Skrota förslaget om vägslitageskatt

De långa avstånden inom landet och Sveriges geografiska läge i världen är i sig en väsentlig konkurrensnackdel med höga transportkostnader som följd. För stålindustrin kommer en avståndsbaserad skatt på transporter att försvaga företagens ställning på de globala marknaderna.

Foto: Sten-Åke Stenberg/Mostphotos

Regeringen tillsatte i maj 2015 en utredning med uppdraget att lämna förslag på en avståndsbaserad skatt på vägtransporter. Att överhuvudtaget överväga en sådan skatt vittnar om en svag förståelse för hela basindustrins förutsättningar, och särskilt stålindustrins.

De långa avstånden inom landet och Sveriges geografiska läge i världen är i sig en väsentlig konkurrensnackdel med höga transportkostnader som följd. Med en avståndsbaserad skatt förstärks denna konkurrensnackdel ytterligare.

Det är även ett svagt styrmedel för att stimulera en överflyttning av transporter från väg till järnväg och sjöfart, eftersom det i många fall inte finns något alternativ till lastbilstransporter. När väl utredningens betänkande lämnades under 2017 tog regeringen avstånd från förslaget till utformning av skatten, med hänvisning till dess stora konsekvenser.

Istället valde regeringen att bereda frågan vidare inom regeringskansliet och i mars 2018 presenterades ett nytt förslag om en geografiskt differentierad vägslitageskatt. I förslaget behandlas övergripande frågor kring skatten, men inte dess exakta utformning och skattenivåer.

Regeringen ska enligt januariöverenskommelsen 2019 utreda ett nytt miljöstyrande system för godstransporter, vilket kan innebära ett nytt försök att genomdriva en kilometerskatt. 

För stålindustrin kommer en avståndsbaserad skatt på transporter, som läggs ovanpå befintlig beskattning av vägtransporter, att försvaga företagens ställning på de globala marknaderna. Snarare än att förstärka konkurrensnackdelar borde regeringen, i samarbete med näringslivet, verka för lösningar som ger mer kostnadseffektiva och mer klimatsmarta transporter.

Satsningar bör riktas på fordonsutveckling, förnybara bränslen, elvägar och effektivisering genom till exempel 74-tonslastbilar. Det är också angeläget att göra en samlad översyn av hur skatter och avgifter på transporter påverkar näringslivets konkurrenskraft.

  • Skrota förslaget om vägslitageskatt/kilometerskatt för gott.