Skattehöjning på kärnkraft skadar möjligheterna till långsiktig energipolitik

Regeringen föreslår idag i sin vårändringsbudget att effektskatten på kärnkraft höjs med 16.7 procent. Förslaget slår direkt mot lönsamheten för ett givet kraftslag och försämrar därmed förutsättningarna för Energikommissionens arbete.

- Den kraftiga skattehöjningen och därmed också sänkta lönsamheten för kärnkraft försämrar förutsättningarna för framtida investeringar i svensk energiförsörjning. Regeringen försvagar därmed Energikommissionens mandat och dess möjlighet att finna en hållbar och långsiktig lösning på Sveriges energipolitiska utmaning, kommenterar SKGS energidirektör Anna Holmberg.
- Energikommissionens uppgift - att skapa villkor som bidrar till ett konkurrenskraftigt elsystem - blir nu mycket svårare, vilket är olyckligt ur basindustrins perspektiv, avslutar Anna Holmberg.

Bakgrund

I vårändringspropositionen föreslår regeringen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt av högsta tillåtna termiska effekt och månad. Förslaget beräknas öka skattebelastningen av Sveriges nuvarande tio kärnkraftsreaktorer med 250 miljoner kronor per år.
Sveriges elförsörjning står inför stora utmaningar. Inom tio år beräknas tre av dagens tio kärnkraftreaktorer vara avställda. Samtidigt kommer också en stor del av dagens produktion av vindel att ha uppnått sin tekniska livslängd och behöva ersättas. Kring 2040 förväntas samtliga dagens kärnkraftverk ha fasats ut enligt kraftverkens ägare.

För ytterligare information:

Anna Holmberg, energidirektör SKGS, 08-762 72 44, 072-722 72 44.

SKGS är ett samarbete mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, IKEM, SveMin och Jernkontoret. SKGS arbetar med den svenska basindustrins energifrågor. Basindustrin sysselsätter 400 000 personer direkt och indirekt och har ett exportvärde på 277 miljarder kronor (2013). Läs mer på SKGS hemsida.