Basindustrins dag på temat kompetensförsörjning

För elfte året arrangerade Skogsindustrierna, Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna Basindustrins dag. Representanter från svensk basindustris bransch- och arbetsgivarorganisationer samlades för att diskutera kompetensförsörjningsfrågor.

Jesper Hedin, Industriarbetsgivarna och dagens moderator och Caroline Stejmar, Skogsindustrierna. Foto: Ingrid Leek.

Mot bakgrund av att svensk basindustri står inför en rad utmaningar med klimatomställningen, stora pensionsavgångar, brist på ingenjörer och operatörer samtidigt som anställda behöver utveckla sin kompetens och fler ungdomar behöver attraheras, samlades under tisdagen ett 90-tal representanter för att diskutera branschens kompetensförsörjningsbehov. Moderator för dagen var Jesper Hedin, utredare inom kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna.

Bruksorternas framtid och attraktion

Gert Nilsson, teknisk direktör vid Jernkontoret, tryckte särskilt på betydelsen av basindustrins orter i sammanhanget. En insikt som bryggade över till dagens första pass om plats och attraktivitet med Cherin Nilsson och Johanna Rickan från Effect Innovation.

Tillsammans med Jernkontoret samarbetar de för att undersöka synen på bruksorterna och hur de ska kunna stärka sin attraktivitet och marknadsföring.

– Att förstå samhällsstrukturer handlar om att förstå vad personer identifierar sig med. Man tittar ofta på hur andra ser på orten i stället för att börja ”inifrån”. Vad får orten att utmärka sig? framförde Cherin Nilsson och Johanna Rickan.

Även Hanna Meuser från Alleima, Ulrika Hagen från Borlänge kommun och Gert Nilson från Jernkontoret diskuterade, under nästkommande del, vidare om hur attraktiviteten ska kunna stärkas genom egna insikter.

– I Borlänge jobbar vi med den här frågan. Borlänge är en mångkulturell stad - synen på Borlänge behöver nyanseras. Företagen måste samtidigt bli mer synliga, vid en undersökning visade det sig att ungdomar i Dalarna knappt kan namnet på någon större industri eller arbetsgivare i dag, sade Ulrika Hagen.

Hanna Meuser berättade att man, för att attrahera och rekrytera bredare på Alleima i Sandviken, utgår ifrån regionen i stort och inte enskilda orter tack vare vetskapen om att många pendlar.

Examensarbeten – en möjlighet för kompetensförsörjningen

Temat för nästkommande programpunkt var examensarbeten som möjlighet för framtida kompetensförsörjning och ökad attraktionskraft. Caroline Stejmar från Skogsindustrierna redogjorde för ett stödmaterial för examensarbeten inom högre utbildning som tagits fram av Skogsindustrierna som ett hjälpverktyg för företagen– "Handledning av examensarbeten ur ett företagsperspektiv".

– Det ska vara en positiv upplevelse för studenten att göra ett examensarbete på företag. Examensarbeten gör nytta för företagen. Det ska inte kännas jobbigt att ta emot en student. Det är ett viktigt rekryteringsverktyg och ger samtidigt ny kunskap till företaget, sa Caroline Stejmar.

– Under examensarbetet är det viktigt att tänka framåt, man behöver tänka på nästa steg och lyfta studenterna genom dialog med dem, sade Sarah Söder från Stora Enso, som är ett av företagen som använt sig av hjälpverktyget.

Hon framhöll vidare att det är viktigt att hjälpa studenten med kontakter och nätverk internt på företaget.

Fler kvinnor till basindustrin

Erica Ferling från Södra Värö och Anna Lidehäll från Boliden Garpenberg ledde förmiddagens sista pass på temat Jämställdhet, inkludering och mångfald, som nyckelfaktorer för industrins utveckling och kompetensförsörjning. I Boliden Garpenberg har man i dag en traditionell fördelning med fler kvinnor bland tjänstemän och en lägre andel kvinnor bland arbetaryrkena, berättade Anna Lidehäll.

