Yttrande om förslag på författningsändringar för att införa ETS 2

Jernkontoret företräder järn- och stålindustrin som består av både stora och små produktions- och bearbetningsanläggningar som berörs av utsläppshandelssystemet ETS 2 på olika sätt. Det är viktigt att implementeringen görs så att man kan säkerställa att ett bränsle bara beläggs med kostnad för utsläppsrätter en gång längs leveranskedjan. Om det finns fall där dubbelräkning inte går att undvika så behöver det finnas system för ersättning för dessa kostnader.

Olika produktionsprocesser för stål. Fotografier från Jernkontorets bildbank.

Remissvar till Regeringskansliet, KN2024/00062

Jernkontorets diarienummer: 02/24

Yttrande över Förslag på författningsändringar för att införa ett utsläppshandelssystem för utsläpp från vägtransporter och byggnader samt vissa andra utsläpp (ETS 2) KN2024/00062

Jernkontoret företräder järn- och stålindustrin som består av både stora och små produktions- och bearbetningsanläggningar. Vi försöker nedan ge några beskrivningar av olika situationer som kan uppstå inom branschen relaterat till utsläppshandelssystemen och som den svenska implementeringen måste ta hänsyn till.

Förslagen till författningsändringar innebär att begreppen rörande ETS 2 i utsläppshandelssystemet kopplas till energiskattelagens regelverk om skattskyldighetens inträde. Det skapar otydligheter och risker för dubbelräkning samtidigt som det inte finns några system för justering i efterhand. Detta berör också bränslen som går över landsgränser. Det är förstås viktigt att säkerställa att ett bränsle bara beläggs med kostnad för utsläppsrätter en gång.

För detaljerade kommentarer om förslagen till författningsändringar hänvisar vi till remissvar från Svenskt Näringsliv och Energiföretagen.

Järn och stålindustrin berörs av ETS 2 på olika sätt

Mindre anläggningar som inte ingår i ETS 1 kommer att omfattas av ETS 2 och ska därmed betala för utsläppsrätter för det bränsle som förbränns. Oljeprodukter köps också in för användning som till exempel smörjoljor och hydrauloljor. Det måste säkerställas att råvaror som inte förbränns inte heller beläggs med utsläppsrättskostnad.

Anläggningar som ingår i ETS 1 köper in till exempel diesel som används dels för transporter, dels för reservkraft. Användningen som reservkraft ingår i ETS 1 och dessa utsläpp redovisas i rapporteringen för ETS 1. Användningen som transportbränsle kommer däremot ingå i ETS 2. Det är svårt att i förväg ange hur stor del av en bränsleleverans som kommer att behövas för respektive användning. Här finns risk för dubbelräkning av utsläpp när bränslet belagts med utsläppskostnad redan vid inköp. Den svenska implementeringen bör i möjligaste mån hantera detta. Om dubbelräkning inte går att undvika så behöver det inrättas något sätt att begära och få ersättning för kostnader som betalts dubbelt. I direktivet är det uttryckligen angivet i art 30f (5) att medlemsstaterna ska minimera risken för dubbelräkning och kommissionen ska ta fram regler för ersättning.

Anläggningar som ingår i ETS 1 och som är upplagshavare för vissa bränslen. Dessa bränslen används huvudsakligen i den egna verksamheten (dvs inom ETS 1), men säljs också vidare till andra verksamheter som kan omfattas av ETS 2. Det finns även användningsområden i den egna verksamheten som också omfattas av ETS 2. I detta fall behöver upplagshavaren ha kontroll på vilka mängder som går till olika användning. Det är viktigt att minimera den administration som tillkommer genom ETS 2 som annars riskerar att ytterligare öka kostnaderna för slutanvändaren.

Konkurrenskraft

Små anläggningar inom järn- och stålindustrin som inte ingår i ETS1 kommer att ingå i ETS2. Dessa anläggningar kommer därmed få en ökad kostnad för bränslen. Dessa företag är liksom övrig järn- och stålindustrin utsatta för internationell konkurrens vilket inom ETS 1 hittills hanteras genom tilldelning av fria utsläppsrätter. Någon sådan kompensation finns inte inom ETS 2. Jernkontoret anser därför att Sverige vänta med införandet av ETS 2 till 2030 när CBAM genomförts i större utsträckning.

Dubbla styrmedel

Sverige har idag ett flertal styrmedel som berör de verksamheter som omfattas av ETS 2 till exempel skatter för transportbränslen. Inför införande av ETS 2 behöver styrmedelsmixen ses över för att undvika dubbelreglering och ökad administrativ börda.

Det är generellt också viktigt att den svenska implementeringen inte leder till högre bränslekostnader än i andra EU-länder. Järn- och stålindustrin är transportintensiv och för många transporter till och från anläggningarna finns inte så många alternativa transportsätt. Långa avstånd till kund och ökade transportkostnader påverkar också konkurrenskraften.

 

Jernkontoret

Annika Roos, verkställande direktör                                   

Helén Axelsson, energi- och miljöchef