Klimatförändringarna och hotet mot biologiska mångfalden är tätt sammanlänkade problem. Inom svensk järn- och stålindustri pågår många aktiviteter som syftar till att öka den biologiska mångfalden och bevara och skapa nya ekosystemtjänster.

Från att prova sig fram till att mäta och förstå. Genom alltmer avancerad materialanalys har det under 1900-talet succesivt blivit möjligt att se vad som händer inuti stålet och förstå varför det får sina egenskaper. Jernkontorets gemensamma forskning har bidragit till utvecklingen och gjort nya met

Jernkontorets gemensamma forskning om järnframställning bidrog till lägre energianvändning, bättre resursutnyttjande och utvecklingen av pellets – små kulor av järnmalm med jämn kvalitet. I dag är pellets en viktig råvara både i moderna masugnar och i utvecklingen av nya processer för fossilfri järn

Möjligheterna för hur stål kan användas tycks vara oändliga. Sedan järn- och stålindustrins begynnelse har innovativa och kreativa människor bidragit till ett ständigt flöde av nya produkter och applikationer. Här presenterar vi några av nutidens spännande stålkreatörer och deras verk.

Avancerad materialforskning kräver avancerad utrustning. Genom Jernkontorets gemensamma forskning har företag kunnat dela på resurser och få tillgång till teknik som annars varit svår att nå. Från försöksugnar och laboratorier till dagens storskaliga forskningsanläggningar – gemensamma resurser öppn

När stålet blev pulver öppnades helt nya möjligheter. Pulvermetallurgin gjorde det möjligt att tillverka avancerade komponenter med färre processteg och mindre materialspill. Jernkontorets gemensamma forskning har bidragit till att tekniken fortsatt att utvecklas – från tidiga svenska specialiteter

Stränggjutningen slog igenom i mitten av 1900-talet och förändrade stålproduktionen i grunden. Stålet kunde nu gjutas kontinuerligt till långa ämnen, med färre processteg, lägre energianvändning och jämnare kvalitet. Genom Jernkontorets gemensamma forskning har tekniken fortsatt utvecklas och anpass

En bro byggd av höghållfast stål kan få en livslängd på 120 år och materialet sparar in på 60 procent av underhållet. En svensk stålbro skapar stålnytta.

Visste du att en tredjedel av världens alla vindkraftverk har ett rotationslager som kommer från Hofors? Svenska ringar av stål skapar global stålnytta.

I Sandviken utvecklas rostfri medicinsk tråd, som är lika tunn som en femtedel av ett hårstrå. Svensk ståltråd skapar social stålnytta.