– För att öka jämställdheten med fler kvinnor till gruvan behöver ledningen ta ett beslut. Man måste vilja förändringen och det handlar om att prioritera i vardagen och att skapa en efterfrågan i organisationen. Det finns ingen genväg. Man måste jobba med kulturen, sa Anna Lidehäll.

Erica Ferling framhöll vikten av strategiska samarbeten.

– Intresset för teknik hos unga går ner. Ha därför strategiska samarbeten med era kommuner och skolor. Det är viktigt att vara där de unga är.

Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M), visar grafer på Sveriges kompetensutmaningar. Foto: Ingrid Leek.

Moderaternas syn på kompetensförsörjningen

Under eftermiddagens inledande programpunkt hade Oliver Rosengren, riksdagsledamot för Moderaterna, bjudits in för att tala om regeringens reformarbete för arbetsmarknaden.

Oliver redogjorde för att det idag finns 126 000 lediga jobb och statistik från SCB visar bland annat att sex av tio arbetsgivare inom industrin har stor brist på yrkesutbildad arbetskraft. En problembild som delas av flera branscher.

När det gäller yrkesutbildning satsar regeringen på att utöka yrkesvux med 16 500 årsplatser och samtidigt införs också en tvåårig yrkesskola för unga.

– Det är klart att vi önskar att alla ungdomar ska gå en treårig högskoleförberedande gymnasieutbildning, men vi behöver se verkligheten. För många unga är en tvåårig yrkesskola en möjlighet att utbilda sig till jobb och för företagen är detta ett av flera sätt att hantera kompetensbristen. Politiken måste hantera utbildningsvägarna på bästa sätt, menade Oliver Rosengren.

Regeringen fortsätter också att bygga ut yrkeshögskolan med 3 000 årsplatser 2024 och 2025, samt 7 000 årsplatser 2026.

När det gäller högre utbildningarna och högkvalificerad arbetskraft satsar regeringen på utbyggnaden av ingenjörsprogrammen och förstärkt STEM-fokus. Skattelättnader för utländska experter, forskare och övriga nyckelpersoner förlängs från dagens fem till sju år.

Industrins kompetensbehov – presentation av demoskops undersökning

Under nästföljande pass medverkade Malin Blank från SSAB, Pelle Ahlin från Demoskop och Jesper Hedin från Industriarbetsgivarna.

Arbetsgivarna och facken inom industrin – Industrirådet – har gett undersökningsföretaget Demoskop i uppdrag att genomföra en kartläggning hur det de facto ser ut inom industrin för att tydliggöra kompetensbehovet och sätta siffror på vilka yrkesroller som behövs. Pelle Ahlin från Demoskop presenterade arbetet med enkäten som pågått under våren och sommaren.

– Resultaten kommer att koka ner till yrkesroller, kompetenser och utbildningar. Vilka yrkesroller i industrin är det pratar vi om? Vad är det för yrkesroller som kommer att bli mer relevant i framtiden och vilka kompetenser kommer att vara mindre relevanta i framtiden? Vi kommer att kunna bryta ner på resultatet i siffror på bransch- och regionnivå, sa Pelle Ahlin.

Det handlar om över 200 000 anställningar fördelat på omkring sextio olika yrkesroller. Pelle Ahlin presenterade dem i form av ordmoln: underhållsoperatörer, skogsvårdarbetare, servicetekniker, offsettryckare, plåtslagare och IT-ingenjörer för att nämna några. Se illustration från Demoskop nedan:



Resultatet presenteras senare i november.

Malin Blank, HR-chef på SSAB instämde i bilden av de första resultaten från undersökningen.

– Vi är på en resa där vi måste tydliggöra vilka kompetenser vi behöver i framtiden. Den omställning vi befinner oss i nu med övergången till fossilfritt stål ställer helt andra krav på framtidens kompetenser. Den här undersökningen är bra då den kommer att ge en överskådlig bild av industrins hela kompetensbehov. Den tar upp skillnaden mellan yrkeskategorier och kompetenser och överlappningen däremellan. Vi måste lägga på kompetensperspektivet också och inte bara se till utbildning och yrkesroller. Vad ska en operatör kunna i framtiden och vilken kompetens ska man ha?

