Produktrelaterade miljöfrågor

Det finns många exempel på att stålprodukter skapar miljönytta under sin användningsfas. Det därför viktigt ta hänsyn till miljöpåverkan från stålprodukters hela livscykel och inte bara se till miljöpåverkan från produktionen av stål. 

Denna båt av rostfritt stål har stora miljömässiga fördelar i användningsfasen. Den är lättare än en traditionell aluminiumbåt, har hälften så stor bränsleförbrukning samtidigt som den är mycket tålig och skrovet är underhållsfritt, det behöver varken behandlas eller målas. Foto: Swedish Steel Yachts. Läs mer om båten (smt.sandvik.com)

Stål och järn finns nästan överallt i samhället. Det svenska stålet och företagens applikationskunskap skapar avancerade stål som t.ex. är starkare, lättare, extremt hållbara, högrena, mycket värme- och trycktåliga. Dessa förbättrade egenskaper skapar möjligheter för mer hållbara produkter och lösningar med minskad belastning särskilt under produkternas användning. Det är avgörande att ta hänsyn till miljöpåverkan från stålprodukters hela livscykel och inte bara se till miljöpåverkan från produktionen av stål.

Se på miljöpåverkan från hela livscykeln

 

Miljöpåverkan sker i varje led i stålets kretslopp, inkl. transporterna emellan.

Total miljöpåverkan = summeringen av miljövärdet för:

  • Råvaror
  • Transport av råvaror till stålverk
  • Ståltillverkning
  • Transport av stålet till tillverkare av konstruktion
  • Tillverkning av konstruktion
  • Transport av konstruktion till användning
  • Användning
  • Transport av uttjänt konstruktion till återvinning
  • Återvinning av stålet 

Exempel på miljönytta med höghållfast konstruktionsstål

Ett avancerat höghållfast konstruktionsstål ger trailertillverkare möjlighet att minska egenvikten på en trailer med bibehållen bärförmåga. Viktminskningen innebär totalt ökad lastkapacitet och färre transporter och en lättare trailer som ger också lägre bränsleförbrukning vid tomma och halvfulla transporter.

Många exempel finns där trailer- och påbyggartillverkare använder SSAB:s höghållfasta stål och därmed kan minska ekipagets tomvikten. Denna besparing används för att öka nyttolastkapaciteten och ger ett lättare och mer hållbart fordon, som kräver mindre råvara vid tillverkningen, får en betydligt längre livslängd och minskar mängden transporter.
Rapport: Stål skapar miljönytta, inklusive faktablad om produktexempel

Ny EU-gemensam metod för att beräkna miljöavtryck

Europeiska kommissionen har publicerat en metod för bedömning av produkters miljöprestanda, ”Product Environmental Footprint” (2013/179/EU).

Under 2015 pågår omfattande pilottester för att utvärdera metoden för att beräkna miljöavtrycket från produkter, allt från klädesplagg till stålplåt. I metoden finns 14 olika miljöpåverkanskategorier. För metalliska material finns stora utmaningar då det för vissa egenskaper saknas tillförlitliga metoder för att värdera dessa i ett livscykelperspektiv. I framtiden kan metoden komma att knytas till lagstiftning för produkter.
Läs mer: Product Environmental Footprint (ec.europa.eu)

Nationella och internationella regelverk

Förutom kraven på effektivare produkter måste stålindustrin även ta hänsyn till krav som i huvudsak styrs av den europeiska produktlagstiftningen, vilken i sin tur innefattar krav på t.ex. spårämnesinnehåll i olika stålsorter. Stålbranschen följer utvecklingen av regelverk som berör produkter såväl inom landet som internationellt. Frågor som är av intresse drivs i samarbete med Eurofer, World Steel Association eller andra industribranscher.

Lagstiftning som berör stålprodukter

REACH, Registration, Evaluation, Authorisation of Chemicals (förordning 1907/2006) reglerar alla ämnen som tillverkas i eller importeras till EU i mängder över ett ton per år. Företagen är skyldiga att registrera dessa ämnen dvs. analysera (riskbedöma) och redovisa risken samt ange vilka säkerhetsåtgärder som behövs. REACH-arbetet för företagen samordnas med andra branschorganisationer och konsortier för registrering av olika former av järn (Fe2O3, järnsinter, järnmalmspellets, råjärn och metalliskt järn).

WEEE, Waste Electric and Electronic Equipment (2012/19/EU) omfattar avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter och syftar till att avfall i så hög grad som möjligt återanvänds eller återvinns.

RoHS, Restriction of use of Hazardous Substances (2011/65/EU) reglerar användning av vissa metaller som kvicksilver, kadmium, bly, och sexvärt krom i nya elektriska och elektroniska produkter. Undantag för dessa metaller görs för vissa produktgrupper. Undantagen revideras vart fjärde år av EU-kommissionen och medlemsländerna. Stålindustrin medverkar i den processen.

ELV, End of Life Vehicle (direktiv 2000/53/EC) reglerar övergripande hanteringen av uttjänta bilar. Detta innebär bl.a. ett förbud mot försäljning av personbilar innehållande bly, kvicksilver, kadmium och sexvärt krom. Ett antal undantag från förbudet gäller bl.a. för bly i batterier och bly i lödfogar för elektronik, blylegerat stål samt sexvärt krom i korrosionsskyddande beläggningar.

Green Public Procurement betyder Grön offentlig upphandling och kriterier för detta håller just nu på att ses över av EU-kommissionen. Vissa av dessa kriterier är baserade enbart på inneboende fara och har som konsekvens att vissa stålsorter som godkänns under REACH förordningen kan uteslutas från offentlig upphandling.

Våra ståndpunkter

  • Produktregler ska vara baserade på riskbedömningar och inte utesluta produkter som innehåller vissa farliga ämnen enbart baserat på dess inneboende egenskaper.
  • Metoder för bedömning av olika miljöpåverkan ska vara väl underbyggda och tillförlitliga. Först när sådana metoder finns utvecklade kan en viss aspekt ingå i en bedömning av miljöavtryck av en produkt.