Vatten

Stålindustrin behöver stora mängder vatten för sina processer. Alla anläggningar ligger därför i närheten av vatten. 

Vatten används främst som kylmedium i direkt kontakt med stålprodukterna (t.ex. i stränggjutningsanläggningar och varmvalsverk) men även som indirekt kylning. Vatten används också för rening av processgaser och som smörjmedel, samt som skölj- och spolvatten vid exempelvis betning. För stålindustrin är det därför viktigt att ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräcklig kvantitet samt att se till att vattenutsläpp uppfyller kraven på god vattenkvalitet.

Inom stålindustrin används vatten främst som kylmedium. Bilden visar en tråddusch.

Rening och recirkulering av vatten

Sverige var tidigt ute med en miljöskyddslag (1969) och stålindustrin påbörjade också tidigt miljöförbättringar. Redan på 1970-talet började moderna vattenreningsprocesser användas.

Alla svenska stålföretag är miljöcertifierade enligt den internationella standarden ISO 14001, där det ingår som princip att årligen revidera sin miljöprestanda med krav på kontinuerlig förbättring. Det kan t.ex. handla om att öka recirkulering av redan använt vatten och därmed minska konsumtionen av ingående vatten, eller att återvinna metaller i förorenat vatten och därigenom släppa ut ett renare vatten och samtidigt återanvända värdefulla metaller.
Läs mer om processernas miljöpåverkan och åtgärder som minskar utsläpp.

Rening av cirkulerande vatten från ett stångvalsverk.

Nationellt arbete med vattenfrågor

Sverige indelas i fem vattendistrikt och i samtliga distrikt finns två eller flera järn- och ståltillverkare. Praktiskt sett är de svenska Vattenmyndigheterna i respektive vattendistrikt ansvariga för att ta fram förvaltningsplaner, åtgärdsprogram, samt miljökvalitetsnormer för ytvatten som sedan tillämpas distriktsvis och därmed påverkar företagen direkt.

Stålindustrin medverkar redan i det lokala vattenvårdsarbetet genom att delta i vattenvårdsförbund, vattenråd, och referensgrupper som är kopplade till respektive vattendistrikt. Det kan t.ex. handla om att utföra ett mätnings- och analysprogram på vissa metaller i en sjö där ett stålföretag finns som verksamhetsutövare eller att lämna remissvar på ett föreslaget åtgärdsprogram i respektive vattendistrikt.
Lär mer om vattendistrikten (vattenorganisationer.se)

Våra synpunkter 

Jernkontoret har en ständigt pågående dialog med samtliga berörda samhällsaktörer (myndighet, politisk nivå och näringsliv) såväl på det juridiska planet som på det praktiska planet när det gäller den svenska vattenförvaltningen och genomförandet av vattenramdirektivet.

Jernkontoret anser det viktigt att arbeta med följande frågor:

  • Miljökvalitetsnormernas tolkning.
  • Osäkerheter kopplade till statusklassningen.
  • Förenkla det komplicerade regelverket.
  • Förbättra samverkan mellan myndigheter och verksamhetsutövare.
  • Ta fram underlag för bedömning av metallernas biotillgänglighet.
    Läs mer: MITF, Metallinformation

Hur vi samverkar

För att underlätta samverkan mellan svenska vattenmyndigheter (Vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten) och verksamhetsutövare, organiserar Jernkontoret årliga möten tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten samt andra organisationer inom det svenska näringslivet. Diskussioner förs kring förvaltningsplaner samt gemensamma frågeställningar rörande regelverk, regional samverkan, och tillämpning av vattenramdirektivet i Sverige.