Fullsatt jubileum för 100 år av gemensam forskning

Stora salen på Jernkontoret var fylld till sista plats när Jernkontorets gemensamma forskning firade 100 år med ett heldagsseminarium. Dagen var en del i firandet av ett sekel där företag, forskare och experter samarbetat för att utveckla ny kunskap och stärka järn- och stålindustrins konkurrenskraft.

Foto: Pia Nordlander, BildN.

Jernkontorets tekniske direktör, Gert Nilson, inledde dagen med att hälsa deltagarna välkomna och ge en kort bakgrund till den gemensamma forskningen. Han lämnade därefter över till Jernkontorets forskningschefer, som ledde resten av seminariet, uppdelade i passen Då, Nu och Framtiden.

De senaste 100 åren

Då-passet inleddes med dagens förste talare, Olle Wijk från Bergshistoriska utskottet, som presenterades med att ha fått den mindre avundsvärda uppgiften att sammanfatta 100 år på 30 minuter. Han gav en djupare bakgrund till den nya forskningsorganisationen som skapades 1926, i och med beslutet om Jernkontorets nya forskningsutskott. Stålindustrins historia under de senaste 100 åren avhandlades med ett visst fokus på teknikutvecklingen. Olle pekade på olika punkter under det senaste århundradet där tekniksprång skett och teknik, process och produktion utvecklats. Den gemensamma forskningen lyftes fram som ett otroligt viktigt nätverk, som betytt oerhört mycket för den svenska järn- och stålindustrin.

Näst på tur var Maths Isacson, Uppsala universitet, som satte de gångna 100 åren i ett samhälls- och historieperspektiv. Han lyfte hur det varit att leva och bo i de områden där det tillverkades järn och stål – arbetet på verk och bruk var länge både tungt och riskabelt, med många arbetsplatsolyckor. Bostadsbyggandets utveckling i Sverige lyftes, med fokus på bruksorter, samt bruksorternas tillväxt och modernisering. Stora förändringar inom industrin skedde från 1970-talet. Oljekris, datorisering och en stor minskning av stålverksjobb påverkade industrin. Maths tog upp det som brukar kallas ”bruksandan” och hur den hänger kvar i orterna och hur den har utvecklats.

Den gemensamma forskningen genom tiderna

Under dagens första panelsamtal medverkade Brigitta Lindblad, tidigare medarbetare Jernkontoret, Sven Sundblad, tidigare medarbetare Jernkontoret, Pontus Sjöberg, Swerim, och Pär Jönsson, Kungliga Tekniska högskolan, och berättade om den gemensamma forskningen genom tiderna. Birgitta och Sven beskrev hur Tekniska byrån fungerade och hur det generella forskningsarbetet såg ut när de inledde sina anställningar på Jernkontoret på 1960- och 1970-talen. Pontus och Pär berättade om hur det var att kliva in på Jernkontoret och delta i den gemensamma forskningen, först som doktorander på 1980-talet och sedan som anställda på 1990-talet. Alla fyra lyfte hur internationella samarbeten har påverkat Jernkontorets forskning. Samarbetena var av stor betydelse, vilket verkligen visade sig då Sverige blev medlem i Europeiska kol- och stålgemenskapen 1995, då man via tidigare samarbeten redan hade djupa europeiska kontakter.

Bevis Hutchinson, Swerim, avslutade förmiddagens pass med en överblick över institut- och metallografihistoria. Han beskrev i korthet Metallografiska institutets resa fram till att bli Swerim. Gamla kvitton visade hur Jernkontoret bistod med avsevärda pengar när institutet startades. Bevis tog upp forskningens utveckling inom instituten och visade ett flertal olika maskiner och diverse utrustning som använts och utvecklats på institutet.

Vad pågår inom den gemensamma forskningen idag?

Efter avbrott för lunch återsamlades alla deltagarna för att lyssna på passet som fokuserade på den nutida gemensamma forskningen. Jernkontorets teknikområden (TO) presenterades genom att respektive TO-ordförande berättade om hur deras teknikområde arbetar och hur deras forskningssituation i nuläget ser ut. I dagsläget bedrivs Jernkontorets gemensamma forskning inom 14 teknikområden och omfattar såväl material- som processteknik – från råvaror till färdigt stål och restprodukter. Forskningen utgår i huvudsak från industrins behov, med målet att resultaten ska komma till praktisk nytta i företagen. Samtidigt bedrivs även grundforskning för att utveckla ny kunskap. Arbetet genomförs i nära samverkan mellan de deltagande företagen, forskningsinstitut, universitet och tekniska högskolor.

Läs mer om Jernkontorets teknikområden här.

I panelsamtalet om framtidens stålindustri blickade Eva Petursson, SSAB, Petter Damm, Uddeholm, Eva Lindh Ulmgren, Alleima, och Rose-Marie Yttergren, Höganäs, fram mot år 2050 och vidare. Samtalet präglades av en positiv framtidstro på Sverige som stålnation, samtidigt som vikten av ständig utveckling och förmågan att anpassa sig till en föränderlig omvärld betonades. AI, digitalisering och kvantteknik lyftes fram som viktiga drivkrafter för framtidens materialutveckling.

Paneldeltagarna pekade också på att nya användningsområden och ökade krav på material kommer att driva behovet av avancerade specialstål. En annan viktig framtidsfråga är utvecklingen av mer resilienta värdekedjor. Samtalet berörde även globaliseringens framtid och hur stålindustrin behöver anpassa sig till en värld där de globala handelsförutsättningarna förändrats, samtidigt som förhoppningen om en mer öppen och globaliserad värld finns kvar.

Gert Nilson, som fick avsluta dagens program, blickade framåt mot den svenska stålindustrins framtid. Han lyfte fram de stora industriinvesteringar som görs i Sverige, bland annat i Luleå och Boden, som exempel på branschens framtidstro och utvecklingskraft. Samtidigt konstaterade han att det oroliga omvärldsläget innebär stora påfrestningar för industrin. Trots detta betonade han att han är hoppfull:

– Det finns många tuffa utmaningar i omvärlden men så har det varit många gånger förr. Svensk stålindustri investerar stort i ny och avancerad teknik och vi står starka i våra nischmarknader, så vi ser positivt på framtiden.

Dagen avslutades med att Jernkontorets vd, Annika Roos, delade ut utmärkelser till nio pristagare, som på olika sätt bidragit med framstående insatser inom forskning.