Malin Blank underströk vidare att industrin behöver fler kvinnor och att man måste bli bättre på att marknadsföra industrin och öka attraktionskraften.

Förslag för bättre kompetensförsörjning – ny rapport från Industriarbetsgivarna

Under eftermiddagen presenterade Industriarbetsgivarna en nyligen utkommen rapport med sju reformförslag för bättre kompetensförsörjning. Jesper Hedin presenterade rapporten som väckt stor uppmärksamhet både i politiken och i media då den visar att kompetensförsörjningen måste lösas på alla nivåer.

– Industriarbetsgivarna har identifierat sju förslag som kan göra skillnad för kompetensförsörjningen. Det handlar att stärka yrkesprogrammens koppling till industrin såväl som fler utbildningsplatser för att nämna några av förslagen i rapporten, sa Jesper Hedin.

Läs rapporten här.

Hur attraherar basindustrin unga?

Vid dagens sista programpunkt medverkade Ulrik Hoffman från Ungdomsbarometern, Katarina Graffman, forskare i kompetensförsörjningsprojektet KOMPET, Anders Storman från SSAB, Jenny Wallin Sander från Heidelberg materials samt Maria Nyberg från SCA.

Temat för passet var hur basindustrin ska attrahera unga och inleddes med att Ungdomsbarometerns vd Ulrik Hoffman redogjorde för generation Z, bland annat för deras generella beteenden och uppfattningar men också vilka yrken som lockar. Han framhöll att ungdomar tycker de har stor möjlighet att påverka sitt liv. Samtidigt tycker fler att samhällsutvecklingen är på väg åt fel håll och att de har mindre möjlighet att påverka samhället i stort. Dessutom minskar intresset för samhälle och politik något. Han visade en undersökning om att ingenjörsyrket ligger på andra plats hos generation Z i en undersökning med 70 yrken.

– Avgörande på den framtida arbetsplatsen är att få arbeta med något man är intresserad av, kul kollegor och bra balans mellan jobb och fritid. Hög lön är också prioriterat, berättade Ulrik Hoffman.

Ulrik visade ett ordmoln över industrin och den största insikten i sammanhanget är att 15-åringar inte känner inte till att industritekniska programmet finns.

Vad kan man göra?

– Kampanjer är viktigt. Både marknadsföring av de enskilda arbetsgivarna, men även av branscherna. En viktig kanal för detta är skolan.

Men framför allt, generation Z är inte svårare än någon annan generation. Jobba med skolan var det sista medskicket.
Därefter tog Katarina Graffman, antropolog och forskare i kompetensförsörjningsprojektet KOMPET, vid.

– Det finns mycket att jobba med i annonsen. De unga är inte så värderingsdrivna som vi tror. Något som är viktigt är perspektivet ”vad innebär det här för mig” samt att känna trygghet. Framtidens arbetsplats behöver ha människan i centrum, enligt Katarina Graffman.

Passet avrundades med en panel med Anders Storman från SSAB, Jenny Wallin Sander, Heidelberg Materials och Maria Nyberg SCA.

Anders Storman lyfte att företagen behöver vara autentiska i sin information. Jenny Wallin Sander framhöll att Boliden Garpenberg har infört individuell lönesättning, då hon poängterade att det är en viktig fråga som redan kommer upp vid rekryteringen. Jenny fortsatte med att berätta att eleverna på Teknikcollege på Gotland praktiserar ute på företag på fredagar.

Maria Nyberg avrundade.

– Man måste lyssna in målgruppen och anpassa sig. Företagen måste bli bättre på att besöka skolorna. För det krävs resurser och ett engagemang.

 

Läs mer och ladda ner gruv- och stålindustrins kompetensfärdplan här.