Oförutsägbara, höga och volatila elpriser gör det svårt för Björneborg Steel att bedriva sin verksamhet. Som stor elanvändare har företaget anpassat produktionen till situationen i möjligaste mån. För att bidra till att försöka stabilisera nätet levererar Björneborg Steel stöd- och balanstjänster ti

Inom Jernkontorets teknikområde 60, Digitalisering samlas stålindustrin och institut för att diskutera frågor som rör forskning och utveckling inom digitalisering. En fråga som är väldigt aktuell är den om cybersäkerhet. I en intervju med Jernkontorets forskningschef Helena Malmqvist berättar hon va

I början av september besökte en delegation från Japanese Industrial Furnace Association (JIFA) Jernkontoret som en del av deras årliga internationella studieresa. Besöket erbjöd en unik möjlighet till kunskapsutbyte mellan den svenska och japanska industrin, med fokus på hållbarhet, tekniska innova

Jernkontoret stödjer förslaget om att inrätta en nationell stödfunktion för ansvarsfull internationalisering, men anser att industrin bör inkluderas både som medskapare och målgrupp.  Det är också viktigt med ett närmare samarbete mellan myndigheter, akademi och industri, särskilt inom säkerhetsfråg

Läs mer om Bergshistoriska utskottet och dess expertkommitté

Sedan i början av 2015 har stålindustrin och Stockholm Environment Institute (SEI) gemensamt arbetat i projektet, Svensk stålindustri för ökad samhällsnytta (Social value creation in Swedish steel industry).  Slutrapport med tio förslag på strategiska åtgärder Rapporten är framtagen av Karl Hallding

BHV har sedan 1864 verkat för att "liva och underhålla intresset för hanteringen". Föreningens kansli finns på Jernkontoret. 

Jernkontoret medverkar i nätverket Metallkvinnor, för kvinnor och icke-binära som jobbar inom IF Metalls avtalsområde. Syftet med nätverket är att vara en mötesplats för medlemmarna och att verka för mer jämställda arbetsplatser. Nätverket hette tidigare Hera-n. Metallkvinnor är också med och tar fr

Resultaten från de arkeologiska utgrävningarna av Lapphyttan i Karbennings socken 1978–1983 var sensationella. De visade att masugnsdrift förekom i Sverige redan på 1100-talet, alltså långt tidigare än vad man tidigare antagit. Enligt äldre teorier hade masugnstekniken införts i Sverige först på 140

I projektet Dokumentation av svensk järn-och stålindustri beskriver Per Nils Jensfelt brukens olika smedjor under 1900-talet.