Rapport belyser samspelet mellan industri och akademi
En rapport från Jernkontoret och det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material ger en aktuell bild av samverkan mellan metallindustrin och akademin. Studien visar vad som fungerar väl, men också var det finns behov av utveckling inom forskning, utbildning och kompetensutbyte.
Metallindustrins akademiska relationer och samverkan är en rapport som sammanfattar huvuddragen i relationen mellan svensk industri och akademi, med särskilt fokus på samverkan inom material och metallområdet avseende såväl utbildning som forskning. Den är framtagen av Jernkontoret inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material.
Samverkan mellan bland annat industri och svensk högskolesektor har sedan 1997 varit inskriven i högskolelagen som lärosätenas tredje uppgift. Detta uppdrag har sedan dess stärkts ytterligare och gjorts till en viktig del och en central kvalitetsaspekt av högskolornas verksamhet. I kölvattnet av lagkravet har det skett flera förändringar i högskolesektorn. Stödfunktioner och innovationskontor har inrättats, policys har formulerats och samverkansansvariga personer har utsetts. Samverkansaspekten av lärosätenas arbete har också blivit föremål för extern granskning av Universitetskanslersämbetet.
I studien har samverkan studerats baserat på dialoger med utvalda aktörer i forskningssystemet på företagssidan och på lärosätessidan. Intervjuer med forskningschefer från industrisidan genomfördes under våren 2025 och efterföljande intervjuer med lärosätesrepresentanter genomfördes under andra halvan av 2025 och första kvartalet av 2026. Syftet med dessa dialoger var att få en bild av hur de olika parterna uppfattade den befintliga samverkan och hur de skulle vilja att samverkan fungerade framöver. Bakomliggande motiv till samverkan och hur den bör styras var också centrala frågor.
– Vår ambition med projektet var att syna en del av de vedertagna sanningarna kring samverkan och i stället få en så konkret bild som möjligt direkt från de personer som är involverade, både inom industri och akademi, säger Jonas Gurell, forskningschef på Jernkontoret.
Bland rapportens slutsatser lyfts bland annat vikten av att samarbete ska uppfylla många olika viljor och hur tillgången till unik experimentell utrustning är central och kan styra industrins val av samarbetspartner. Mobilitet mellan industri och akademi behöver förstärkas och rapporten tar upp hur industrin behöver förhålla sig till en hög grad av internationalisering inom akademin samt att kunskapen om studenter behöver höjas.
– Det har varit glädjande att många i vår studie ger uttryck för att samverkan mellan industri och akademi över lag fungerar väl. Samtidigt ser vi att det inom högskolesektorn kan vara svårt att bygga en långsiktig akademisk karriär med industrisamverkan som tydlig inriktning. Det finns ett starkt driv mot att på sikt ägna sig mer åt traditionell excellensforskning, snarare än att fortsätta utveckla samarbetet med industrin, trots att denna samverkan på många håll är av stort värde, säger Jonas Gurell.
Följande företag och lärosäten medverkade i projektet:
Alleima, Erasteel, Hydro, Höganäs, Outokumpu Stainless, Ovako, Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst, Jönköping University, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet.
