Vatten – en nyckelresurs för industrin
Ökad vattenberedskap, effektivare användning och ny teknik diskuterades flitigt när forskare och stålindustri möttes under Vattenkonferensen på Jernkontoret den 6 november. Jernkontoret arbetar med att stödja företagen i den komplexa lagstiftningsmiljön och upplysa beslutsfattare på både EU- och nationell nivå.
Vattenkonferensen 6 november med företagspanelen. Foto: Jernkontoret
Vatten har blivit en alltmer central fråga – inte bara för miljön, utan för hela samhällsekonomin. På Vattenkonferensen den 6 november samlades forskare, branschorganisationer och stålindustri för att diskutera hur Sverige ska möta framtidens vattenutmaningar. Konferensen ordnades av Jernkontorets Sophie Carler, rådgivare i miljöfrågor, och Jonas Gurell, forskningschef och finns inspelad och uppladdad på Youtube. Budskapet var tydligt: vatten är inte längre en självklar tillgång, utan en kritisk resurs som kräver ny kunskap och bättre planering.
– Den globala vattenfrågan gör att både kvalitet och kvantitet behöver ses som samhällsfrågor, säger Sophie Carler, rådgivare i miljöfrågor vid Jernkontoret, och marinekolog i botten.
Sophie Carler inledde med att också betona behovet av ökad vattenberedskap och lyfte fram det svenska arvet av äldre industriområden, där lagkrav, direktiv och hållbarhetsrapportering gör helhetsbilden svår att överblicka.
Syftet med konferensen var att öka förståelsen kring hur vatten kan kopplas närmare forskning, process- och produktionsutveckling. Bättre resurshantering ska stärka både industrins konkurrenskraft och Sveriges krisberedskap – samtidigt som forskningsbehov och möjliga finansieringsvägar identifieras.
Vatten under tryck
Karina Barquet, senior forskare vid Stockholm Environment Institute, gav en bild av nuläget. Industrin står för den största delen av Sveriges vattenanvändning, men har blivit betydligt mer effektiv sedan 1980-talet, delvis på grund av återcirkulation i processerna. Grundvattnet utgör bara en procent av den totala användningen, medan ytvatten dominerar. Torka och värmeböljor, särskilt i norra och mellersta Sverige, hotar dock denna balans.
– När temperaturen stiger försämras vattnets kyleffektivitet och syrehalten minskar, vilket kan orsaka algblomning och tvinga verksamheter till driftstopp vilket händer.
Den heta sommaren 2023 gav flera exempel på hur tillstånd för kylvattenanvändning behövde omprövas. Även om vatten fortfarande utgör en konkurrensfördel i Sverige jämfört med andra länder så ökar vattenriskerna när klimatpåfrestningarna ökar. I dag cirkuleras omkring 90 procent av industrins kylvatten, men behovet väntas bli större när vätgasdriften växer. Vid elektrolys krävs mellan 9 och 15 liter avjoniserat vatten per kilo vätgas – ett krav som gör vattenkvaliteten avgörande.
Kunskapsluckor och strategiskt ledarskap
Malin Rinnan, gruppchef för havs- och vattenfrågor vid Regeringskansliet, framhöll att frågan numera är strategiskt central. Den nya vattenresiliensstrategin ska göra Sverige ledande i utvecklingen av vattensmarta lösningar – både för inhemskt bruk och export.
– Vatten har länge tagits för givet. Nu behöver vi bygga en vattensmart ekonomi där rent vatten också stärker landets konkurrenskraft, sade Malin Rinnan, och lyfte regeringens mål om 10–20 procents ökad vatteneffektivitet till 2030.
Samtidigt pekade flera deltagare i efterföljande företagspanel på stora kunskapsluckor. Uppföljning på avrinningsområdesnivå och långsiktig planering för olika scenarier saknas i dag, vilket försvårar övergripande beslut.
Industrins konkreta steg
På konferensen berättade flera stora industriföretag om sina utmaningar och lösningar. SSAB i Oxelösund väntas starta sin nya ljusbågsugn inom ett år – en förändring som minskar vattenutsläppen från anläggningen, men ökar behovet av kylvatten från havet. Alleima använder cirkulerande kylsystem med sandfilter men brottas med för höga vattentemperaturer i sina dammar medan Outokumpu rapporterade minskade kylvattenvolymer trots större produktion, och pekade på behovet av bättre villkor från länsstyrelserna där företaget är en av två som arbetar med hårda villkor gällande bland annat molybden. Boliden beskriver hur flera vattenströmmar – från havsvatten till regn – hanteras parallellt på anläggningarna, där dagvatten och gamla föroreningar utgör särskilda risker.
Flera företag vittnade om att de gärna hade byggt smartare system om de fått börja om. Gamla byggnader och trånga industritomter gör det kostsamt att införa slutna kretslopp och digitala mätningar.
Från insikt till åtgärd
Bakom kulisserna arbetar Jernkontoret med att stödja företagen i den komplexa lagstiftningsmiljön och upplysa beslutsfattare på både EU- och nationell nivå. Om Sverige lyckas omsätta insikterna i praktisk handling kan vattenfrågan bli en strategisk styrka – inte bara ett växande problem.
– Jag är optimist men ser givetvis problem kopplade till lagstiftning och enskilda villkor som inte alltid korrelerar med stark konkurrenskraft. Det finns också utmaningar med bland annat begränsad yta på våra gamla svenska industriområden vilket försvårar optimering vilket deltagarna också lyfte. Vattenkonferensen utgör stålindustrins första branschdag helt dedikerad till vatten och blev väldigt matnyttig, det tror jag att deltagarna också upplevde, säger Sophie Carler.
