Möt Jernkontoret på antikvarisk bokmässa
Den 9–10 mars är Jernkontoret en av utställarna på Stockholms bokmässa, en antikvarisk bokmässa i centrala Stockholm. Jernkontoret har en 275-årig historia som publicist och exempel på utgivningen kopplad till bergshistorisk forskning kommer att visas på mässan.
Jernkontoret är en av utställarna på Stockholms bokmässa som arrangeras av Svenska Antikvariatföreningen 9–10 mars. Bilden visar ett axplock av böcker utgivna inom Jernkontorets bergshistoriska skriftserie.
Kommande helg deltar Jernkontoret bland utställarna på Stockholms bokmässa, den 9–10 mars i Konstakademiens lokaler i centrala Stockholm.
Stockholms bokmässa arrangeras av Svenska Antikvariatföreningen och har anor från slutet av 1950-talet. Inledningsvis var bokmässan en renodlad antikvariatmässa. Idag är mässan en mötesplats för olika aktörer med den ”fysiska boken” som gemensamt intresse. Vid sidan av antikvariaten, som är fortfarande utgör merparten av utställarna, återfinns idag även förlag, bokbindare, föreningar och sällskap, bibliotek och auktionshus för böcker. Mässans besökare kan också ta del av föredrag och utställning.
Läs mer om mässan här: www.stockholmsbokmassa.se
Catarina Karlsson är koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret. Hon ser fram emot att delta i bokmässan.
– Det finns ett stort intresse även för våra äldre publikationer. På Stockholms bokmässa kommer vi att ha några titlar till försäljning, men framför allt är vi där för att informera om vår bergshistoriska forskningsverksamhet och utgivning, och att våra böcker och rapporter finns att beställa på Jernkontorets webbplats, säger Catarina Karlsson.
Jernkontoret har en lång historia som publicist. Jernkontoret grundades 1747 och bidrog inledningsvis med medel till utländska resor för kunskapsinsamling om utländsk järnhantering. En av de många som fick reseanslag var Reinhold R Angerstein, som på 1750-talet reste över hela Europa och i både ord och bild beskrev vad han upplevde i de olika länderna. Hans omfattande reseanteckningar fyller åtta tjocka volymer.
Reinhold R Angerstein reseanteckningar från 1750-talet om Europas järnindustri.
Redan 1751 initierades ett organiserat tekniskt samarbete inom svensk järn- och stålindustri och flera betydelsefulla skrifter publicerades med bidrag från Jernkontoret, till exempel Sven Rinman, Bergwerks-Lexicon och Försök till järnets historia med tillämpling för slögder och handtverk, J.C. Garney, Handledning uti svenska masmästeriet, J.H. Forselles och A.E. Törnebohms Geologiska kartor, och Emanuel Swedenborgs Om Järnet. Totalt rör det sig om cirka 200 arbeten och en i det närmaste fullständig samling av dem finns i Jernkontorets bibliotek. Till denna samling räknas även Jernkontorets Annaler med kontinuerlig utgivning från 1817, vilken förra året i ett samarbete mellan Jernkontoret och Umeå universitetsbibliotek delvis digitaliserades. Läs mer om digitaliseringsarbetet här.
Sedan 1920-talet har bergshistorisk forskningsverksamhet varit fast knuten till Jernkontoret. Bergshistoria är ett tvärvetenskapligt ämne som till exempel omfattar:
- teknik- och industrihistoria
- ekonomisk historia
- malmgeologi
- arkeologi
- metallurgi
- konstvetenskap
- miljövetenskap
- social historia
Inom Jernkontoret finns ett bergshistoriskt utskott som bland annat initierar olika forskningskommittéer och Jernkontoret publicerar forskningsresultaten i två serier:
- Bergshistoriska skriftserien (böcker)
- Rapportserie H (forskningsrapporter)
Publikationer från 1940-talet och framåt finns att beställa på Jernkontorets webbplats, se www.jernkontoret.se/bergshistoria
– Jag har själv inte tidigare besökt bokmässan, så det är verkligen på tiden att jag gör det, vi har ju givit ut böcker i mer än 275 år. Jag ser fram emot att få visa delar av vår utgivning och berätta om vår forskning och vårt fina bibliotek för både besökare och andra utställare, avslutar Catarina Karlsson.
Se även:
Sven Rinmans Bergwerks-lexicon publicerades 1789 med stöd av Jernkontoret. För att verket ska vara lättare åtkomligt för allmänhet och forskare har Jernkontoret låtit publicera det i sin helhet på webben, se jernkontoret.se/bergverkslexicon.
