Frågor och svar om USA:s importtullar på stål

Den svenska stålindustrin exporterar stål för cirka 4 miljarder kronor till USA per år. Den 1 mars 2018 meddelade USA:s dåvarande president Donald Trump att USA planerade för att införa importtullar på stål med 25 procent. Den 31 maj 2018 strandade förhandlingarna mellan EU och USA om huruvida EU skulle få ett permanent undantag eller inte, sedan den 1 juni 2018 gäller ståltullarna för alla EU-länder. Under våren och sommaren 2021 pågår förhandlingar mellan EU och USA:s nuvarande president Joe Biden, i syfte att avveckla ståltullarna.

Här kan du få reda på mer om hur tullarna kan påverka den svenska stålindustrin.

Vad har hänt?

Den 1 mars 2018 meddelade USA:s dåvarande president Donald Trump att han avser att införa importtullar på stål med 25 procent och aluminium med 10 procent. Detta ska gälla alla stålprodukter från alla länder. Den 8 mars 2018 verkställde Donald Trump beslutet och tullarna skulle börja gälla från den 23 mars 2018. Samma datum meddelade dock Trump att EU-länderna samt sex ytterligare länder (Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Mexiko och Sydkorea) undantas från tullarna fram till den 1 maj 2018. Den 1 maj meddelade Trump att beslutet om tullarna skjuts fram ytterligare en månad till den 1 juni. Den 31 maj strandade förhandlingarna mellan EU och USA om huruvida EU skulle få ett permanent undantag från ståltullarna och därmed gäller dessa mot alla EU-länder från och med den 1 juni 2018.

Tullarna har påverkat den svenska järn- och stålindustrin negativt, då exporten till USA minskat med drygt 10 procent per år, mätt i värde sedan 2018.

Motåtgärder från EU

För att inte EU-marknaden ska svämma över av allt det stål som var avsett för den amerikanska marknaden införde EU provisoriska skyddsåtgärder i form av en tullkvot. Tullkvoten innebär att import av stål till EU som inte rusar över normal stålimport (2015–2017) kan importeras utan tull  till EU-marknaden. På så vis tillgodoses stålanvändarnas behov. Om däremot importen av stål till EU rusar över normala impornivåer läggs en 25 procentig tull på "överskottet" för att skydda Europas ståltillverkare mot den negativa bieffekten av USA:s ståltullar. Skyddsåtgärderna är alltså en väl avvägd och balanserad åtgärd som beaktar BÅDE stålanvändares och stålproducenters intressen. Det är alltså över huvud taget inte fråga om någon protektionism.

Den 1 februari 2019 omvandlades de provisoriska åtgärderna till slutgiltiga skyddsåtgärder som gäller i tre år.  Eftersom USA:s ståltullar fortfarande finns kvar beslutade EU:s ministerråd den 18 juni 2021 att förlänga skyddsåtgärderna i ytterligare tre år.

Varför satte Trump upp ståltullar?

Donald Trump uppgav nationella säkerhetsskäl när ville skydda sin inhemska stålindustri. När han stängde dörren för import skulle de inhemska stålföretagen få bättre förutsättningar på hemmamarknaden.

Hur påverkas den svenska stålindustrin?

Vissa företag har mycket liten export till USA, andra har mer. Vissa företag har också lokal produktion i USA vilket innebär att de kan fortsätta sälja sina produkter utan tullar. Sverige exporterar ungefär 10 procent av sin produktion till USA, vilket motsvarar cirka 4 miljarder kronor per år. Det gör USA till den näst viktigaste marknaden efter Tyskland. Men eftersom svenska företag producerar specialstål till smala nischmarknader har ett antal stålprodukter fått undantag från tullarna i det fall USA:s tillverkningsföretag behöver just detta svenska specialstål.

Pågår det ett handelskrig?

Det har delvis pågått ett handelskrig, men förväntningarna på bättre relationer med USA lever fortsatt. För att undvika konflikter ska vi fortsätta stå för frihandel och öppenhet, men vi ska ha justa villkor och lika spelregler på marknaden. Därför tvingas EU att behålla sina skyddsåtgärder så länge USA:s ståltullar fortfarande finns kvar.

Vilka effekter har ståltullarna i ett brett perspektiv?

Handelsströmmarna har förändrats. När en stor marknad som USA stänger dörren så kommer stora volymer av stål att säljas någon annanstans. Europa är en öppen marknad. Utan skyddsåtgärderna riskerar EU att få ett stort överskott av stål till EU-marknaden, med pressade priser som följd.

Hur bör politikerna agera?

Politikerna i EU bör behålla skyddsåtgärderna så länge USA:s ståltullar finns kvar. Men eftersom frihandel är helt avgörande för svensk stålindustri ser vi helst att president Joe Biden avvecklar sina ståltullar så fort som möjligt och helst innan året 2021 är slut.

Ni vill ha frihandel men förespråkar samtidigt tullar inom EU, hur går det ihop?

Vi är för frihandel och öppenhet. Det finns olika sorters tullar som används i olika sammanhang. Om konkurrensen är ojuste, till exempel med statligt stöd, då är det nödvändigt att införa tull som neutraliserar det statliga stödet så att villkoren blir lika. När USA inför sina skyddstullar på det sätt de nu gjort, har andra länder som drabbas rätt att införa så kallade motåtgärder i enlighet med WTO:s regelverk. Dessa motåtgärder genomförde EU genom att lägga import på whiskey, motorcyklar och andra viktiga exportvaror från USA. EU har hotat att dubbla nivån på dessa importtullar i november 2021, vilket sannolikt kan få USA till förhandlingsbordet.

Finns det inte redan tullar idag? Vilka då och vad är skillnaden?

Det finns tillfälliga tullar mot enskilda produkter inom både USA och EU redan idag. Exempelvis finns det tullar inom EU på en del stålprodukter från bland annat Kina eftersom de använder statliga stöd för att stödja sina inhemska företag. Detta snedvrider marknaden. Antidumpingtullar är nödvändiga för att den europeiska stålindustrin ska kunna skydda sig mot ojuste konkurrens.

Hur stor är risken att stålpriserna pressas i Europa?

Det finns redan idag en väldigt stor global överkapacitet av stål som bland annat kommer från Kina. Om importen till USA stängs under lång tid så finns det en risk att ännu mer stål istället exporteras till Europa och den europeiska marknaden blir då än mer pressad.

Kommer Kina att kunna dra ner sin produktion?

Det är helt nödvändigt att Kina upphör med statliga stöd. Antidumpingtullar för att jämna ut den ojusta konkurrens de skapat är endast en tillfällig lösning på problemet. På sikt krävs dialog med Kina för att de ska upphöra med de statliga stöden.

Vart ska Sverige sälja stål när de inte kommer in i USA?

Sverige säljer redan idag sina stålprodukter till över 140 länder i världen. De svenska stålprodukterna är ofta världsledande inom sin nisch och därför kommer mycket av det svenska stålet ändå att köpas av de amerikanska företagen (med eller utan tullar) eftersom samma produkt inte produceras i USA.