Pågående projekt

Här presenteras pågående projekt inom den bergshistoriska forskningen. Listan är sorterad efter projektens startår med det senast startade överst.

Digitaliseringen inom svensk stålindustri (9060/17)

Syftet med detta projekt är att undersöka hur och varför de tekniska möjligheterna kunnat tas till vara inom svensk stålindustri, genom att analysera digitaliseringens betydelse under det senaste halvseklet.

Organisationen av produktionen och förändringen från tungt, manuellt arbete till flexibel specialisering är det första området som projektet fokuserar på. Hur gick förändringen till? Vilka faktorer var drivande?

Det andra delområdet behandlar utbudet av allt mer specialiserade produkter, förändrade kundrelationer och konkurrensmöjligheter.

Jernkontorets Styrgrupp för dokumentation av den tekniska utvecklingen inom branschen till dags dato fungerar som referensgrupp och förmedlar material och kontakter.

Ordförande: Birgit Karlsson, Göteborg

Dokumentation av svenskt deltagande i europeisk forskning (9059/17)

Målet med forskningsuppgiften är skriva en rapport som dokumenterar svenskt deltagande i europeisk forskning inom kol- och stålgemenskapen (ECSC) 1995-2002 samt inom kol-och stålforskningsfonden (RFCS) 2002-2016.

Alla projekt med svenskt deltagande kommer att listas med utövare och ekonomiska fakta. Projektens tekniska innehåll kommer inte att presenteras, då detta finns i de utgivna rapporterna från projekten, men några framgångsrika projekt kommer att lyftas fram. Erfarenheterna från de drygt 25 årens deltagande kommer att belysas.

Arbetet avses bedrivas enbart med ideella krafter, ett tiotal personer, som har deltagit eller deltar i europeisk forskning kommer att bidra med korta kapitel. De olika bidragen sammanställs till en rapport, som kommer att utges i Jernkontorets serie H. Avsikten är att rapporten ska vara klar inom år 2017.

Ordförande: Sven Sundberg, Täby

Dokumentation av kallvalsning (9058/16)

Bearbetning och komplettering av tidigare insamlad dokumentation om kallvalsning med sikte på publicering av en H-rapport pågår.

OrdförandeBengt Orrling

Att utge Reinhold Rücker Angerstein reseberättelser 1749–1755 i tryck (9056/15)

Reinhold Rücker Angerstein (1718–1760) var kanslist i bergskollegium och gjorde vidsträckta resor i Europa för bergsvetenskapliga studier, utsänd av Bergskollegium och Jernkontoret. Resor var ett viktigt sätt att få ny kunskap och ny information av betydelse för bergsbruk och järnhantering.

Reinhold Angerstein var i 1700-talets anda intresserad av allt som kunde förbättra Sveriges näringar och export, inte bara järnhanteringen utan även jordbruk och sjöfart. I sina rikt illustrerade reseberättelser beskriver han dessutom sin dagliga tillvaro med teaterbesök, personliga möten och sevärdheter, vilket gör dem värdefulla även ur en kulturhistorisk synvinkel.

År 2018 är det 300 år sedan Reinhold Angerstein föddes. Till dess planeras utgivning av ett urval av hans dagboksanteckningar och tekniska rapporter, insatta i sitt historiska sammanhang, frihetstiden och 1700-talets europeiska handel.

Ordförande:  Yngve Axelsson, Jernkontoret

Svenskt järn och trettioåriga kriget (9057/15)

Temat för det treåriga projektet är järnindustrin och det trettioåriga kriget. Regionala studier av hyttplatser i Södermanland relateras till tidsperiodens järnproduktion och krigsindustri. De välbevarade hyttplatserna Öllösa bruk som lades ned 1649, och Grishyttan har valts ut för fältarbete.

Som jämförelse tjänar brukens utveckling i Uppland och Finland. Hur trettioåriga krigets effekter internationellt på handel och järnproduktion påverkade den svenska järnhanteringen i Södermanland vägs in. Projektet har en internationell referensgrupp som studerar trettioåriga krigets effekter på senare historiska perioder.

