Järnkoll håller digitala lektioner för gymnasieelever

Projektet Järnkoll är en satsning som Jernkontoret gör med syfte att inspirera unga människor att vara med och forma en bättre framtid – med stålindustrin som arbetsgivare. I vanliga fall leder Järnkoll klassrumslektioner och studiebesök med gymnasieelever. Men under våren har lektionerna flyttat till digitala plattformar. Läs mer om hur Amanda Källén ser på sina digitala Järnkollslektioner.

Hej Amanda Källén, processledare på Järnkoll och numera proffs på digital undervisning!

– Ha ha, hej! Ja, så kanske det är. Vi är många som lever ett ovanligt uppkopplat liv just nu. Fråga vilken gymnasielärare som helst, att hålla engagerande och interaktiva lektioner digitalt det är utmanande, men det går!

Vad är Järnkoll?

– Järnkoll är en satsning som Jernkontoret gör med syfte att inspirera unga människor att vara med och forma en bättre framtid – med stålindustrin som arbetsgivare. Genom att synliggöra stålindustrin, stålföretagen, dess medarbetare och relevanta utbildningar bygger Järnkoll kunskap och relationer mellan människor, ofta unga på väg in i arbetslivet. 

– Vi hoppas att Järnkoll kan ge elever en unik och så viktig kontakt med näringslivet där lärande om material kombineras med att eleverna får en inblick i arbetslivet och vilka möjligheter som finns efter livet som student. Järnkoll kan exempelvis ordna ett antal gästföreläsningar på skolor och vi ser till att eleverna får komma i kontakt med företag inom stålindustrin.

– Järnkoll kan bidra med nya infallsvinklar på lärande och hitta intressanta utmaningar kopplat till matematik, teknik, kemi och fysik.

Vad innebär det att du håller i en lektion i en gymnasieklass?

–  Inom Järnkoll arbetar vi framförallt i samarbete med ett antal partnerskolor, där vi inriktar oss på de elever som går naturvetenskaps- och teknikprogram. Normalt när vi samarbetar med en skola eller klass brukar vi träffa eleverna 3–4 gånger utspritt över årskurs 2 och årskurs 3. Genom att återkomma bygger vi en relation med klassens elever och lärare och kan hålla en mer anpassad nivå på lektionerna utifrån var eleverna befinner sig och vad vi hinner beta av under varje lektion.

– På våra partnerskolor har vi ett standardupplägg som inleds med ett introduktionspass där vi pratar om vad material är och var det finns, samt introducerar dem till stålindustrin. Det följer vi sedan upp det med en fördjupande materiallektion där vi pratar om vad vi behöver tänka på vid materialval och vi fördjupar oss även ännu mer i stål. Därefter följer exempelvis ett studiebesök där eleverna får se lite av det som vi pratat om i verkligheten. I början av årskurs 3 kör vi det avslutande passet när de börjar komma igång med sina gymnasiearbeten. Då brukar vi prata om hur det är att arbeta i projekt, och berätta om lite olika verktyg som finns att använda vid arbete i projekt. Under alla lektioner pratar vi om ingenjörsyrket och hur det är att plugga på en teknisk högskola.

– I normala fall åker jag till skolan och besöker den för att hålla lektionerna med deras elever. Lektionerna brukar ta ungefär 60–70 minuter där vi varvar genomgång, frågestund och att eleverna får en övning att jobba med. Det händer även att jag träffar klasser vid ett enstaka tillfälle och introducerar dem till området. Sådana enstaka lektioner har jag även haft med klasser i årskurs 9.

 

Så här ser det ut när Amanda leder en digital lektion.  

Vilka frågor brukar eleverna ha?

– Många elever är intresserade av miljö- och hållbarhetsfrågor. Det brukar dyka upp frågor om hur man kan hantera stålindustrins koldioxidutsläpp. Hybrit-projektet intresserar många och det är vanligt att det dyker upp en del tankar och diskussioner kring det.

– Det brukar också dyka upp en hel del frågor om ingenjörsyrket och vidare studier. Många är nyfikna på hur övergången från gymnasiet till högskolan är, det är ofta något som eleverna både ser framemot samtidigt som de är lite oroliga över att det ska upplevas som svårt. Eleverna brukar också vilja höra mer om konkreta exempel på vad en ingenjör kan jobba med, och en beskrivning av hur en vanlig dag kan se ut.

Vad är viktigt för lärarna?

– För de flesta lärarna är det viktigt att lektionen som jag håller knyter an till läroplanen och till deras eget kursinnehåll. Som ansvariga för elevernas utbildning är det viktigt att dem är trygga med att mitt innehåll inte drar iväg utanför kursplanen – men gärna att jag tillför något som de själva kanske inte skulle haft med i sina egna lektioner.

Hur funkar det att hålla dessa utbildningar digitalt?

– Det har funkat jättebra, över förväntan! Det blir såklart lite annorlunda mot hur det är att träffa och samtala med eleverna på riktigt, och jag har fått anpassa en del av materialet så att det ska funka att köra digitalt. Men väldigt mycket går att lösa med hjälp av tekniken!

Om en gymnasielärare har lite extra utrymme just nu – hur ska hen gå till väga för att låta sina elever ta del av dina lektioner?

– Då går det jättebra att kontakta mig! Så ser vi till att hitta en tid där det passar bra att jag håller en eller flera lektioner med eleverna.



Besök Järnkoll.com för att läsa mer och kontakta Amanda Källén för frågor om Järnkolls digitala lektioner.