Jernkontoret anser att utredningen är väl genomförd och ger en god grund för utveckling och styrning mot cirkulär ekonomi i Sverige. Utredningen innehåller till exempel intressanta beskrivningar och förslag kring hur nyttjandegraden och livslängden av konsumentprodukter kan förlängas. 

Till Energimyndighetenandreas.kannesten@energimyndigheten.se dnr 2014-2240Jernkontorets diarienr: 15/14 Jernkontoret har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat förslag och lämnar följande synpunkter: Vi vill börja med att fastställa att spillvärme egentligen borde kallas restenergi, men för

An analytical summary of the mining industry, its emergence and influence on society This book dellivers—to a wider readership—a succinct analysis of the series "Atlas över Sveriges bergslag" or "Atlas of Sweden's Bergslag Regions". The Atlas project has led to the physical and written evidence of m

 DEBATT - Publicerad i DN Debatt 2013-02-12 

Det är välkommet att regeringen tar ett samlat grepp på industrins behov vid infrastrukturplanering. Här är sex punkter som måste finnas med för att en godsstrategi ska bli framgångsrik, skriver nio representanter för Industrirådet.

Idag presenterar 14 organisationer som företräder den samlade svenska industrin en reformagenda för hur Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder. Det första exemplaret av "Industrins reformagenda: Så får industrin fart på tillväxten" lämnar vi idag öve

Har du just nu lite extra tid att fördjupa dina kunskaper? Det finns många bra källor till kunskap om stål på internet. Steeluniversity och Manufacturing Guide är exempel på två bra portaler för dig som vill lära dig mer om stål. Även Jernkontoret erbjuder kostnadsfritt handböcker och utbildningspak

Järn- och stålindustrin har vuxit sig stark i Sverige tack vare malmen, elen och människorna. I dokumentärfilmen, Beyond stål, som Jernkontoret skapat tillsammans med designern och stålentusiasten Naim Josefi, berättar en handfull kreatörer om sitt arbete med ett av världens häftigaste material – st

I början av 1800-talet fanns i Sverige ca 400 masugnar, som tillsammans producerade 70 000 ton tackjärn med en träkolsåtgång av över 100 hl/ton och en årsproduktion av omkring 200 ton per ugn. Ar 1900 fanns 133 träkolsmasugnar i drift, vilka producerade 500 000 ton tackjärn med en kolåtgång av 50-70

At the beginning of the 19th century there were about 400 blast furnaces ini Sweden, which together produced 70 000 tons of iron with a charcoal consumption rate of more than 32 cwt/ton and an annual output of less than 200 tons per furnace. In 1900 there were 133 charcoal blast furnaces in operatio