Jernkontoret avstyrker införande av krav på att klimatet alltid ska beaktas vid all offentlig upphandling. Jernkontoret tillstyrker att den offentliga sektorn uppmuntras beakta relevanta hållbarhetsaspekter vid sina upphandlingar. Kriterier och bedömningsmetoder bör tas fram tillsammans med näringsl

Jernkontoret anser att Naturvårdsverkets och Energimyndighetens gemensamma förslag till vägledning om energihushållningsplaner inte lever upp till förväntningarna. Vägledningen hanterar inte problematiken med existerande dubbelreglering och delat tillsynsansvar. Den inriktas i stället på att utveckl

Jernkontoret anser att uppdateringen av vägledningen kan vänta till efter Industriutsläppsdirektivet (IED) har reviderats. Om Naturvårdsverket ändå fortsätter arbetet har vi flera invändningar, såsom att den nedre gränsen i intervallet i BAT-AEL (det associerade utsläppsvärdet när bästa tillgängliga

Jernkontoret delar en rad av utredningens generella resonemang men delar inte utredningens slutsatser och avvisar utredningens förslag till ändringar i miljöbalken. Jernkontoret anser att förslagen riskerar att minska klimatnytta och försämra svensk industris konkurrenskraft. För att nå klimatmålen

Inom stålindustrin pågår utveckling och planering för åtgärder som kan minska utsläppen. Genomförandet av åtgärder påverkas av tillgång till energi, tid för tillståndsprocesser och lönsamhet. EU:s utsläppshandelssystem måste därför revideras med utgångspunkt från att handelssystemet ska stödja en ef

Jernkontoret anser att förslaget till ändringar i förnybartdirektivet är för detaljerade och riskerar att inskränka på medlemsstaternas suveränitet i val av energimix. Förnybartmålet görs i och med ändringsförslagen allt mer centralt, och riskerar att innebära suboptimeringar i förhållande till det

En ökad energieffektivisering i förhållande till syftet och nyttan med användningen av energin är en viktig del i arbetet för minskad klimatpåverkan, samt en ökad konkurrenskraft för industrin. EU:s energieffektiviseringsdirektiv bör utformas för att underlätta en sådan utveckling.

Jernkontoret har lämnat synpunkter på EU-kommissionens förslag till gränsjusteringsmekanism som anges vara ett verktyg för att motverka koldioxidläckage, men som helt bortser från att det finns en marknad utanför EU där europeiska produkter konkurrerar och gör klimatnytta.

Energiskattedirektivet sätter ribban för minimiskattenivåer vilket skapar möjlighet att ha konkurrensneutrala villkor för industrin inom EU. Den svenska skattepolitiken med höga generella energiskatter förutsätter dock att skattenivåerna kan differentieras mellan hushåll och industri. Direktivet mås

Av Jernkontorets remissvar framgår att det är viktigt att MKB-direktivets införande i svensk rätt bidrar till miljönytta, utan att försvåra för tillståndsprövningar och tillsynsärenden enligt Miljöbalken. Dessutom bör det inte försvåra deponering av icke-farliga muddermassor och återvinning av icke-