Frågor och svar om USA:s importtullar på stål

Den svenska stålindustrin exporterar stål för cirka 4 miljarder kronor till USA per år. Den 1 mars meddelade USA:s president Donald Trump att USA planerar att införa importtullar på stål med 25 %. Den 8 mars verkställdes beslutet, men den 23 mars meddelade Trump att EU samt sex ytterligare länder undantas från tullarna tillsvidare. Här kan du få reda på mer om hur tullarna kan påverka den svenska stålindustrin.

Vad har hänt?

Den 1 mars meddelade USA:s president Donald Trump att han avser att införa importtullar på stål med 25 % och aluminium med 10 %. Detta ska gälla alla produkter från alla länder. Den 8 mars verkställde Donald Trump beslutet och tullarna skulle börja gälla från den 23 mars 2018. Samma datum meddelade dock Trump att EU-länderna samt sex ytterligare länder (Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Mexiko och Sydkorea) undantas från tullarna fram till den 1 maj 2018. Den 1 maj meddelade Trump att beslutet om tullarna skjuts fram ytterligare en månad till den 1 juni. Fortsatta förhandlingar pågår nu mellan EU och USA.

Varför sätter Trump upp ståltullar?

Han vill skydda sin inhemska stålindustri. När han stänger dörren för import kommer de inhemska stålföretagen att kunna höja sina priser och sälja mer på hemmamarknaden.

Hur påverkas den svenska stålindustrin?

Vissa företag har mycket liten export till USA, andra har mer. Vissa företag har också lokal produktion i USA vilket innebär att de kan fortsätta sälja sina produkter utan tullar. Sverige exporterar ungefär 10 procent av sin produktion till USA, vilket motsvarar cirka 4 miljarder kronor per år. Det gör USA till den näst viktigaste marknaden efter Tyskland. Men eftersom svenska företag producerar specialstål till smala nischmarknader så är det rimligt att dessa typer av stålprodukter får undantag från tullarna eftersom USA:s tillverkningsföretag behöver svenskt specialstål. Detta skedde 2002 när president Busch införde liknande skyddstullar på stål.

Hur kommer svenska jobb att påverkas av detta?

Den svenska stålindustrin sysselsätter cirka 15 000 personer. Med underleverantörer och kringliggande verksamhet sysselsätter stålindustrin totalt cirka 45 000 personer i Sverige. Det går i nuläget inte att säga om de svenska jobben kommer att påverkas av Trumps beslut, men vi hoppas naturligtvis på konstruktiva lösningar så att jobben inte drabbas alls.

Blir det handelskrig nu?

Nej, det behöver det inte bli. Vi måste fortsätta stå för frihandel och öppenhet, men vi ska ha justa villkor och lika spelregler på marknaden. Därför bör EU agera mot detta skyndsamt och Stefan Löfven behöver i ett första skede kräva undantag för Sverige som land, då vi knappast utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet.

Mathias Ternell

Mathias Ternell är handelspolitisk direktör på Jernkontoret. Foto: Pia Nordlander/BildN.

Hur bör politikerna agera?

Politikerna i EU måste skyndsamt agera genom att införa en tullkvot. Tullkvoter är ett bra instrument då stålkonsumenterna, till exempel bilindustrin, får vad de behöver samtidigt som den europeiska stålindustrin skyddas mot en importtsunami. Enligt EU-kommissionär Cecilia Malmström kommer ärendet också att prövas i WTO, och även mottullar på amerikanska produkter lär bli aktuellt.

Ni vill ha frihandel men förespråkar samtidigt tullar inom EU, hur går det ihop?

Vi är i grunden för frihandel och öppenhet och tycker endast att tullar är nödvändigt som skydd då det förekommer handel på olika villkor. Ett exempel på detta är när Kina använder statliga stöd vilket leder till en osund konkurrenssituation, eller som nu när USA inför importtullar vilket går emot WTO:s regelverk. Målet är att det sker frihandel på lika villkor på hela den globala marknaden.

Vilka effekter får tullarna i ett brett perspektiv?

Handelsströmmarna kommer att förändras. När en stor marknad som USA stänger dörren så kommer stora volymer av stål, cirka 30 miljoner ton per år, att behöva säljas någon annanstans. Europa är en öppen marknad och därför riskerar EU få ett stort överskott av stål skickat till sig, med pressade priser som följd.

Finns det inte redan tullar idag? Vilka då och vad är skillnaden?

Det finns tillfälliga tullar mot enskilda produkter inom både USA och EU redan idag. Exempelvis finns det tullar inom EU på en del stålprodukter från bland annat Kina eftersom de använder statliga stöd för att stödja sina inhemska företag. Detta snedvrider marknaden. Antidumpingtullar är nödvändiga för att den europeiska stålindustrin ska kunna skydda sig mot ojuste konkurrens.

Hur stor är risken att stålpriserna pressas i Europa?

Det finns redan idag en global överkapacitet av stål som till stor del kommer från Kina. Om importen till USA stängs så finns det en risk att ännu mer stål istället exporteras till Europa och den europeiska marknaden blir då än mer pressad.

Kommer Kina att kunna dra ner sin produktion?

Det är helt nödvändigt att Kina drar ner på sin produktionskapacitet och upphör med statliga stöd. Men antidumpingtullar för att jämna ut den ojusta konkurrens de skapat är endast en tillfällig lösning på problemet. På sikt krävs dialog med Kina för att de ska upphöra med de statliga stöden och istället agera som en marknadsekonomi.

Vart ska Sverige sälja när de inte kommer in i USA?

Sverige säljer redan idag sina stålprodukter till över 140 länder i världen. På sikt hoppas stålindustrin dessutom att USA kommer att göra undantag för en del svenska specialprodukter som de inte kan tillverka själva.

Läs också

Apelsinjuice moteld i stålkriget (efn.se)

Stålindustrin kritisk till USA:s ståltullar (2018-03-02)