Inom stålindustrin pågår utveckling och planering för åtgärder som kan minska utsläppen. Genomförandet av åtgärder påverkas av tillgång till energi, tid för tillståndsprocesser och lönsamhet. EU:s utsläppshandelssystem måste därför revideras med utgångspunkt från att handelssystemet ska stödja en ef

Klimatomställningen och elektrifieringen går nu snabbt inom den svenska industrin. Det är vi i industrin stolta över, men politiken ligger dessvärre ofta långt efter. Därför presenterar industrins fjorton bransch- och arbetsgivarorganisationer idag en ny reformagenda.

Just nu pågår Wiki Loves Monument 2021, en internationell fototävling med syftet att lyfta fram minnesmärken över hela världen. Detta är ett utmärkt tillfälle att synliggöra det svenska industrisamhällets kulturarv och minnesmärken! Alla kan delta och det kostar inget. Sista dag att ladda upp bilder

Industrins reformagenda: Vi leder den hållbara omställningen är ett initiativ från Jernkontoret och tretton andra organisationer, som gemensamt representerar hela den svenska industrin. Denna rapport är en uppdaterad version av Industrins reformagenda: Så får industrin fart på tillväxten, som presen

Industrins reformagenda: En handlingsplan för stärkt konkurrenskraft för svensk industri är ett initiativ från Jernkontoret och tretton andra organisationer, som gemensamt representerar hela den svenska industrin. Denna rapport är en uppdaterad version av Industrins reformagenda: Vi leder den hållba

Under augusti minskade produktionen av råstål i Sverige med 8,4 procent jämfört med i fjol. Trots detta visar samlad produktion för årets första åtta månader på plus, hela +8,7 procent.

Jernkontoret anser att förslaget till ändringar i förnybartdirektivet är för detaljerade och riskerar att inskränka på medlemsstaternas suveränitet i val av energimix. Förnybartmålet görs i och med ändringsförslagen allt mer centralt, och riskerar att innebära suboptimeringar i förhållande till det

En ökad energieffektivisering i förhållande till syftet och nyttan med användningen av energin är en viktig del i arbetet för minskad klimatpåverkan, samt en ökad konkurrenskraft för industrin. EU:s energieffektiviseringsdirektiv bör utformas för att underlätta en sådan utveckling.

Jernkontoret har lämnat synpunkter på EU-kommissionens förslag till gränsjusteringsmekanism som anges vara ett verktyg för att motverka koldioxidläckage, men som helt bortser från att det finns en marknad utanför EU där europeiska produkter konkurrerar och gör klimatnytta.

Energiskattedirektivet sätter ribban för minimiskattenivåer vilket skapar möjlighet att ha konkurrensneutrala villkor för industrin inom EU. Den svenska skattepolitiken med höga generella energiskatter förutsätter dock att skattenivåerna kan differentieras mellan hushåll och industri. Direktivet mås