CLP-förordningen bör uppdateras för klimatfarliga gaser
Jernkontoret föreslår att EU:s CLP, förordningen för klassifikation, märkning och förpackning, ska revideras för att även omfatta klimatfarliga gaser.
Starka växthusgaser används i flera viktiga industriella tillämpningar, exempelvis högspänningsbrytare till elnätet. Foto: Pixabay.
Ämnen med hög global uppvärmningspotential, GWP (Global Warming Potential), saknar i dag tydlig riskkommunikation enligt EU:s klassifikationsförordning CLP (Classification, Labelling and Packaging). Det skapar en lucka mellan gasens faktiska klimatpåverkan och den information som bland andra industrin behöver vid hantering. Starka växthusgaser används i flera viktiga industriella tillämpningar, exempelvis högspänningsbrytare, eldistribution, kylsystem och processindustri. Utsläpp kan dock uppstå vid läckage och vid underhåll. Ett tydligt exempel är svavelhexafluorid som har ett GWP-värde på 23 500 – det vill säga 23 500 gånger större klimatpåverkan än koldioxid, som har värdet 1.
Utan en koppling mellan hanteringen av gasen och dess klimatkonsekvens finns risk att GWP-värdet inte beaktas i ordinarie riskbedömningar på arbetsplatsen. Det kan ge en vilseledande bild av att gasen är ofarlig, trots att även relativt små utsläpp kan få betydande klimatpåverkan. En tydlig farlighetsfras skulle därför underlätta både riskbedömning, kemikaliehantering och efterföljande beslut om ersättning, återvinning och utsläppsminskning.
En snabb CLP-revision skulle ge industrin ett bättre verktyg för att fatta välgrundade beslut och bidra till en mer klimatsmart hantering av gaser med hög GWP.