I hammarlag och hushåll undersöks förhållandet mellan ett järnbruks tillverkning och smedernas hushåll. Boken har sin utgångspunkt i Tore Petrés bruk i Gästrikland, bl.a. Hofors och Uhrfors. Författaren beskriver i detalj hur arbetet gick till i en tysksmedja under 1800-talets första hälft. Han visa

En kort berätelse om Avesta krono-bruk 1723 hör till den svenska bergslitteraturens klassiker. Den är här utgiven för första gången i sin helhet. Konkret och detaljerat skildras kopparframställningen och arbetet vid garhärden och i smedjan. Vattenhjul, blåsbälgar och hammare finns avritade liksom de

SEDIMENTEN I SJÖN TISKEN OCH FALU GRUVAS ALDER.I undersökningen presenteras resultaten av en studie av sjön Tiskens sediment och dessas relation till gruvbrytningens och bergshanteringens början i Falun. Resultatet av undersökningen har visat att den i Falun bedrivna bergshanteringen påverkat sedime

Vintern 1972–73 genomgicks och sammanställdes på Riksantikvarieämbetet de lämningar av bergshantering och primitiv järnframställning, som registrerats i samband med fornminnesinventeringen för ekonomiska kartan. Materialet redigerades preliminärt i tabellform och på översiktskartor, varefter ett exe

Under våren 1955 bärgades genom Holmens Bruks försorg en stor del av lasten från ett under 1600-talet vid Läsö i Kattegatt sjunket svenskt skepp. Totalt fiskades bortåt 30 ton material upp ur vraket, varav mer än två tredjedelar var järn i form av stångjärn, fyrkantjärn, tunnplåt, bandjärn och spik

I början av 1800-talet fanns i Sverige ca 400 masugnar, som tillsammans producerade 70 000 ton tackjärn med en träkolsåtgång av över 100 hl/ton och en årsproduktion av omkring 200 ton per ugn. Ar 1900 fanns 133 träkolsmasugnar i drift, vilka producerade 500 000 ton tackjärn med en kolåtgång av 50-70

At the beginning of the 19th century there were about 400 blast furnaces ini Sweden, which together produced 70 000 tons of iron with a charcoal consumption rate of more than 32 cwt/ton and an annual output of less than 200 tons per furnace. In 1900 there were 133 charcoal blast furnaces in operatio

I det första häftet av Jernkontorets bergshistoriska utskotts rapportserie har Nils Björkenstam lagt fram en delvis revolutionerande hypotes om tackjärnsteknologins ålder och dess antagna betydelse för den i väsentliga stycken hittills dunkla tekniken bakom det medeltida begreppet "osmundjärn". I de