Om Ramshytte masugn i Ramsberg (N1R) och dess utveckling
Sven Josefsson
2002. 225 s. ill.
Jernkontorets bergshistoriska utskott H 73.
Pris (SEK): 125:-
Ramsbergs Bruk i Ramsbergs socken i norra delen av Örebro län ägde under 1800-talet i större eller mindre grad andelar i gruvor, hyttor och hammarsmedjor. Det har sedan 1815 varit i samma släkts ägo och praktiskt taget alla handlingar rörande bruket har tillvaratagits och sparats. I första hand innehåller arkivet bruksböcker från 1800 fram till 1900, men även ett antal äldre handlingar från 1600-tal och framåt. Arkivmaterialet var emellertid i fullständig oordning då Sven Josefsson, bergsskoleingenjör och anställd vid Stråssa, år 1974 tillsammans med kamrer Karl Beckman fick bruksägaren Magnus Ericssons tillstånd att systematisera samlingarna och att under arbetets gång publicera de forskningsresultat, som kunde bli följden av detta arbete. Ramsbergs bruks arkiv omfattade då bl.a. 15 hyllmeter bruksböcker från 1800 fram till 1900, förutom 10 hyllmeter övriga arkivhandlingar och ca 10 000 brev.
Bruket, som med tiden kom att bedriva ett betydande stångjärnssmide, innehade även del i Ramshyttans masugn. Sven Josefsson behandlar i föreliggande arbete med stöd av befintliga arkivhandlingar denna hyttas tekniska utveckling under 1800-talet fram till nedblåsningen 1889, som ju är en utomordentligt intressant period i den svenska träkolsmasugnens historia.
Författaren beskriver med ett ingående kunnande, hur ett enskilt bruk följer med sin tid och väljer nya lösningar för malmbehandling, varmbläster, blåsmaskiner etc. Hyttan är visserligen en på bergsmansvis driven anläggning med urgamla regler för den turordning i vilken delägarna, bergsmän och bruksägaren, ägde att blåsa sitt rede, men det är ändå bruket, som står för den tekniska följsamheten.
I ett stort antal bilagor redovisas inte bara investeringar, produktionsutveckling, produktionskostnader och löner, som ligger till grund för studien, utan dessa bidrar också till en levande bild av arbets- och driftsförhållanden vid de gamla bergsmansugnarna. Det är angeläget, att detta arbete blir tillgängligt för historieintresserade tekniker, ekonomer och sociologer.