Stål en förutsättning för cirkulär ekonomi

För att uppnå en cirkulär ekonomi måste kraven på återvinningsbarhet öka, återvinning av material med bibehållen kvalitet främjas och miljö- och klimatbedömningar göras över hela livscykeln. Material ska bedömas lika oavsett ursprung och legal status ska inte begränsa möjligheterna till användning om kraven i standarder och annan lagstiftning uppfylls. 

Stål är världens mest cirkulära material. Det återvinns mer stål i världen varje år än alla andra material tillsammans. Produkter av järn och stål kan återvinnas, smältas om och bli till nytt stål väldigt många gånger utan att kvaliteten går förlorad (återvinningsbarhet). Det nya stålet ges olika egenskaper beroende på vilka legeringsämnen som tillförs och vilken bearbetning som görs. Den höga återvinningsbarheten hos stål har gjort skrot till stålindustrins viktigaste råvara efter järnmalm.

Återbruk, förlängd livslängd av produkter och återvinning av material behöver generellt öka i samhället. Skrot samlas in, sorteras i olika kvaliteter och säljs på en fungerande marknad. Världens efterfrågan på stål är i dag större än tillgången på skrotråvara. Det beror bland annat på att många stålprodukter har lång livslängd samtidigt som efterfrågan växer när fler länder i världen bygger hållbara samhällen. Styrmedel som exempelvis skatt på metalliska råvaror eller krav på andel återvunnen råvara i stålprodukter leder därför inte till en ökad återvinning av stålskrot. Däremot är krav på återvinningsbarhet en viktig parameter att ta hänsyn till, till exempel i designfasen.

Parallellt med ståltillverkningen produceras restprodukter, såsom tillverkade mineral (metallurgisk slagg), glödskal och stoft. Slaggen används bland annat i asfalt som ger bättre egenskaper än om jungfruliga material (bergskross) används. Miljöpåverkan från brytning av jungfruligt material minskar när alternativa material används. En annan applikation är att använda slagg för att rena vatten från bland annat fosfor och tungmetaller, och fler exempel  finns beskrivna i Stålindustrin gör mer än stål. Handbok för restprodukter

Tyvärr har användningen av restprodukter begränsats av en för snäv implementering och tolkning av EU:s biproduktskriterier i ramdirektivet för avfall. Från juli 2020 kommer dock EU:s definitioner gälla också i Sverige, något som stålindustrin arbetat för under mer än tio år och välkomnar.

För att nå en mer cirkulär ekonomi tycker vi att:

  • Miljö- och klimatbedömningar av produkter och material måste göras över hela livscykeln och även inkludera det som händer då materialet blir avfall och hur det kan återvinnas. Detta är viktigt både i EU:s fortsatta utveckling av produktregler liksom i framtagande av nationella strategier och styrmedel. Svenska styrmedel eller lagstiftning ska vara samma som EU:s.
  • Återvinning av skrot med bibehållen kvalitet bör främjas. Krav på återvinningsbarhet bör ingå i de hållbarhetsprinciper för produkter som EU-kommissionen ska ta fram enligt En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin (CEAP). Krav på mängd återvunnet material för stålprodukter bör undvikas eftersom det inte styr mot ökad återvinning av stålskrot i världen.
  • För att nå giftfria och resurseffektiva kretslopp bör ett material bedömas utifrån eventuell exponering av ingående ämnen och om dessa utgör någon risk för människa och miljö och inte utifrån halt/mängd ingående ämnen. Egenskaperna hos en färdig stållegering skiljer sig från egenskaperna hos de olika ingående metallerna.
  • Olika material har olika förutsättningar och generella styrmedel bör därför undvikas. I stället bör förslag på åtgärder anpassas för olika marknader utifrån bland annat processer, marknadsförutsättningar och materialegenskaper. Alla material måste ges samma förutsättningar i en given applikation oavsett ursprung och legal status.
  • Möjligheterna i det nya ramdirektivet för avfall bör nyttjas för att ta fram kriterier för biprodukter och End-of-waste-artiklarna för att bidra till en mer hållbar materialhantering, helst på EU nivå (finns som förslag i CEAP). Men redan nu kan detta arbete inledas på nationell nivå
  • I kopplingen mellan cirkulär ekonomi och industriutsläppsdirektivet (IED)(Ta del av Jernkontorets synpunkter med anledning av EU-kommissionens revision av industriutsläppsdirektivet) finns redan förutsättningarna på plats i själva lagstiftningen även om just orden cirkulär ekonomi inte används. Vikten av cirkulär ekonomi bör dock förtydligas i framtagandet av referensdokument för bästa möjliga tekniker för olika sektor, det som kallas BREF (REFerensdokument för Bästa tillgängliga Teknik). Fördjupning om IED.