De många järnbruken i Småland upplevde en sista allmän blomstringstid under 1870-talets första hälft. Därefter började en hårdare, internationell konkurrens ifråga om järnframställning slå ut de svagare företagen; bara de kapitalstarka förmådde satsa på att fullfölja järntraditionerna som moderna in

Denna avhandling behandlar den svenska järnindustrins stagnation under 1700-talet. Efter en lång period av expansion förbjuder riksdagen ytterligare tillväxt av stångjärnsproduktionen. Karlsson undersöker varför ett samhälle beslutar att pålägga sådana begränsningar för sin största industri. Han fra

En kort berätelse om Avesta krono-bruk 1723 hör till den svenska bergslitteraturens klassiker. Den är här utgiven för första gången i sin helhet. Konkret och detaljerat skildras kopparframställningen och arbetet vid garhärden och i smedjan. Vattenhjul, blåsbälgar och hammare finns avritade liksom de

I början av 1800-talet fanns i Sverige ca 400 masugnar, som tillsammans producerade 70 000 ton tackjärn med en träkolsåtgång av över 100 hl/ton och en årsproduktion av omkring 200 ton per ugn. Ar 1900 fanns 133 träkolsmasugnar i drift, vilka producerade 500 000 ton tackjärn med en kolåtgång av 50-70

At the beginning of the 19th century there were about 400 blast furnaces ini Sweden, which together produced 70 000 tons of iron with a charcoal consumption rate of more than 32 cwt/ton and an annual output of less than 200 tons per furnace. In 1900 there were 133 charcoal blast furnaces in operatio

G.R. Morton och J. Wingrove har utarbetat en metod att bestämma de sammansättningar och smältpunkter, som blästslagger har erhållit då de en gång bildats i ugnarna. Metoden grundar sig på kemiska analyser av blästslagger. Med hjälp av dessa resultat bestäms sedan slaggernas ursprungliga sammansättni