Den 12–13 mars 2025 är det åter dags för Metalliska materials Programkonferens på Skogshem & Wijk, på Lidingö i Stockholm! Som vanligt har konferensen ett mycket intressant och spännande program under de två dagarna.

Jernkontorets bergshistoriska utskott bjuder in till två dagars vårmöte i Surahammar och dess omgivningar, den 8–9 maj. Anmäl deltagande senast den 24 april. Antalet är begränsat, först till kvarn gäller!

Jernkontorets omfattande forskningsverksamhet presenteras nu i den senaste utgåvan av Jernkontorets Annaler. Tidskriften, som först gavs ut 1817, sammanfattar föregående års insatser inom både teknisk forskning och bergshistoria.

Axel Wahlberg var professor och föreståndare för Tekniska högskolans materialprovningsanstalt. I en av sina undersökningar behövde han samarbeta med olika laboratorier i Europa; frågan var om de ställde upp… 

Gottfrid Mauritz Molinder var bruks- och skogsförvaltare i Dalarna. Han hade ett engagemang så stort att han ville förnya ålderdomliga traditioner… 

Jernkontorets bergshistoriska forskningskommitté ”Icke-järnmetaller, malmfyndigheter och metallurgi” bjöd den 25 april 2025 in till seminarium med fyra föreläsningar om sällsynta jordartsmetaller. Seminariet hölls på Jernkontoret. Nedan finns pdf-filer av föreläsarnas presentationer att ta del av. 

Innehåll:Ivar Bohm: Studier rörande medeltida järn. En forskningsuppgift i Jernkontorets bergshistoriska utskott. Wilhelm Holmqvist: Inledningsord vid höstmötet. Karin Calissendorff: Språkligt och sakligt om medeltidsjärn. Martin Fritz: Järnet i den medeltidssamhälleliga ekonomin. 

Innehåll:Erik Tholander: Osmundgruppen, en presentation.Karin Calissendorff: Om ordet osmund.Martin Fritz: Den äldre svenska järnexporten.Gunnar Pipping: Om vikt och mått i osmund-sammanhang.Helfrid & Sten Modin: Metallografiska undersökningar av äldre järnföremål i syfte att bestämma osmundjärnets

Jernkontorets forskning omsatte 2001 ca 90 Mkr, vilket utgör ca 10% av den totala svenska stålforskningen (973 Mkr). Denna forskningsvolym motsvarar mer än 2% av stålföretagens omsättning och placerar Sveriges i världstopp beträffande forskningsintensitet. I denna rapport ges en översikt över i förs

Värdemässigt sett har Sverige ett stort handelsöverskott när det gäller stål. Det beror på att vi i hög grad exporterar högpresterande stål och huvudsakligen importerar standardprodukter.