Mer fossilfri el behövs

Eftersom stålindustrins tillverkning är energiintensiv spelar energi och energianvändning en central roll i strävan mot att produktion ska vara hållbar. Energisystemet har därtill stor betydelse för konkurrenskraften. 

Givet att den svenska stålindustrin verkar på hårt konkurrensutsatta, globala marknader kan högre energikostnader sällan tas ut på produktpriserna, utan måste absorberas av företagen själva. Stabil tillgång på klimatneutral el till konkurrenskraftig systemkostnad är en grundförutsättning för att företagen ska kunna erbjuda kunderna leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser på produkter. Att värna stabil tillgång till klimatneutral el är klokt ur miljö- och klimatsynpunkt, och gynnar samtidigt företagens konkurrenskraft.

I Sverige är över 90 procent av elproduktionen koldioxidfri, energitillförseln pålitlig och historiskt sett har elpriset varit en konkurrensfördel för Sverige. Det beror i hög utsträckning på att elproduktionen till övervägande del sker med vattenkraft och kärnkraft. För stålindustrin är det viktigt att politiken, som styr såväl investeringar och produktion i energisystemet genom regleringar, beskattning och subventioner, fortsätter värna det väl fungerande svenska elsystemet. Det kommer inte minst vara viktigt i takt med att allt fler processer stålindustrin elektrifieras. En omställning inom stålindustrin från kol- till vätgasbaserad reduktion av malm (HYBRIT-projektet) kommer exempelvis att öka elbehovet med ca 15 TWh, räknat på nuvarande produktionsvolymer. Denna enskilda förändring skulle innebära att eltillförseln i Sverige skulle behöva öka med minst tio procent.

För att säkra fossilfri och stabil el till stålindustrin tycker vi att:

  • Energiöverenskommelsen ska byggas ut och konkretisera HUR det ökade elbehovet ska mötas med mer fossilfri el och effektbehovet säkras.
  • Elnätsregleringen ska utgå från kundperspektivet och motverka orimliga nätavgifter.
  • Utbyggnad av elinfrastrukturen krävs på många håll i landet för att möjliggöra investeringar för tillväxt och minskade utsläpp.
  • Sverige ska liksom Tyskland och Frankrike kompensera konkurrensutsatt industri för ökad elkostnad som följer av handelssystemet för utsläppsrätter (EU ETS).