Ordförande: Georg Haggrén

Handbok för dokumentation av processindustrin

(9054/11)

Den 21 maj 2014 presenterade projektet sin slutrapport, nr 47 i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie: Industridokumentation – Hur och varför? Boken riktar sig till dem som vill dokumentera en industri eller industriell verksamhet vare sig de arbetar inom näringslivet, kulturarvssektorn eller inom skolan.

Redaktörer har varit Anna Lindgren, Sveriges järnvägsmuseum i Gävle och och Peter du Rietz, Tekniska museet i Stockholm. Övriga medverkande parter har varit Länsmuseet i Gävleborg, Riksantikvarieämbetet, Ovako Hofors, Arbetets museum och Centrum för Näringslivshistoria, samt Jernkontorets bergshistoriska verksamhet.
"Industridokumentation – Hur och varför?"

Till grund för handboken ligger kommitténs tidigare arbete rörande dokumentation av stålindustrins produktionsutrustningar från 1900- och 2000-talen. En pilotstudie gjord hos Ovako i Hofors under hösten 2008 beskrivs i Nedslag i verket (2011). Utgivare är Länsmuseet Gävleborg.

Boken beskriver produktionsmiljön och tillverkningsprocesserna i Ovako Hofors. Externa fondmedel har beviljats projektet.

Projektkommittén har lagt stor vikt vid att dokumentera samtiden för framtiden. Arbetet har syftat till att uppnå en större samverkan mellan museer och näringsliv.

Rapporten presenterades på den internationella industriarvskonferensen Big Stuff, 3–4 september 2015, vid Centre Historique Minier (CHM), Lewarde, i Frankrike. Föredragets titel var "Industrial documentations – a collaborative way to build knowledge together".

På Byggnadsvårdens konvent i Mariestad, 30/9–2/10 lyssnade cirka 50 deltagare från Norden med stort intresse på en presentation av rapporten vid industriarvssessionen.

Projektet är därmed avslutat. En engelsk översättning, Documenting Industry. How and Why?, publicerades hösten 2016.

Ordförande: Anna Lindgren, Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle

Järnet och riksbildningen 1150–1350 (9053/07)

Den 18 februari 2015 lanserades publikation nr 48 i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie: Järnet och Sveriges medeltida modernisering. Boken utgör slutrapport för etapp två i det tvärvetenskapliga projektet. Bland författarna finns historiker, ekonom-historiker, teknikhistoriker, vegetationshistoriker och arkeologer. Projektledare har varit Bengt Berglund, professor i teknik- och vetenskapshistoria vid Chalmers tekniska högskola. En referensgrupp har varit knuten till projektet.
"Järnet och Sveriges medeltida modernisering".

Forskningsprojektets slutsats är att det svenska bergsbrukets växte fram redan under sent 900-tal. Att masugnen är en svensk innovation och med säkerhet finns belagd från 1100-talet, styrks bland annat av vegetations- och pollenanalyser.

Moderniseringsbegreppet och samhällsförändringarna i relation till järnet och bergsbruket belyses i rapporten. Analyser baserade på en ny slaggdatabas över över olika blästbruksplatser visar i vilka regioner ett överskott av järn producerades.

Järnkonsumtionen i det medeltida åkerbruket har undersökts, liksom förekomsten av järn i två städer, Lödöse i Sverige och Bergen i Norge.

Osmundjärnet behandlas ur svenskt och internationellt perspektiv. I avsnitten om processmetallurgi, resurser och social organisation ligger fokus på områdena Möre i Kalmar län och Norberg i Bergslagen.

Resultaten från den första etappen av projektet publicerades i slutet av 2010 i Sancte Örjens Gilles publikation Med Hammare och Fackla XLI, 2010. Etapp ett startade 2007 och etapp två 2011.

Utgrävningarna av Hyttehamn låg till grund för projektets tillkomst 2005. Resultaten redovisas i rapporten H 79 Hyttehamnsprojektet 2005-2008. Undersökningar av Hyttehamn med omnejd under åren 2005–2008. Arkeologiska undersökningar, inventering, analyser och historiska källor, RAÄ 176 i Undenäs socken, Karlsborgs kommun, Västergötland.

