Teknikområden stärker materialutbildning med kurslitteratur
Sedan 2020 har tre av Jernkontorets teknikområden stöttat materialutbildningen vid Luleå tekniska universitet genom att bekosta kurslitteratur till samtliga studenter som läser kursen Metal Working. Syftet är att säkra kompetens inom bearbetningsteknik – ett område som är viktigt för industrins kompetensförsörjning.
Jernkontoret har hittills delat ut sammanlagt 266 exemplar av kursböckerna.
Sedan 2020 har tre av Jernkontorets teknikområden, Teknikområde 31, Band och plåt; Teknikområde 32, Stång och profil, och Teknikområde 34, Rör, valt att på ett konkret sätt bidra till återväxten inom metall- och materialområdet. Detta genom att förse studenter vid Luleå tekniska universitets materialutbildning med kurslitteratur. Initiativet har sitt ursprung i en diskussion om hur Jernkontoret bäst kunde stödja utbildningen, och tog form i dialog med representanter vid LTU.
Bakgrunden till satsningen är en oro för att utbildning inom bearbetning av metaller försvunnit från andra lärosäten, som Kungliga Tekniska högskolan och Högskolan Dalarna. När LTU uttryckte ett behov av att köpa in några exemplar av kursböcker för en nystartad kurs, föreslog Rachel Pettersson, forskningschef på Jernkontoret, att man i stället skulle ge varje student ett eget exemplar. Frågan togs upp inom Jernkontorets teknikområden som tillsammans beslutade att sponsra utbildningen genom att bekosta litteraturen.
De två böcker som delas ut är Mechanical Properties and Working of Metals and Alloys av Bhadeshia samt Metallurgical Design of Flat Rolled Steels av Ginzburg – båda centrala för kursen Metal Workings innehåll. Böckerna kostar cirka 800 kronor styck, och Jernkontoret har hittills delat ut sammanlagt 266 exemplar . Studenterna får böckerna tillsammans med ett gåvokort som förklarar att de själva får välja om de vill behålla dem eller lämna tillbaka böckerna till LTU. Nästan alla väljer att behålla dem.
– Det är så pass ovanligt för studenter att få kurslitteratur utan kostnad, så vi får faktiskt mejl där studenter tackar oss, berättar Rachel Pettersson.
Utbildningarna inom materialteknik på Luleå tekniska universitet består av två program som båda bedrivs inom ett europeiskt konsortium: civilingenjörsprogrammet Internationell Materialteknik (EEIGM – École européenne d’ingénieurs en génie des matériaux) och masterprogrammet i materialteknik (AMASE – Advanced Materials Science and Engineering). Den internationella inriktningen på civilingenjörsprogrammet i Materialteknik anses vara unik i Sverige och Europa.
Målet med det europeiska samarbetet och utbildningen är att utbilda högpresterande studenter inom Materialteknik till en nivå så att de antingen kan fortsätta som forskarstuderande eller söka anställningar världen över.
Under utbildningen tillbringar studenterna minst en termin vid universitet inom det europeiska konsortiet. Det är universitet i Tyskland, Frankrike, Spanien, Österrike, Belgien eller Italien. Utöver en gedigen utbildning i materialvetenskap får studenterna genom detta även ett nätverk med kontakter över hela världen. Varje år examineras cirka 90 studenter inom konsortiet och samarbetet mellan de olika lärosätena firade 30 år under 2024. Av dessa internationella studenter läser cirka 45 procent en termin i Luleå, vilket färgar och berikar studiemiljön på LTU. Det är även många som väljer att fortsätta med forskarutbildning och flera doktorander på LTU har en sådan bakgrund.
Förutom kurslitteratur har Jernkontorets teknikområden även delat ut stipendier kopplade till utbildningen. Inledningsvis fick alla som blev godkända på kursen ett stipendium på 2 000 kronor. Det visade sig dock vara administrativt tungt, bland annat eftersom en majoritet av studenterna kom från andra europeiska länder. Från och med 2023 gjordes upplägget därför om till sökbara stipendier på 5 000 kronor. Tre stipendier delades ut 2023 och fyra under 2024.
LTU har uttryckt stor uppskattning för stödet, och Rachel Pettersson är även engagerad i en referensgrupp för kursutvecklingen. Genom att bidra med både resurser och expertis vill Jernkontorets teknikområden långsiktigt stärka utbildning och forskning inom material- och bearbetningsteknik, som är en viktig del av kompetensförsörjningen för svensk stålindustri.
