Stålindustrins betydelse
Stålindustrins betydelse för vår välfärd kan inte nog betonas. Stålindustrins produkter är helt nödvändiga för utvecklingen av det hållbara samhället. Konkurrenskraftiga stålföretag genererar sysselsättning, exportintäkter, skatteintäkter och innovationer.
Stålindustrin genererar välfärd
Idag sysselsätter stålindustrin omkring 44 600 personer i Sverige (2023), dels i stålföretagen och dels indirekt olika leverantörsföretag.
Stålindustrin genererar stora export- och skatteintäkter. Exportintäkterna bidrar till Sveriges BNP och skatteintäkter kan på olika sätt finansiera satsningar på välfärd. Stålindustrins tillsammans med övrig svensk exportindustris betydelse för vår välfärd kan inte nog betonas.
Filmen nedan ger exempel på stålindustrins bidrag till samhällsutvecklingen, miljömässiga fördelar med stål och den omfattande användningen av stål i vårt dagliga liv.
Industrin – vårt bästa försvar
Inför riksdagsvalet 2026 har Jernkontoret gått samman med IKEM, Skogsindustrierna, Svemin och Teknikföretagen, i det gemensamma initiativet Industrin – vårt bästa försvar.
Svensk industri har lagt grunden för vårt välstånd, satt Sverige på kartan och skapat såväl jobb som exportintäkter. Inför riksdagsvalet 2026 behöver industrins villkor komma högre upp på den politiska agendan, för med en stark industri är vårt land uthålligt, säkert och hållbart. När industrin går bra, står Sverige starkt.
Inom ramen för Industrin – vårt bästa försvar har organisationerna gemensamt tagit fram en rapport som belyser industrins betydelse för samhällsbygget. Rapporten innehåller skarpa förslag för ett bättre företagsklimat och ökad konkurrenskraft. Initiativet och rapporten lanserades under ett evenemang i Stockholm den 3 september 2025. Fram till valet 2026 bjuder industriorganisationerna in till seminarier och samtal runt om i landet, för att lyfta dessa viktiga frågor.
Klicka här för att ta del av rapporten.
Se även initiativets webbplats: vartbastaforsvar.se
Viktigt med stärkt konkurrenskraft
Stålindustrin konkurrerar på den globala marknaden varje dag. Där är svenska stålföretag världsledande inom flera olika marknadsnischer med sina avancerade stål. Men konkurrensen är hård.
En mängd faktorer påverkar stålföretagens konkurrenskraft. Insatsvaror som malm, skrot, legeringsämnen och energi måste vara tillgängliga till konkurrenskraftiga villkor och priser. Villkoren för att driva företag, inklusive skatter och avgifter, tillgång till forskare och personer med utbildning av hög klass, med mera, måste vara jämförbara med konkurrenternas villkor. När det är uppfyllt handlar det om att ligga i framkant inom till exempel forskning, innovation, marknadsföring och kompetensutveckling. En annan viktig faktor är närhet till marknaden – och det gör att fungerande transporter och infrastruktur är av största vikt.
Alla svenska stålföretag är idag internationella, många verkligt globala, och en rad faktorer påverkar om en koncernledning kommer att göra nästa investering i Sverige – eller i ett annat land. Det är därför oerhört viktigt att Regeringen ständigt utvärderar hur de politiska besluten påverkar företagens konkurrenskraft, och ser till att den sammantaget alltid bibehålls eller stärks.