Projektet har huvudsakligen finansierats genom externa fondmedel från Vitterhetsakademien, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Torsten Söderbergs Stiftelse, Sancte Örjens Gille, Minpro-stiftelsen samt Allan Wetterholms Stiftelse och Prytziska fonden nr 1.

Relaterade publikationer: Catarina Karlssons avhandling vid SLU Förlorat järn – det medeltida jordbrukets behov och förbrukning av järn och stål, nr 49 i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie. En H-rapport om Osmundjärn av Anders Wallander väntas dessutom under 2017.
"Förlorat järn - det medeltida jordbrukets behov och förbrukning av järn".

En konferens, Iron and society before 1350, hölls den 20-21 oktober 2016. Projektresultaten presenterades, och frågor ställdes om framtida forskning inom perioden vikingatid-tidig medeltid. Järnets roll i samhällsförändringen belystes av föreläsare från sex nationer. 

Ordförande: Bengt Berglund, Chalmers tekniska högskola, Teknikhistoria.

Nationalatlas (9052/06)

Har arbetat med att ta fram en atlas som rör bergsbruk, gruvor och metallframställning inom serien Sveriges Nationalatlas. Atlasen är tänkt att skapa en förståelse för näringens betydelse idag och dess framtida utvecklingspotential. Den behandlar svensk bergshantering i ett långt historiskt perspektiv. Den beskriver och analyserar de samhälleliga, ekonomiska och idémässiga drivkrafterna bakom den svenska berghanteringens tillväxt och förändring samt konsekvenserna av dessa förändringar för människor, byggnader, landskap och samhälle.

Atlasen redogör för näringens betydelse för ekonomi och export genom århundraden och dess betydelse för landets politiska utveckling. Även de spår som bergsbruk, stål- och metallproduktion lämnat i nutidens kulturlandskap, bergshanteringens historiska miljöer, ägnas uppmärksamhet.

Atlasen är tänkt att nå en bred publik. Via skola och folkbildning kan den bidra till att öka kunskapen om näringens historiska och nutida betydelse. En fortsatt hög kompetensnivå inom näringen är en förutsättning för en fortsatt stark utveckling.

Atlasen gavs ut i september 2011 i både en svensk och en engelsk version samt till en del även på Internet. För närvarande finns dock inte den digitala delen tillgänglig. Atlasens omfång är 216 sidor där ca 2/3 av materialet utgörs av kartor och andra illustrationer. Antalet författare är 36. Framställning och utgivning skedde genom Norstedts Kartor AB, huvudman är Jernkontoret.
"Bergsbruk - gruvor och metallframställning".

Externa fondmedel samt bidrag från främst järn- och stålindustrin samt vissa länsstyrelser har erhållits.

Temaredaktörer: Jan af Geijerstam, Stockholm och Marie Nisser, KTH, avd för Teknik- och Vetenskaphistoria
Ordförande: Vakant

Järnförsöken i Nya Lapphyttan (9051/02)

Projektet har stöttat Föreningen Järnet på Lapphyttan och Norbergs kommun i försöken att framställa flytande tackjärn i den rekonstruerade masugnen Nya Lapphyttan. Den är en återskapelse i full skala från de på 1970-talet upptäckta lämningarna av en komplett medeltida järnframställningsplats, Lapphyttan, utanför Norberg daterad till 1100-talet.

Gruppen består huvudsakligen av metallurger. Tretton experimentella försök har genomförts sedan 1994. Under försöken 2–11 juli 2010 erhölls flytande tackjärn för första gången.

Det trettonde järnförsöket som planerats till sommaren 2014 fick först skjutas upp och sedan ställas in på grund av den geografiska närheten till den stora branden som utbröt i Västmanland den 31 juli. I juli 2015 genomfördes regelbundna tappningar av både flytande järn och en välproducerad slagg.

En rapport om försöken publicerades under 2014, nr H 80 Nya Lapphyttan – bergsmannakunskap rekonstruerad. Arbete pågår med att ta fram en fördjupad forskningsplan. Nya Lapphyttan ingår i Bergslagens medeltidsmuseum.
Nya Lapphyttan – bergsmannakunskap rekonstruerad

Ordförande: Gert Magnusson, Stockholm
Läs mer om projektet Nya Lapphyttan (jarnetpalapphyttan.se).

Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi (9048/95)

Projektets mål är att verka för kunskapsuppbyggnad och utbildning, dels vad avser kombinationen av arkeologi/historia och metallurgi, dels inventering och dokumentationsverksamhet. En viktig uppgift är också att initiera forskning kring icke-järnmetaller. Kommitténs ledamöter kommer huvudsakligen från universiteten och Riksantikvarieämbetet. Delprojekten anknyter främst till de forskarstuderandes avhandlingsämnen.

Kursmaterial och kursplan har tagits fram för en universitetskurs på grundnivå på 15 högskolepoäng som anordnas vid Stockholms universitet: Människor och metaller. Utvinning, användning och betydelse under förhistorisk tid till och med medeltid.

Kommitténs forskning spänner över ett stort tidsperspektiv, från förhistorisk tid till ny tid. Vad som avses är inte endast en eventuell metallproduktion utan också den vidare manufakturen av metallerna samt de samhälleliga och ekonomiska konsekvenser detta innebär. Projektet har erhållit externa fondmedel.

Ordförande: Dag Noréus, Stockholms universitet, Oorganisk kemi.

Atlas över Sveriges bergslag (9045/93)

Projektets övergripande syfte är att i text- och kartform publicera det arkeologiska materialet kring de bergshistoriska lämningarna inom de bergslag som har ett medeltida ursprung. Genom att även koppla lämningarna till kartarkivalier, historiska uppgifter och kvarstående bebyggelse i miljöerna är avsikten att rapporterna både skall tjäna som utgångspunkt för fördjupad forskning och som underlag för arbetet inom kulturmiljövården. Rapporterna kan också tjäna som guide till bergshistoriska miljöer både för forskaren och för den hembygdsintresserade. Arbetet bygger till största delen på de lämningar som registrerats i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Fornsök och är uppdelat på 23 bergslagsområden. 22 bergslagsområden är publicerade (december 2017).

Projektet drivs som ett samarbetsprojekt mellan Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet samt den regionala kulturmiljövården i de berörda länen. Externa medel finns i projektet.

Ordförande: Gert Magnusson, Stockholm

Dokumentation av specialstål – produkter och marknadsföring (9044/92) 

I slutet av 2015 publicerades rapport H 82 Dokumentation av svensk järn- och stålindustri. Specialstål – produkter och marknadsföring. Rapporten är en introduktion till en samling uppsatser om specialstål från de olika stålverken som samlades in under 1990-talet och kompletterades under åren 20122014. I rapport H 82 ingår även en nyskriven uppsats om Hagfors Järnverk. Författare: Claes-Henrik Engström. Arbetet har utförts under ledning av Styrgruppen för dokumentation av den tekniska utvecklingen inom branschen 1850 till dags dato.
Dokumentation av svensk järn- och stålindustri. Specialstål – produkter och marknadsföring

Med denna slutrapport avslutas underprojektet Dokumentation av specialstål – produkter och deras marknadsföring.

Ordförande: Vakant

Styrgruppen för dokumentation av den tekniska utvecklingen inom branschen 1850 till dags dato (9041/90)

Skall förbereda och verkställa arbete för dokumentation av den tekniska utvecklingen inom ovanstående tidsperiod. Arbete bedrivs eller planeras inom områdena kallbearbetning, pulvermetallurgi, specialstålprodukter och deras marknadsföring (9044/92). Ämnesområdena metallurgi, smide, varmbearbetning, laboratorier samt energi och miljö är dokumenterade och böcker/rapporter utgivna, se Publicerat. Arbetet utförs i huvudsak av pensionerade bergsingenjörer/tekniker. 

Ordförande: Ulf Melin