Gottfrid Mauritz Molinder var bruks- och skogsförvaltare i Dalarna. Han hade ett engagemang så stort att han ville förnya ålderdomliga traditioner… 

Innehåll:Ivar Bohm: Studier rörande medeltida järn. En forskningsuppgift i Jernkontorets bergshistoriska utskott. Wilhelm Holmqvist: Inledningsord vid höstmötet. Karin Calissendorff: Språkligt och sakligt om medeltidsjärn. Martin Fritz: Järnet i den medeltidssamhälleliga ekonomin. 

Innehåll:Erik Tholander: Osmundgruppen, en presentation.Karin Calissendorff: Om ordet osmund.Martin Fritz: Den äldre svenska järnexporten.Gunnar Pipping: Om vikt och mått i osmund-sammanhang.Helfrid & Sten Modin: Metallografiska undersökningar av äldre järnföremål i syfte att bestämma osmundjärnets

Jernkontorets forskning omsatte 2001 ca 90 Mkr, vilket utgör ca 10% av den totala svenska stålforskningen (973 Mkr). Denna forskningsvolym motsvarar mer än 2% av stålföretagens omsättning och placerar Sveriges i världstopp beträffande forskningsintensitet. I denna rapport ges en översikt över i förs

Värdemässigt sett har Sverige ett stort handelsöverskott när det gäller stål. Det beror på att vi i hög grad exporterar högpresterande stål och huvudsakligen importerar standardprodukter.

Det produkter som stålindustrin producerar går gemensamt under benämningen handelsfärdigt stål. Det är stål som är ”färdigt för handel”, det vill säga stål som har fått en form som är ändamålsenlig för stålindustrins kunder, till exempel verkstads- och byggnadsindustrin.

Stål är samhällets viktigaste industriellt framställda material. Tänk bara på vad som inte skulle finnas i din vardag om inte stål fanns. Utan stål skulle vår tillvaro vara förhistorisk. Vårt samhälle är helt beroende av stål och av hur vi använder det.

Att flertalet stålföretag återfinns i Bergslagen har sina skäl. De tidiga järnbruken anlades i närhet av naturtillgångarna. Med industrialiseringen ökade produktionsvolymerna kraftigt. Närhet till en hamn blev då en ny och viktig faktor när man under 1900-talet anlade nya stålverk. 

En bro byggd av höghållfast stål kan få en livslängd på 120 år och materialet sparar in på 60 procent av underhållet. En svensk stålbro skapar stålnytta.

Annika Roos i dialog med Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten om ödesfrågan energiförsörjning och hans eget uppdrag att möjliggöra omställningen med hjälp av elektrifiering.