Vid järn- och ståltillverkning produceras även restprodukter, det vill säga biprodukter och avfall. Hela 80 procent av restprodukterna antingen återanvänds som råvaror i ståltillverkningen eller säljs för andra användningsområden. Visionen är att inget annat än samhällsnyttiga produkter ska lämna fö

Utgivna rapporter från Jernkontorets teknikområde 80, Pulvermetallurgi. Listan är sorterad med den senaste överst. 

DEBATT - Publicerad i SvD Brännpunkt 2014-08-01

Digitala produktpass (DPP) är en central del av EU:s kommande krav på spårbarhet och hållbarhet i produktionskedjor. För järn- och stålindustrin innebär detta stora förändringar inom digitalisering, materialval och rapportering. På ett välbesökt seminarium på Jernkontoret diskuterades utmaningar och

I sitt remissyttrande till Naturvårdsverket över Luftvårdsprogrammet – Förslag till strategi för renare luft i Sverige, framhåller Jernkontoret bland annat att åtgärdsförslag för minskade utsläpp av kväveoxider (NOx) från industrin bör utredas vidare. Jernkontoret avstyrker NOx-skatt för utsläpp av

Idag publicerar Jernkontoret Stålåret 2023, som samlar beskrivningar av året som gick från företagen inom järn- och stålindustrin i Sverige. Stålåret publiceras inför att företrädare för gruv- och stålbranscherna samlas i Örebro för Hindersmässan 26–27 januari.

Jernkontorets huvudsakliga invändning mot Naturvårdsverkets tolkningar rör ordvalet "restprodukter som är oavsiktligt framställda" eftersom det förvirrar mer än det hjälper. Stålindustrins restprodukter är alltid avsiktligt framställda (biprodukter och avfall) vilket framgår av Stålindustrin gör mer

Temat för Släktforskningens dag 2022 är ”släktplatser”. Sveriges Släktforskarförbund vill med det inspirera till att släktforskning även kan inkludera platser och byggnader som varit betydelsefulla för släkten – och detta kan Jernkontorets bild- och porträttsamlingar samt historiska forskningsrappor

Idag den 1 mars är det ”krama en bibliotekarie-dagen” och eftersom vi på Jernkontoret har en egen bibliotekarie, Yngve Axelsson, vill vi passa på att uppmärksamma honom och vårt bibliotek. Kram på dig Yngve!

Debatten om svensk industripolitik borde inte fokusera på dess vara eller icke vara utan i stället hur en modern grön industripolitik kan utformas. Sverige behöver ta en aktiv roll i den klimatdrivna nyindustrialiseringen mot nollutsläpp för att snabba på omställningen. Det skriver tre forskare från