Att en produkt är klimatneutral innebär att alla steg i produktionskedjan – från tillverkning av råvaror, transporter, produktion av stål, bearbetning, användning till skrotning och sortering – har nettosumman noll. Svenskt stål skapar klimatneutral stålnytta.

Med restprodukt menas de biprodukter som bildas parallellt när stål produceras. 80 procent av restprodukterna från svensk stålproduktion används. Även det svenska stålets biprodukter skapar nytta.

Den svenska designern Naim Josefi har tillsammans med bl.a. Kanthal skapat galaklänningar av svenskt stål och i Höganäs produceras ett järnpulver som används som järntillsats i många olika typer av mjöl och spannmål. Stål skapar ibland oväntad stålnytta.

En bro byggd av höghållfast stål kan få en livslängd på 120 år och materialet sparar in på 60 procent av underhållet. En svensk stålbro skapar stålnytta.

Visste du att en tredjedel av världens alla vindkraftverk har ett rotationslager som kommer från Hofors? Svenska ringar av stål skapar global stålnytta.

I Sandviken utvecklas rostfri medicinsk tråd, som är lika tunn som en femtedel av ett hårstrå. Svensk ståltråd skapar social stålnytta.

Inom flera områden tillhör svensk stålindustri toppskiktet i stålvärlden. För att behålla ledarpositionen måste rätt förutsättningar skapas för forskning, investeringar och fossilfri stålproduktion i Sverige. En konkurrenskraftig stålindustri skapar välfärd och produkterna genererar stålnytta.

Stålföretagen i Sverige tillverkar högt förädlade stålsorter och produkter. Vår industri ligger i framkant när det kommer till innovation och vårt stål efterfrågas över hela världen. När de svenska stålprodukterna används bidrar de till en mer hållbar utveckling. Det kallar vi #stålnytta. I filmerna

Det råder stor osäkerhet om utvecklingen i världen – både i ett kortare (2020) och längre perspektiv (2050). Oavsett vad man tror eller tycker om hur framtiden kommer att te sig är denna osäkerhet något som svensk stålindustri måste förhålla sig till i sin strävan att uppnå sin vision om att leda te

I oktober 2016 inledde Jernkontoret och SEI ett fortsättningsprojekt till projekt 1. Utifrån kartan (handlingsplanen) från det första projektet togs en "kompass" fram. Tanken är att kompassen ska visa vägen till så mycket samhällsnytta som möjligt i relation till FN:s globala mål och delmål till 203