Kompetens i fokus när basindustrin blickar framåt

Den 8 oktober var det dags för Basindustrins kompetensdag, som samlar basindustrins olika grenar för att diskutera kompetensförsörjningsfrågor. Moderator Jesper Hedin, Industriarbetsgivarna och Caroline Stejmar, Skogsindustrierna, inledde dagen med att betona vikten av samarbete över branschgränserna. Vi samlas för att jobba gemensamt. Kompetensförsörjning är en strategisk nyckelfråga för industrin.

– Trots flera utmanande år med höga kostnader, osäker energiförsörjning och tuff konkurrens på världsmarknaden, står en sak klar: kompetensfrågan är viktigare än någonsin, sa Viveka Beckeman vd Skogsindustrierna i sitt inledningstal.

Annika Roos, vd på Jernkontoret, betonade att kompetensfrågan är högprioriterad trots kristider och behovet av att ligga i framkant är stort. Hon lyfte även europeisk konkurrenskraft och ett välkommet beslut om tullkvoter för stålindustrin.

 –  Vi önskar att konkurrensen i världen skulle vara på lika villkor men så ser det tyvärr inte ut. De europeiska producenterna dras med problem, till exempel med fluktuerande kostnader för energi, men inte minst finns en stor överkapacitet med kraftigt subventionerat stål på marknaden. Det var därför mycket glädjande att EU-kommissionen nu föreslagit effektiva tullkvoter för att få bukt med problemet. Det är avgörande om vi vill ha kvar en stark europeisk stålindustri, sa Annika Roos, vd på Jernkontoret.

Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, underströk vikten av produktivitet och konkurrenskraft.

– Produktiviteten är helt avgörande för industrins konkurrenskraft. Vi måste ständigt fråga oss hur vi kan bli bättre i produktionen. Samtidigt ser vi hur diskussionen om arbetstidsförkortning riskerar att leda till lägre produktionsnivåer – något som skulle slå direkt mot vår förmåga att växa och investera.

Under programpunkten STEM-strategin (från engelskans Science, Technology, Engineering and Mathematics) i praktiken – basindustrins roll och möjligheter diskuterades hur Sverige kan stärka kompetensen inom teknik, naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och matematik. Li Ljungberg, Teknikföretagen, konstaterade att efterfrågan på STEM-kompetens ökar snabbt.

– Det här är en tillväxtfråga. Våra utbildningar måste hålla världsklass  och vi behöver fler kvinnor inom teknik och naturvetenskap.

LKAB lyfte konkreta exempel på hur industrin kan bidra.

– Nästa generations gruva ska vara digital, autonom och hållbar – och då krävs spetskompetens, berättade Ann-Helen Andersson, LKAB.

Genom initiativ som LKAB-akademin och samarbeten med skolor och universitet vill bolaget väcka teknikintresse tidigt och skapa vägar till framtida yrken inom industrin. Linda Rönnbäck från SSAB beskrev hur omställningen till fossilfritt stål ställer nya krav på lärande.

– Det nya stålverket i Luleå kräver helt ny kompetens. Genom SSAB Academy satsar vi på ett accelererat lärande som stärker både företaget och våra medarbetare.

Carl-Johan Hamilton, Ants Tech Recruiters, lyfte fram den förändrade arbetsmarknaden med ökad automation och AI som nya drivkrafter.

– De företag som lyckas är de som kopplar sin affärsstrategi direkt till kompetensförsörjningen och ser talangattraktion som ett strategiskt arbete.

Magnus Wallerå, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, betonade att utbildningssystemet måste svara bättre mot arbetslivets behov. Även Linda Fransson från familjeföretaget Gnosjö Automatsvarvning visade hur kompetensutveckling kan vara en konkurrensfördel – även i lågkonjunktur.

– När vi har mindre att göra satsar vi på utbildning. Det stärker både företaget och våra medarbetare.

I ett avslutande pass diskuterades hur ny teknik och artificiell intelligens påverkar kompetensbehoven i basindustrin. Jesper Hedin, Industriarbetsgivarna, betonade vikten av en strategisk handlingsplan för att möta de snabbt förändrade kraven.

– Vi behöver bli tydligare med vilka yrken som är mest efterfrågade framåt, sade han och pekade särskilt ut industrielektriker, automationstekniker och ingenjörer som bristyrken.

Även nya kompetenser växer fram – exempelvis processoperatörer med kunskap om AI och digital övervakning av tillverkningsprocesser. Joakim Wernberg från Ratio beskrev hur den tekniska utvecklingen förändrar arbetsmarknaden.

– AI är inte något som står vid sidan av digitaliseringen, utan en del av den.

De nya verktygen kan utföra allt mer analytiskt arbete och förändrar därmed både roller och värdekedjor i industrin. Han pekade också på trenden mot ”tjänstefiering” – där produkter kompletteras med digitala tjänster och service, vilket ställer nya krav på både teknisk och affärsmässig kompetens i hela leverantörsledet.

Basindustrins kompetensdag 2025 avslutades med en gemensam insikt: framtiden byggs här och nu. Med rätt kompetens och stark samverkan står den svenska basindustrin väl rustad för att möta nästa generations utmaningar – och möjligheter.