Lyckade järnframställningsförsök i Norberg

Under helgen den 11–12 september genomfördes två lyckade järnframställningsförsök vid Nya Lapphyttan, en rekonstruktion i full skala av den medeltida järnframställningsplatsen Lapphyttan nära Norberg.

Fotografier från Ekomuseum Bergslagens och Föreningen Järnet på Lapphyttans Facebook-sidor.

På 1970-talet upptäcktes nära Norberg lämningar av en komplett medeltida järnframställningsplats, Lapphyttan. Resultaten från de arkeologiska utgrävningarna av (1978–1983) var sensationella. De visade att masugnsdrift förekom i Sverige redan på 1100-talet, alltså långt tidigare än vad man tidigare antagit.

Nya Lapphyttan

Genom den rekonstruktion av Lapphyttan som sedan uppfördes och invigdes 1994, Nya Lapphyttan, försöker forskare idag förstå exakt hur det gick till på tidig medeltid. Vilken slags malm användes? Hur mycket kol? Hur var ugnen murad? Det är exempel på frågor som forskarna vill besvara.

Jernkontorets Bergshistoriska utskott har genom forskningskommittén Järnforsöken i Nya Lapphyttan medverkat och stöttat Föreningen Järnet på Lapphyttan och Norbergs kommun i järnframställningsförsöken vid Nya Lapphyttan.

Se även: Nya Lapphyttan – medeltida bergsmannakunskap rekonstruerad (rapport H80)

Det 13:e och 14:e blästförsöket

Under helgen den 11-12 september genomfördes de senaste järnframställningsförsöken, som är ett led i att förstå övergången till masugnstekniken, vid Nya Lapphyttan.

Jernkontoret ställde några frågor till Eva Hjärthner Holdar, ledamot av forskningskommittén och ordförande i Föreningen Järnet på Lapphyttan, som deltog i försöken vid blästan (den murade ugnen i bild ovan):

Varför gör ni dessa försök?

– Vad vi försöker åstadkomma är att förstå hur man kunskapsmässigt tog sig från framställning i blästa vid omkring 600 e.Kr. till framställning av järn i masugn vid 1100-talet. En skillnad mellan de två metoderna är att det i blästan framställs ett direkt smidbart järn, men i masugnen framställs ett gjutjärn som måste färskas, det vill säga att kemiskt bundet kol måste tas bort för att göra järnet från masugnen smidbart.

Hur många var ni som deltog i försöken?

– Det var 13 personer från Järnakademien i Kramfors som deltog, två lärare och elva studenter. Dessutom var vi åtta personer från forskningskommittén och Föreningen Järnet på Lapphyttan.

nya-lapphyttan2.jpg

Hur lång tid tar ett försök?

– Förberedelserna av försöken startar redan dagen innan med reparationer av blästan och preparering av kolet till rätt storlek. Bergmalmen vi använde denna gång var sedan tidigare färdigrostad. Sedan genomförde vi två försök som vardera tog sex timmar från början till slut. Det är bra att vara många personer, så att vi kan turas om att ha rast.

Vad blev resultaten?

– Resultatet av ett lyckat framställningsförsök kallas lupp, en järnklump som är färdig för att rensas från slagg och sedan smidas. Den första luppen (XP 13) vägde 3,6 kg och den andra (XP 14) vägde 4,9 kg.

nya-lapphyttan3.jpg

När sker nästa försök?

– Nästa försök i blästan sker till våren 2022. Vi siktar på april–maj, men exakt datum vet vi först nästa år. Vi kommer att annonsera försöket på Föreningen Järnet på Lapphyttans Facebook, så håll gärna utkik där.