Föredrag hållet av Sven Rydberg vid bergshistoriska utskottets höstmötei Falun den 7/10 1971.

Bergshistoriska utskottets vårresa 2026 går till Värmlandsberg. I programmet ingår besök vid Bergsskolan i Filipstad, Långbans gruvby, Hennickehammars herrgård, Nordmarks gruv- och mineralmuseum, Uddeholms AB och bessemerverket i Hagfors samt Gamla bruket i Munkfors.

G.R. Morton och J. Wingrove har utarbetat en metod att bestämma de sammansättningar och smältpunkter, som blästslagger har erhållit då de en gång bildats i ugnarna. Metoden grundar sig på kemiska analyser av blästslagger. Med hjälp av dessa resultat bestäms sedan slaggernas ursprungliga sammansättni

A    B    C     D     E     F     G     H      I      J     K     L    M     N     O     P    Q    R     S     T     U     V     W     Y      Z      Å      Ä      Ö                          Asterisk (*) framför titeln anger att den ej finns i Jernkontorets bibliotek. Fagersta bruk Fagersta E

Järn- och stålindustrins arkiv är en rik skatt som behöver omhändertas och bevaras för framtiden. Jernkontorets bergshistoriska utskott bjuder därför in till "Företagets arkiv som resurs och minne" – en digital halvdagskonferens den 3 november om hur och till vilken nytta arkiven ska bevaras.

Rapporten om blästbruket i Sunnerbo härad har av praktiska skäl delats upp i ett huvudavsnitt, bestående av tillbakablick, genomförande, resultatgenomgång, analys, tolkningar och sammanfattning, följt av sex bilagor. Bilaga 1 innehåller inventeringsfakta och fältkommentarer från jordebokens 72 järns

"Företagets arkiv som resurs och minne" – en digital konferens om järn- och stålindustrins arkiv, arrangerades av Jernkontorets bergshistoriska utskotts forskningskommitté "Nya arkivkommittén" den 3 november 2020. Konferensens fem föreläsningar spelades in och kan nedan ses i efterhand. 

 A     B     C     D      E      F     G     H      I       J      K      L     M    N     O     P     Q      R      S      T    U      V     W    Y     Z      Å      Ä     Ö                    Babbagaurisk Jord skall hafva varit en grön Lerjord, hvaraf i forntiden åtskillige Vaser m.m. blif

 A     B     C     D      E      F     G     H      I       J      K      L     M    N     O     P     Q      R      S      T    U      V     W    Y     Z      Å      Ä     Ö                                     Fabrique. Därmed borde väl egenteligen, i anseende til ordets härkomst af Faber,

 A     B     C     D      E      F     G     H      I       J      K      L     M    N     O     P     Q      R      S      T    U      V     W    Y     Z      Å      Ä     Ö                                     Qvaderskölar, eller Tärningskölar, kallas vid Ädelfors guldgrufvor de ofyndiga gå