Inför ett konkurrenskraftsmål

Ett skarpt formulerat konkurrenskraftsmål skulle ge både regeringen och riksdagen ett skarpare näringspolitiskt verktyg, och en bättre helhetssyn, i arbetet med att stärka såväl stålindustrin som övrig svensk industri.

Stålindustrins, och hela näringslivets, konkurrenskraft påverkas av politiska initiativ och beslut inom en rad olika områden. Det samlade ansvaret i regeringen för den svenska konkurrenskraften har inordnats under det näringspolitiska området, genom det övergripande målet att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.

För att följa upp målet definierar regeringen konkurrenskraft som den svenska ekonomins produktivitet i jämförelse med andra länder.

Att följa den svenska ekonomins produktivitet är i grunden ett rimligt angreppsätt, men ger små möjligheter att följa hur enskilda initiativ och beslut påverkar konkurrenskraften.

Stålindustrin har därför föreslagit att målstrukturen för konkurrenskraften bör utvecklas, i första hand genom ett skarpt formulerat konkurrenskraftsmål.

Ett sådant mål skulle kunna utgå från ett konkurrenskraftsindex som väger in viktiga faktorer som påverkar konkurrenskraften, både kostnader och strukturella förutsättningar – exempelvis tillgång till arbetskraft och kompetens, stabil energiförsörjning, handläggningstider för tillståndsärenden med mera. Även måluppfyllelsen av FN:s Agenda 2030 skulle kunna vara en indikator för utvecklingen. Målet i sig skulle kunna formuleras som att konkurrenskraftsindexet ska vara oförändrat eller förbättrat av varje föreslagen åtgärd.

Med ett skarpt mål skulle fler initiativ och förslag inom olika politikområden analyseras ur ett konkurrenskraftsperspektiv, och de eventuella effekterna på konkurrenskraften skulle tydliggöras. Därmed skulle både regeringen och riksdagen få ett skarpare näringspolitiskt verktyg, och en bättre helhetssyn, i arbetet med att stärka såväl stålindustrin som övrig svensk industri.

  • Inför ett skarpt konkurrenskraftsmål.
  • Riksdag och regering bör analysera hur varje föreslagen åtgärd påverkar FN:s globala mål i positiv eller negativ utveckling innan beslut fattas.