i sin tillväxtstrategi Den europeiska gröna given, att en revidering av industriutsläppsdirektivet (IED) skulle inledas, för att det att fullt ut ska överensstämma med politikområdena klimat, energi och cirkulär ekonomi. Kommissionen skulle också se över vilka ytterligare sektorer, till exempel gruvor, som ska omfattas av direktivet. Tidplanen för revideringen sattes till 2020–2023.

Jernkontoret bevakar och påverkar lagstiftningsprocessen

Under våren 2021 lämnade Jernkontoret synpunkter på EU-kommissionens två så kallade konsultationer om revidering av IED, en öppen och en mer omfattande konsultation (Targeted Stakeholder Survey), se remissvar 2021-04-02.

Jernkontoret tog även fram en fallstudie för svensk stålindustri, Revidering av industriutsläppsdirektivet (IED) – Risker och möjligheter, som sammanfattar konkreta konsekvenser av de förändringar av IED som EU-kommissionen vill se.

Den 5 april 2022 lade EU-kommissionen fram sitt förslag till ny utformning av IED i ett lagförslag till Europarådet och Europaparlamentet.

Jernkontoret befarar att den nya versionen av IED kan bli för djup, för bred och för detaljerad, ett slags "All inclusive-direktiv".

För att minska risken av överlappande och motstående lagstiftning uppmanar Jernkontoret EU:s medlemsstater och EU-parlamentet att inte inleda förhandlingarna om lagförslaget i dagsläget, utan i stället avvakta tills övriga "Green deal-dokument" är klara. Därefter kan EU-kommissionen justera lagförslaget och bara inkludera sådant som inte regleras i annan lagstiftning. Det är framför allt totalen med alla detaljerade tillägg i tillstånden som är bekymmersam, detta riskerar att hämma svensk industris hållbara omställning. Se även: Industrin i nödrop till regeringen om EU-kommissionens förslag till industriutsläppsdirektiv

EU-kommissionens förslag till ny utformning av IED innehåller en mängd nya formuleringar som kan slå hårt mot svensk järn- och stålindustri. Några exempel:

  • IED breddas med fler parametrar och gälla fler sektorer. Det riskerar att överlappa annan befintlig lagstiftning, vilket kan medföra att redan nu långa tillståndsprocesser blir längre.
  • Bindande krav på hur mycket energi och vatten som får användas riskerar att förhindra produktion av avancerade stålsorter och fortsatt innovation, och därmed förhindra nödvändig hållbar utveckling.
  • Kvotplikt, dvs krav på att en produkt ska innehålla en viss mängd sekundära material för att få kallas hållbar, finns omnämnt och kan därmed komma att ingå i tillståndsprocesserna. IED riskerar således att både reglera processer och produkter. Med ett sådant krav kan utveckling och omställning av primär stålproduktion (till exempel Hybrit-processen) förhindras. Läs mer: Viktig plan för en cirkulär ekonomi – men kvotplikt på stål måste avvärjas 

[inom kort kommer vi här att publicera en länk till en utförligare beskrivning av förslaget till ny IED och Jernkontorets kommentarer till  förändringarna.] 

Vad innebär revideringen av IED för svensk industri?

Jernkontorets IED-expert Eva Blixt samtalar med Mårten Sohlman, vd för Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), om vad revideringen av IED innebär för svensk industri (oktober 2021):

Uppskattad tidsplan för det som återstår av revideringen av IED:

  • 5 april 2022: Lagförslag till Europarådet och Europaparlamentet
  • 2022–2023: Förhandlingar i rådet och parlamentet
  • 2023: Ny lagstiftning klar

BREF-dokument och BAT-slutsatser

Inom ramen för Industriutsläppsdirektivet tas så kallade BREF-dokument (BAT Reference Documents) fram. Dessa beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik i de olika processtegen. Under ledning av IPPC-byrån i Sevilla arbetas BREFar fram inom tekniska arbetsgrupper där berörd industri, medlemsländer och organisationer deltar. Arbetet med en BREF tar oftast många år och resulterar i ett omfattande dokument med detaljerade teknikbeskrivningar för hela eller delar i en industriell process. Varje BREF ska enligt direktivet revideras ungefär var åttonde år, vilket ännu inte har skett för någon BREF.

Läs mer:

Stålindustrin var den bransch som först fick BAT-slutsatser för järn- och ståltillverkning. BAT-slutsatserna publicerades i mars 2012 och under de följande fyra åren arbetade de tillverkande företagen för att uppfylla de utsläppsvärden som baserades på bästa tillgängliga teknik och framgick av BAT-slutsatserna. I mars 2016 var tekniken på plats, med dispens beviljad för endast ett fåtal enstaka värden.

Utöver BREF om järn- och ståltillverkning och kompletterande BAT-slutsatser berörs stålindustrin av ett tiotal andra BREFar, några vertikala (sektorsvisa) och andra horisontella (gäller för alla IED-anläggningar). BREF om bearbetning av stål är viktig för de flesta av stålföretagen. Dessutom berörs olika företag av BREF om stora förbränningsanläggningar, ytbehandling med organiska ämnen eller metaller och om tillverkning av olika kemikalier. De horisontella BREF-dokumenten om kylning, energieffektivitet och mätning är också viktiga att bevaka vid eventuell revidering.

Implementerade BAT-slutsatser:

Svenska företag förhåller sig till två separata system samtidigt

För att göra genomförandet av industriutsläppsdirektivet i Sverige så enkelt som möjligt och säkerställa att Sveriges alla 1300 anläggningar på sikt ska uppfylla BAT-slutsatsernas gränsvärden, infördes dessa värden som en förordning. Detta medför att tillverkande företag nu har två separata system att förhålla sig till:

  1. Den svenska tillståndsprövningen som tar fram villkor som alltid gäller, både under normala och onormala driftsförhållanden. Villkoren är anpassade för en specifik anläggning på en specifik plats med skilda förutsättningar. Prövningen är en omfattande och ofta tidskrävande process.
  2. Industriutsläppsdirektivets BAT-slutsatser, vilkas värden är framtagna för att gälla för alla anläggningar, oavsett lokalisering. BAT-slutsatserna fastställer vilka värden som gäller när bästa tillgängliga teknik (beskriven eller annan likvärdig teknik) är på plats och fungerar som den ska, det vill säga under normala driftsförhållanden. Om anläggningen inte klarar dessa värden är det rimligt att endera är BAT inte på plats eller så fungerar inte tekniken som den ska (onormal drift). Kontrollen görs i andra länder av myndigheter som genomför mätningar när anläggningen fungerar och är igång. Det betyder att BAT-slutsatserna främst innebär en teknikkontroll och att dessa inte ska jämställas med svenska villkor.

På längre sikt måste balansen mellan krav från EU och det som ska regleras i det svenska verksamhetstillståndet säkerställas. Det som ingår i BAT-slutsatserna bör inte ingå i den svenska tillståndsprövningen. Miljöbalken bör ses över för att inte ge svensk industri en onödigt tung regelbörda i jämförelse med vad andra, ofta konkurrerande, europeiska stålföretag har.



Ordlista

IPPC: Integrated Prevention and Pollution Control. EU:s tidigare utsläppsdirektiv för stora industrianläggningar.

IED: Industry Emission Directive. EU:s nuvarande utsläppsdirektiv (från 2010), Industriutsläppsdirektivet.

BAT: Best Available Technique. Bästa tillgängliga teknik

BREF: BAT-REFerensdokument. Beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik för en bransch eller del av bransch.

BAT-slutsatser (BATC, BAT Conclusions): Kapitel i BREF. Beskriver BAT och vilka bindande utsläppsvärden som ska gälla för en bransch eller en del av en tillverkningsprocess. Översätts till EU:s alla språk.