Frågor och svar om USA:s importtullar på stål

Den svenska stålindustrin exporterar stål för cirka 4 miljarder kronor till USA per år. Den 1 mars meddelade USA:s president Donald Trump att USA planerar att införa importtullar på stål med 25 %. Till en början undantogs sedan bland annat EU-länderna från tullarna. Den 31 maj strandade emellertid förhandlingarna mellan EU och USA om huruvida EU skulle få ett permanent undantag eller inte från ståltullarna och därmed gäller ståltullarna för alla EU-länder från och med den 1 juni 2018. 

Här kan du få reda på mer om hur tullarna kan påverka den svenska stålindustrin.

Vad har hänt?

Den 1 mars meddelade USA:s president Donald Trump att han avser att införa importtullar på stål med 25 % och aluminium med 10 %. Detta ska gälla alla produkter från alla länder. Den 8 mars verkställde Donald Trump beslutet och tullarna skulle börja gälla från den 23 mars 2018. Samma datum meddelade dock Trump att EU-länderna samt sex ytterligare länder (Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Mexiko och Sydkorea) undantas från tullarna fram till den 1 maj 2018. Den 1 maj meddelade Trump att beslutet om tullarna skjuts fram ytterligare en månad till den 1 juni. Den 31 maj strandade förhandlingarna mellan EU och USA om huruvida EU skulle få ett permanent undantag eller inte från ståltullarna och därmed gäller ståltullarna för alla EU-länder från och med den 1 juni 2018. Tullarna kan påverka den svenska stålindustrin.

Varför sätter Trump upp ståltullar?

Donald Trump uppger att han av nationella säkerhetsskäl vill skydda sin inhemska stålindustri. När han stänger dörren för import kommer de inhemska stålföretagen att kunna höja sina priser och sälja mer på hemmamarknaden.

Hur påverkas den svenska stålindustrin?

Vissa företag har mycket liten export till USA, andra har mer. Vissa företag har också lokal produktion i USA vilket innebär att de kan fortsätta sälja sina produkter utan tullar. Sverige exporterar ungefär 10 procent av sin produktion till USA, vilket motsvarar cirka 4 miljarder kronor per år. Det gör USA till den näst viktigaste marknaden efter Tyskland. Men eftersom svenska företag producerar specialstål till smala nischmarknader så är det rimligt att dessa typer av stålprodukter får undantag från tullarna eftersom USA:s tillverkningsföretag behöver svenskt specialstål. Detta skedde 2002 när president Busch införde liknande skyddstullar på stål.

Finns det fortfarande hopp om undantag för svenskt stål?

Undantag för produkter är en fråga för de svenska stålföretagens kunder i USA att driva. De svenska stålprodukterna är ofta världsledande inom sin nisch och därför kommer mycket av det svenska stålet ändå att köpas av de amerikanska företagen (med eller utan undantag) eftersom samma produkt inte produceras i USA. Mot den bakgrunden är det rimligt att tro att det finns goda möjligheter till undantag från tullarna på produktnivå.

Hur kommer svenska jobb att påverkas av detta?

Den svenska stålindustrin sysselsätter cirka 15 000 personer. Med underleverantörer och kringliggande verksamhet sysselsätter stålindustrin totalt cirka 45 000 personer i Sverige. Det går i nuläget inte att säga om de svenska jobben kommer att påverkas av Trumps beslut, men vi hoppas naturligtvis på lugn och ro i handelspolitiken så att jobben inte drabbas alls.

Blir det handelskrig nu?

Det behöver det inte bli. Vi måste fortsätta stå för frihandel och öppenhet, men vi ska ha justa villkor och lika spelregler på marknaden. Därför bör EU agera mot detta skyndsamt och svara med motåtgärder som ligger i paritet med ståltullarna. EU-kommissionen bör också införa skyddsåtgärder som kan användas om vi ser en överimport till EU som följd av tullarna.

Vilka effekter får tullarna i ett brett perspektiv?

Handelsströmmarna kommer att förändras. När en stor marknad som USA stänger dörren så kommer stora volymer av stål, cirka 30 miljoner ton per år, att behöva säljas någon annanstans. Europa är en öppen marknad och därför riskerar EU få ett stort överskott av stål skickat till sig, med pressade priser som följd.

Hur bör politikerna agera?

Politikerna i EU måste skyndsamt agera mot de negativa bieffekter som följer av de amerikanska skyddstullarna. Det kan man göra genom att införa en kvot för importen som ligger på en normal importnivå, då stålkonsumenterna, till exempel bilindustrin, får vad de behöver. Om importen rusar över den normala nivån så skyddas den europeiska stålindustrin genom att överskottet bromsas med tullar. Enligt EU-kommissionär Cecilia Malmström kommer ärendet också att prövas i WTO, och även mottullar på amerikanska produkter förbereds.

Ni vill ha frihandel men förespråkar samtidigt tullar inom EU, hur går det ihop?

Vi är för frihandel och öppenhet. Det finns olika sorters tullar som används i olika sammanhang. Om konkurrensen är ojuste, till exempel med statligt stöd, då är det nödvändigt att införa tull som neutraliserar det statliga stödet så att villkoren blir lika. När USA inför sina skyddstullar på det sätt de nu gjort, har andra länder som drabbas rätt att införa motåtgärder i enlighet med WTO:s regelverk.

Finns det inte redan tullar idag? Vilka då och vad är skillnaden?

Det finns tillfälliga tullar mot enskilda produkter inom både USA och EU redan idag. Exempelvis finns det tullar inom EU på en del stålprodukter från bland annat Kina eftersom de använder statliga stöd för att stödja sina inhemska företag. Detta snedvrider marknaden. Antidumpingtullar är nödvändiga för att den europeiska stålindustrin ska kunna skydda sig mot ojuste konkurrens.

Hur stor är risken att stålpriserna pressas i Europa?

Det finns redan idag en global överkapacitet av stål som bland annat kommer från Kina. Om importen till USA stängs så finns det en risk att ännu mer stål istället exporteras till Europa och den europeiska marknaden blir då än mer pressad.

Kommer Kina att kunna dra ner sin produktion?

Det är helt nödvändigt att Kina drar ner på sin produktionskapacitet och upphör med statliga stöd. Men antidumpingtullar för att jämna ut den ojusta konkurrens de skapat är endast en tillfällig lösning på problemet. På sikt krävs dialog med Kina för att de ska upphöra med de statliga stöden.

Vart ska Sverige sälja när de inte kommer in i USA?

Sverige säljer redan idag sina stålprodukter till över 140 länder i världen. De svenska stålprodukterna är ofta världsledande inom sin nisch och därför kommer mycket av det svenska stålet ändå att köpas av de amerikanska företagen (med eller utan tullar) eftersom samma produkt inte produceras i USA. På sikt hoppas stålindustrin att USA kommer att göra undantag för en del svenska specialprodukter som de inte kan tillverka själva. Detta ligger också i de amerikanska konsumenternas intresse.

Om handelsflöden för stål

World Steel Association sammanställer huvudsakliga handelsflöden för stål och så här så det ut 2016: