Jernkontoret vill att EU-rätten införs i tid utan justeringar
Sverige måste uppdatera miljöbalken igen för att klara det redan åldrade miljöutsläppsdirektivet IED 1.0. Detta för att undvika böter från EU-kommissionen. Jernkontoret anser att flera förslag behöver förtydligas för att undvika besvär med den förestående, men försenade, implementering av nya krav i uppföljande miljöutsläppsdirektiv – IED 2.0.
Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret.
EU industriutsläppsdirektiv (IED) ska minska industrins miljöpåverkan, men Sveriges arbete med att införa reglerna har kantats av förseningar och otydligheter. Jernkontoret ser därför flera risker. Här reder Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret, ut vad direktivet innebär och vad Jernkontoret vill se för förändringar.
Vad är IED?
IED står för Industrial Emissions Directive och är EU:s industriutsläppsdirektiv. Det reglerar bland annat hur stora utsläpp industrianläggningar får ha och ställer krav på bland annat teknik och miljöarbete. Syftet är att minska industrins påverkan på miljön.
IED 1.0 beslutades redan 2010 men Sverige har fortfarande inte lyckats implementera det fullt ut, vilket vi fått betala böter för till EU. Direktivet har nu hunnit uppdaterats, från IED 1.0 till IED 2.0, vilket innebär att Sverige egentligen behöver anpassa sin lagstiftning till IED 2.0 senast 1 juli 2026. I stället arbetar Klimat- och Näringsdepartementet fortfarande med att försöka få ordning på IED 1.0, och även IED 2.0 ser ut att bli försenat.
Vad tycker Jernkontoret om de svenska lagförslagen för IED 1.0?
Jernkontoret välkomnar ambitionen att förtydliga reglerna för att undvika böter för företagen, men anser att vissa delar fortfarande är oklara. Det finns även risk för dubbelreglering och att en del krav snart behöver ändras igen när IED 2.0 också ska implementeras i svensk rätt.
En sak som Jernkontoret lyfter i sitt remissvar är vikten av att definiera vad en anläggning är. Varför är det viktigt?
Det måste vara tydligt vilka delar av en industri som omfattas av vilka miljökrav. Jernkontoret vill därför att begrepp som anläggning och fast teknisk enhet i EU-rätten definieras på samma sätt som i resten av Europa. Reglerna behöver också samordnas med annan lagstiftning som också använder begreppet ”anläggning” för att undvika överlappande krav.
En annan sak som Jernkontoret lyfter är skillnaden mellan bästa möjliga och bästa tillgängliga teknik – vad innebär det?
I den svenska miljöbalken används begreppet bästa möjliga teknik (BMT), medan EU:s industriutsläppsdirektiv använder bästa tillgängliga teknik (BAT).
Begreppen blandas ihop i lagförslaget, vilket kan skapa förvirring. Jernkontoret anser det helt nödvändigt att detta rättas till. Bäst vore att vi också i Sverige bara har ett begrepp och därmed stryker bästa möjliga teknik för att istället bara använda bästa tillgängliga teknik. Läs mer i avsnitt på Jernkontorets webbplats.
Varför är Jernkontoret kritiskt till hur Sverige implementerat IED genom åren?
Sverige skulle ha infört IED 2.0 senast den 1 juli 2026 men är försenade. Detta kan skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller. Vi befarar att företagen kan behöva anpassa sig till nya regler flera gånger på kort tid. Samtidigt finns förståelse för att Sverige måste agera för att undvika eventuella EU-böter igen som när direktivet innan IED 1.0, skulle implementeras och Sverige heller inte klarade det i tid.
Jernkontoret vill att EU-rätten införs utan justeringar för att skapa lika konkurrensvillkor med andra europeiska stålföretag. Företagen ska kunna fokusera på att minska sin miljöpåverkan i stället för att hantera osäkerhet om vad som faktiskt gäller.
