Hållbarhetskompass för ökad samhällsnytta

Hållbarhetskompassen hjälper användare att hitta samhällsnyttiga lösningar. Kompassen styr mot det som sammantaget maximalt gynnar FN:s 17 hållbarhetsmål. Kompassen är utvecklad i en samskapande process med bland andra svensk järn- och stålindustri och Stockholm Environment Institute (SEI). Idag drivs utvecklingen inom Jernkontorets teknikområde 86, Hållbarhetskompassen.

Sverige är en bra plats för ståltillverkning och svenska stålprodukter har en stark roll när samhällsnytta genereras globalt. Svensk järn- och stålindustri har i sin vision för 2050 ett åtagande om att inget annat än samhällsnyttiga produkter ska lämna företagen.

För att hjälpa till att fullgöra detta åtagande har Jernkontoret tillsammans med de svenska järn- och stålföretagen, Stockholm Environment Institute (SEI), Massachusetts Institute of Technology (MIT) och it-företaget Swedwise utvecklat en hållbarhetskompass. Hållbarhetskompassen utgår från systemsynen i Agenda 2030 och kunskap om hur de FN:s 17 odelbara hållbarhetsmål påverkar varandra. Detta utvecklingsprojekt pågick under åren 2015–2022 (läs mer om projektet nedan).

Hållbarhetskompassen bidrar till hållbar samhällsutveckling

Hållbarhetskompassen hjälper användaren att hitta samhällsnyttiga lösningar som gynnar flera av FN:s mål samtidigt, och varnar för målkonflikter där användaren kan råka missgynna vissa mål i sin strävan att nå andra mål.  

Under våren 2022 instiftade Jernkontoret ett nytt teknikområde, TO 86 Hållbarhetskompassen, för att använda och vidareutveckla utvecklingsprojektens resultat i form av ett verktygsstöd och en detaljerad workshopmetod. Dessa används för att underlätta intresserade aktörers strategiska beslut för att de än mer ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Teknikområdet arbetar med att med hjälp av hållbarhetskompassen testa nya produktidéer, investeringar, strategier, reformförslag och liknande mot alla FN:s 17 hållbarhetsmål samtidigt.

Läs mer:

kompassen-layout.jpg

Bakgrunden till hållbarhetskompassen

I järn- och stålindustrins vision för 2050 åtar sig industrin att leda teknikutvecklingen, föda kreativa individer och skapa samhällsnytta. De aktörer som säkerställer att de är samhällsnyttiga kommer att ha existensberättigande när fler medvetna kunder och konsumenter ställer allt högre krav. Både samhällsnyttiga produkter och samhällsnytta är relativa begrepp. Dessa måste tolkas på både kort och lång sikt, regionalt och globalt samt för produkter och processer. Arbetet med att nå det tredje åtagandet bedrivs med övertygelsen att samhällsnytta i fokus stärker järn- och stålindustrins konkurrenskraft, att svenska stålprodukter har en stark roll för samhällsnytta globalt och att Sverige är en särskilt bra plats för ståltillverkning.

För att ta reda på mer om hur begreppet samhällsnytta kan användas och förstås inledde Jernkontoret, järn- och stålföretagen och Stockholm Environment Institute (SEI) 2015 ett samarbetsprojekt. Projekten med SEI under åren 2015–2022 drevs gemensamt i en samskapande process (co-creation), där respektive organisations kunskaper utnyttjas och kombineras med inbjudna deltagare från samhället i stort; akademi, politik, myndigheter och företag. Syftet var att generera en djupare förståelse för begreppet samhällsnytta och för vad järn- och stålindustrin och andra aktörer måste göra för att bidra till ett hållbart samhälle och skapa samhällsnytta. Projektet resulterade bland annat i ett förslag på tio strategiska punkter i en handlingsplan för samhällsnytta och en scenariorapport till 2050.

Under 2016 startade ett nytt tvåårigt projekt med avstamp i handlingsplanen för att utveckla en "samhällsnyttokompass" som styr mot åtagandet om samhällsnytta 2050 med FN:s 17 globala mål och Agenda 2030 som utgångspunkt. En prototyp av en Agenda 2030-kompass presenterades i juni 2018.

Sent under 2018 beviljades ett projekt inom ett av Vinnovas strategiska innovationsprogram Metalliska material för att utveckla prototypen till en internationellt användbar hållbarhetskompass i fullskalemodell. Projektet pågick fram årsskiftet 2021/2022 och slutrapportering sker under 2022.

Läs mer: