Ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Stålindustrin arbetar med att integrera ekosystemtjänster i verksamheterna och på många håll i branschen förekommer aktiviteter som syftar till att öka den biologiska mångfalden. Jernkontoret deltar i utvecklingen av ekosystemverktyg i Sverige.

Höganäs AB har i samråd med bland andra Höganäs kommunekolog anlagt en våtmark i Rögla, där det tidigare fanns en deponi för slagg. På så sätt har Höganäs AB skapat naturvärden och samhällsnytta av sina gamla industrideponier. Foto: Johan Peyron. Läs mer: Kräsen fågel häckar i Höganäs gamla deponi (hoganas.com)

Den svenska stålindustrin vill bidra till att nå FN:s globala mål nr 15 (Sustainable Development Goals, SDG) om att bevara ekosystemtjänster och stoppa förlusten av biologisk mångfald genom att integrera ekosystemtjänster i verksamheterna. Jernkontoret stödjer företagen i tillämpningen och införandet av ekosystemtjänster i verksamheterna. Syftet är att synliggöra, förstärka, och systematisera aktiviteter på företagen som ökar den biologiska mångfalden.

Vad menas med biologisk mångfald?

Biologisk mångfald, eller biodiversitet, beskrivs enligt Nationalencyklopedin som genetisk variation inom arter samt mångfalden av ekosystem.

Sverige har undertecknat FN:s konvention om biologisk mångfald där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald, och nyttja den på ett uthålligt sätt.

Det finns många goda exempel på hur stålindustrin arbetar för ökad biodiversitet, till exempel en gäddfabrik i Oxelösund, se film nedan.




Vad menas med ekosystemtjänster?

Den korta förklaringen är att det är tjänster som ekosystemen levererar, tjänster som vi människor behöver. Vi behöver ha grönområden att promenera i men vi behöver också rent vatten, frisk luft, timmer, bin som pollinerar växter så att vi får grödor. Dessa är livsviktiga tjänster som till stor del tas för givna.

Eftersom våra ekosystem under en lång tid degraderats behöver vi utöver att skydda naturområden från påverkan även skapa nya värden och detta kan till exempel göras genom ekologisk efterbehandling. En parallell kan dras till metoder som använts inom ekologisk kompensation.

En del företag, till exempel inom gruvindustrin, har använt ekologisk kompensation som verktyg för att kompensera förlusten av biologisk mångfald vid exploateringsprojekt. Det innebär att företaget kompenserar för de naturvärden som går förlorade där verksamheten ligger genom att skapa naturvärden någon annanstans.

Handbok för ekologisk efterbehandling

Jernkontoret och Svemin har med hjälp av ekologikonsultföretaget Enetjärn Natur tagit fram en handbok för gruv- och stålföretag om potential och metoder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster under drift och efterbehandling. Arbetet finansierades av Vinnova. 

Handboken vänder sig främst till företag inom gruv- och stålbranschen men även till myndigheter och i bästa fall även till andra branscher. Handboken är till för att inspirera och vägleda företagen att inte bara återställa, utan även skapa nya naturområden. Den hjälper till med både inspiration och metodik och har en ekologisk och en social dimension. 

Företagen är en del av ekosystemet. Ekologisk efterbehandling hjälper företagen att få ett större systemperspektiv och kan dessutom leda till affärsmöjligheter.
Handbok: Ekologisk efterbehandling

Så ska industrin skapa ny natur

Alla gruv- och stålföretag har deponier. Dessa fylls och stängs ner enligt stränga lagkrav, så att det inte läcker ut föroreningar som kan vara farliga för djur eller människor. Om inget görs börjar det oftast växa ogräs på området. Det finns mycket som kan göras när ett deponiområde stängs. Att plantera olika växter och träd för att öka den biologiska mångfalden, skapa våtmarker eller anlägga öppna vattenspeglar för att gynna olika arter är några exempel. 

Genom att analysera områdets ekologiska förutsättningar och tillgänglighet kan mervärden skapas för både människor och arter. Ett område kan bli ett naturområde, ett rekreationsområde, en fotbollsplan, ett promenadstråk eller bara ett trevligt grönområde för personalen att äta lunch på. Det här är varken dyrt eller särskilt svårt, men visst kräver det intresse och engagemang från företagens sida. Ofta är det projekt som uppkommit genom ett samarbete mellan företagen, länsstyrelsen och kommunen. Kanske anlitar de en kommunekolog för att få hjälp och på så vis skapas sociala värden genom samarbete, både lokalt men även kommuner emellan. 

Ekologisk efterbehandling har potential att skapa fler ekosystemtjänster och det är viktigt att synliggöra detta arbete. 

Handbok om stålföretagens ekosystemtjänster

Handboken riktar sig främst till stålföretag men kan även inspirera andra branscher. Handboken kan användas av både små och stora företag som en första introduktion till dem som vill testa ESR-metodiken (Ecosystem Services Review) och arbeta med ekosystemtjänster.

Handboken togs fram inom ramen för projektet ”Innovation och resurseffektivitet inom stålbranschen genom ett integrerat ekosystemperspektiv” åren 2016–2017. Projektet var ett samarbete mellan Enetjärn Natur, Outokumpu Stainless Avesta, Jernkontoret, Albaeco, IVL Svenska Miljöinstitutet och Triple Steelix i syfte att bidra till att ekosystemtjänster integreras i stålindustrins verksamhet. Projektet delfinansierades av Vinnova inom de Strategiska innovationsprogrammen Metalliska material och STRIM.
Handbok: Integrera ett ekosystemperspektiv i stålbranschen

Andra ekosystemverktyg i stålindustrin

Uddeholm och Jernkontoret lyftes fram i regeringens utredning om att ”Synliggöra värdet av ekosystemtjänster” som exempel på initiativ inom den privata sektorn.
Utredning: Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (riksdagen.se)

Ett mastersarbete utfördes på Uddeholm i samarbete med Stockholm Resilience Centre för att identifiera de ekosystemtjänster som stålföretaget påverkar och är beroende av, en så kallad Corporate Ecosystem Services Review (ESR). Andra stålföretag, till exempel Outokumpu i Avesta, har också använt sig av ESR-metodiken. 
Rapport: Empowering the Steel Industry as a Stakeholder: Environmental Management and Communication through a Social-Ecological System Approach (Jernkontorets forskning, D 854)

 

Outokumpus anläggning i Avesta. Foto: Outokumpu.

Jernkontorets bikupa

Som en del i att synliggöra arbetet för ekosystemtjänster har Jernkontoret satt en bikupa på taket. Bikupan utgör en påminnelse om vikten av ekosystemtjänster och om att vi alla kan bidra till biologisk mångfald även i en storstad.

Honungsbina i kupan (omkring 50 000 bin) gynnar biologisk mångfald i Stockholms stad. Dessutom producerar bina cirka 20 kilo honung per säsong. Pollineringen av växter som bina utför är en reglerande ekosystemtjänst och helt fundamental för vår överlevnad. 
Läs mer om bikupor i stadsmiljö: Bee Urban (beeurban.se)

Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. För att bidra till att skapa en grönare stad och främja biologisk mångfald har Jernkontoret en bikupa på taket.