EU:s handelssystem för utsläppsrätter

De nya utsläppsreglerna i Europa som ska införas 2020 borde gynna miljösmart produktion, inte straffa de bästa i klassen.

Frågor och svar om ETS

Är ni emot EU:s utsläppshandel?
Vi är inte emot ursprungstanken med EU:s utsläppshandel, att minska utsläppen så kostnadseffektivt som möjligt. Vi är däremot kritiska till hur systemet har utvecklats och vissa av de ändringsförslag som kommissionen föreslår ska gälla efter 2020.

Vad är det ni är emot?
Vi tycker inte att man ska straffas för sina utsläpp när man redan är bäst i klassen. Har man den bästa tekniken så ska man få fria utsläppsrätter för den produktionsvolym man har. Annars ser vi en stor risk för att produktionen och utsläppen flyttar utanför Europa till anläggningar med sämre miljöprestanda. Det vinner varken miljön eller EU:s medborgare på.

Vad är skillnaden mot idag?
Den fria tilldelningen begränsas ytterligare, det nya förslaget sätter ett snävt tak på fri tilldelning som sedan sjunker med 2,2 procent per år. Det hindrar industrin från att växa i Europa, även de bästa anläggningarna.

Hur vill ni minska utsläppen i Europa då?
Främst ska de sektorer där det redan finns befintlig och kostnadseffektiv teknik ta sitt ansvar. Detta gäller till exempel energibranschen där en stor del av den kontinentala produktionen sker i relativt ineffektiva kolkraftverk. En övergång till förnybart, ny kärnkraft, gas men även energieffektiviseringar kan redan i dag hantera merparten av målen för utsläppsminskningar fram till och bortom 2030.

Skulle det bli mindre osthyvelpolitik med annan svensk regering? 
Nej, då detta är ett EU-gemensamt system. Däremot är det viktigt att svenska politiker för fram våra synpunkter gentemot EU oavsett partifärg.

Är det rimligt att tro att världens stater kan komma överens om en global utsläppshandel?
Vid klimattoppmötet i Paris enades världen stater om långsiktiga mål baserade på frivilliga åtagande från samtliga parter. Då dessa mål baseras på väldigt olika principer och förutsättningar är det långt kvar tills vi kan hävda att det finns ett gemensamt globalt system. De handelssystem som finns i andra delar av världen är framförallt inriktade på kraftproduktion och inte på processindustrin.

Blir det någon förändring när det gäller överskott på utsläppsrätter i det nya systemet?
Det nya systemet har dels en tajtare tilldelning som minskar snabbare per år än tidigare. Dels så introduceras en fondmekanism som kallas ”Market Stability Reserve (MSR)”, vilken kommer att överföra överskotten i systemet till en fond. Denna fond introduceras redan 2019 och beräknas ha balanserat systemet en bit in på 2020-talet och därigenom även kraftigt driva upp marknadspriset inom EU-ETS jämfört med dagens nivå. Detta i sin tur sätter än mer press på att få bort den orättvisa som vi anser att den nya utformningen av systemet medför. Överskottet beror på den ekonomiska krisen och de produktionsneddragningar som krisen innebar. När nästa handelsperiod startar kommer det inte finnas något överskott kvar inom stålindustrin.

Kan det nya systemet bättre hantera problemen med överskott och låga priser på utsläppsrätterna?
Ja (se ovan). Om industrin i Europa slås ut på grund av höga kostnader för utsläppen så kommer det vara fortsatt låga priser. Utsläppen minskar i EU men inte i världen.

Realistiska riktmärken är önskvärda enligt er. Är dagens riktmärken orimliga? Vad bör enligt er ändras i bedömningen av riktmärken? 
Grundförutsättningen är att riktmärkena skall sättas mot de 10 procent mest effektiva anläggningarna. Detta är fallet för de flesta sektorer men ej för stålbranschen där riktmärket är satt 11 procent under vad den effektivaste anläggningen i Europa (SSAB i Luleå) släpper ut. I ett första steg bör detta omedelbart justeras så att riktmärket baseras på den faktiska nivån. EU-kommissionen föreslår också att riktmärkena ska skrivas ner med 1 procent per år. Det är helt orimligt och har ingenting med teknisk utveckling att göra.

Ni vill också att tilldelning ska ske med utgångspunkt i faktisk produktionsnivå, varför? Hur frekvent bör produktionsrapportering ske? 
I dag sker tilldelningen på historisk produktionsnivå vilket gör systemet känsligt för konjunktursvängningar. Tilldelning baserad på faktisk produktion och riktmärke skulle ge de bästa anläggningarna vad de behöver, varken mer eller mindre. Då kommer man bort från både över- och undertilldelning.  Produktionsrapportering kan ske varje år, det är inget svårt.

Varför ska svenska anläggningar ha kompensation för påverkan på elpriset? Svensk el har ju inga utsläpp.
Elpriset på den nordiska marknaden sätts av den sist producerade elen vilket ofta är kol- eller gasbaserad och därmed har utsläppsrättskostnader inbakade i priset. Det betyder att även den utsläppsfria elen får betalt för samma utsläppsrättskostnader och det får industrin betala.

Film om EU ETS från Eurofer.

Läs mer:

Debatt: Bättre lösningar finns för EU:s utsläppshandelssystem, 2016-12-14

ETS-förslag inte tillräckligt tryggande, 2016-10-17

Debatt: Osthyvelpolitiken hotar svensk basindustri, 2016-01-29

Debatt: Risk att vi lämnar Sverige, Di Debatt, 2016-01-28 (di.se)

Remissvar: Yttrande angående Förslag till översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter (ETS) för perioden 2021-2030, 201-5-12-21