Elförsörjning

En viktig faktor bakom Sveriges position som en ledande järn- och stålnation är att företagen har haft en stabil tillgång till elkraft till konkurrenskraftiga kostnader. Om Sverige och svenska företag ska klara av att genomföra klimatomställningen och säkerställa tillväxt måste mycket stora investeringar göras i både produktions- och överföringskapacitet. Staten måste prioritera åtgärder för både elnät och kraftproduktion – och dessa måste genomföras omedelbart.

Teknikutveckling och omställningar i syfte att uppnå fossilfrihet inom industrin, transportsektorn och samhället i stort kommer att kraftigt öka det totala elbehovet i Sverige.

Under senare år har det gjorts flera uppskattningar och prognoser av elbehovet fram till 2045 och prognosen ökar successivt. Dagens elanvändning är cirka 140 TWh. Under 2021 har Energiföretagen uppskattat behovet till upp mot 310 TWh/år 2045.  Regeringens arbetsgrupp för en svensk elektrifieringsstrategi har föreslagit ett planeringsmål för ett fördubblat elbehov jämfört med idag. Bakom de kraftigt ökade prognoserna ligger viktiga initiativ till elektrifiering från den tunga industrin och transportsektorn. Mycket talar också för att det kan komma fler planer för investeringar i elintensiv verksamhet. I beräkningarna som gjorts finns dessutom varken flyg, sjöfart eller industrins produktionsökningar med.

Det system vi har idag är helt enkelt inte rustat för att möta den ökande efterfrågan på el. Vi står inför en uppseglande bristsituation med kritiska konsekvenser för svensk järn- och stålindustri. Företagen behöver ett leveranssäkert elsystem som garanterar el årets alla timmar och till konkurrenskraftiga kostnader.

Våra uppmaningar till politiken:

  • Sverige behöver en bred politisk förankring avseende energipolitiken som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet. Politiken måste skapa förutsättningar för att på mest kostnadseffektiva sätt möta behov på 300 TWh/år. En utökad kraftproduktion blir nödvändig, särskilt i södra Sverige. Även effektbehovet måste prioriteras i energipolitiken.
  • Regering och riksdag har ett ansvar att se till att teknikval och placering kan ske utifrån målen om klimatneutralitet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet för elsystemet som helhet. Systemet ska utvecklas utifrån teknikneutralitet. Regelverk inom EU måste också utformas utifrån samma parametrar och ge Sverige den möjligheten.
  • Utred marknadsdesignen så att alla kraftslag får betalt för de nyttor man bidrar med och också står för sina egna kostnader.
  • Skärp elnätsregleringen. Endast faktiska investeringar ska vara avgiftsgrundande. Ellagen måste tydligt ställa krav på en stabil överföring till lägsta kostnad utifrån elnätskundernas behov.
  • Säkerställ att Svenska kraftnät och övriga nätägare planerar utbyggnaden av elnät utifrån prognoser snarare än avrop. En proaktiv infrastrukturutbyggnad måste bygga på en tidig dialog mellan nätägare och kunder.
  • Utarbeta effektivare tillståndsprocesser för nätutbyggnaden. Förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna, säkerställ att tillståndsprocesser tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet samt se över lagstiftningen för kommunala energiplaner.
  • Ge Svenska kraftnät i uppdrag att påskynda arbetet med att investera i andra tekniska lösningar som snabbare kan komma på plats än nya elledningar för att säkra befintlig kapacitet mellan norra och södra Sverige.

För energifrågorna samverkar Jernkontoret med övrig basindustri inom ramen för SKGS, läs mer om vikten av en stabil energiförsörjning på SKGS webbplats.

 

Läs mer om våra uppmaningar till politiken:

Tillståndsprocesser

Kompetensförsörjning

Sverige i EU