Gör inte skillnad på material beroende på ursprung

För att uppnå en cirkulär ekonomi måste miljöbedömningar av produkter och material göras över hela livscykeln. Även avfallsbegreppet behöver ses över, så att användning av återvunna material inte i onödan begränsas.

Stål är världens mest cirkulära material. Det återvinns mer stål i världen varje år än alla andra material tillsammans. En järnatom kan inte förstöras utan kan smältas om hur många gånger som helst och ges olika egenskaper beroende på vilka legeringsämnen som tillförs och vilken bearbetning som görs. Denna egenskap hos järn har gjort skrot till stålindustrins viktigaste råvara efter järnmalm. Allt skrot som samlas in återvinns eller återanvänds.

Parallellt med ståltillverkningen produceras också restprodukter, såsom tillverkade mineral (slagg) glödskal och stoft. Slaggen kan användas till i asfalt med bättre egenskaper än om jungfruliga material används. En annan intressant applikation är att använda slagg för att rena vatten från bland annat fosfor. Fler exempel på användning av restprodukter finns beskrivna i Stålindustrin gör mer än stål. Handbok för restprodukter.

Tyvärr begränsas idag användningen av restprodukter av en för vid definition av avfallsbegreppet, och tillämpning av regelverken kopplat till avfallslagstiftningen och giftfri miljömålet.  

För att nå en cirkulär ekonomi tycker vi att:

  • Det i ett specifikt sammanhang ska vara samma krav på material oavsett ursprung.
  • Det nya ramdirektivet för avfall ska implementeras som det är skrivet då både biproduktsartiklana och de så kallade End-of-waste-artiklarna bidrar till en hållbar materialhantering.
  • På sikt bör avfallslagstiftningen ersättas med en material- och resurslagstiftning.
  • Miljöbedömningar av produkter och material måste göras över hela livscykeln och även inkluderar vad som händer då materialet inte längre används.