Angående Naturvårdsverkets förslag till ändring i förordningen om miljöfarlig verksamhet/förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

Till Miljödepartementet

Det är anmärkningsvärt att berörda IED sektorer, t.ex. järn-, stål- och metalltillverkande företag inte står med på remisslistan. Jernkontoret svarar ändå eftersom förslagen berör våra medlemsföretag direkt. Dessutom är det just denna sektor som redan har fått BAT-slutsatser (för tillverkning av järn och stål) som ska vara implementerade den 8 mars 2016.


Sammanfattning

IED-lagstiftningen är inte implementerad i Sverige och det finns två alternativa sätt att införa BAT-slutsatser, via omprövning eller via förordning. Det är oklart varför Naturvårdsverket utgår från att IED-lagstiftningens införande = omprövning av verksamheten i remissen. Naturvårdsverket skriver att en omprövning kostar 600 000 kronor men i verkligheten rör det sig om flera miljoner.

Stålindustrin vet att det kommer att kosta för Sverige att införa BAT-slutsatser både för industri och myndigheter, men förslagen i remissen är dåligt underbyggda och konsekvensanalyserade samt innehåller felaktigheter. Våra företag får oftast betydligt större kostnadsökningar än de 50 procent som omnämns och några skulle få betala mer än 2 gånger så mycket som idag. Det är också orimligt att "maxtaxan" ökar från ca 250 000 kronor till nästan en halv miljon från ett år till ett annat. Jernkontoret menar att den föreslagna 20 procentiga ökningen för IED-anläggningar inte ska införas från 2013 eftersom BAT-slutsatserna börjar gälla först om fyra år för vår bransch och långt senare för många andra branscher. När denna 20 procentiga ökning införs ska den givetvis inkludera avgifter för eventuella undantag från en BAT-slutsats.

Våra företag agerar på en internationell marknad och nationella avgifter som går långt utöver andra länders eller ökar dramatiskt på kort tid, påverkar konkurrensförmågan och är inte alls önskvärda.

Kraftiga höjningar, dolda förslag och ökade kostnader

Naturvårdsverket utgår från tidigare förslag (2008) på höjningar vilket skulle ge 20-30 procentiga ökningar av avgifterna för tillsyn och prövning enligt den remissens konsekvensanalyser. När Jernkontoret räknade på det förslaget visade det sig att för våra företag blev ökningarna mycket mer och ofta fördubblade. Förslaget genomfördes aldrig och det fanns skäl till detta. Dessa skäl borde man ha bemödat sig att ta reda på och därefter justerat detta nya förslag till den ekonomiska verklighet som industrin befinner sig i.

Trots det utgår Naturvårdsverket från att dessa höjningar ska genomföras och därtill föreslås en 20 procentig ökning om verksamheten är en IED-anläggning. Totalt sägs avgiftsökningen bli 50 procent. Denna extra pålaga på 20 procent ska börja gälla redan 2013. Det finns inte diskuterat någonstans i remissen hur det blev 20 procent och varför från år 2013? Därutöver föreslås en extra avgift på 25 000 kronor för undantag (dispens) från en BAT-slutsats. Jernkontoret menar att dispensärenden givetvis ska rymmas inom den föreslagna höjningen för IED anläggningar men återkommer längre fram till denna fråga.

Dolda förslag

Jernkontoret vill uttrycka sin förvåning över att Naturvårdsverket inte tydliggör alla sina ändringsförslag. Utöver höjningen av nivåerna ovan har också en höjning smugits in i 3 § FAPT genom ändring av den maximala avgiftsnivån från 30 till 40 procent då en verksamhet omfattas av flera punkter (koder). Både text och belopp ändras utan kommentar eller ändringsmarkering. Dessutom blir det oklart varför den högsta avgiftsnivån i en verksamhetskod för verksamheter utöver den huvudsakliga ska användas och inte den faktiska nivån.

____________________________________________________________

Figur 1. Jämförelse mellan befintlig och kommande lagstiftning FAPT § 3

I gällande lagstiftning 3 § Om en anläggning omfattar flera verksamheter enligt bilagan till denna förordning, ska avgiften betalas med det högsta belopp som i bilagan anges för någon av verksamheterna med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. Det totala tillägget ska dock inte uppgå till mer än 30 procent av det högsta avgiftsbeloppet. Tillägg enligt första stycket ska inte betalas för verksamheter som ingår i en och samma verksamhetsgrupp. Förordning (2009:700).

I föreslagen lagstiftning 3 § Om en verksamhet omfattar flera verksamhetskoder enligt bilagan, ska avgift betalas enligt den högsta avgiftsnivån med tillägg av 25 procent av summan av de avgiftsnivåer som anges för övriga tillämpliga verksamhetskoder. Totalt tillägg får högst utgöra 40 procent av den högsta avgiftsnivån. Avgiften ska endast beräknas utifrån en avgiftsnivå per verksamhetsgrupp. Den högsta tillämpliga avgiftsnivån i varje verksamhetsgrupp ska användas. Tillägg enligt första och andra stycket, ska inte göras för verksamhet som processmässigt är integrerad och en nödvändig förutsättning för den huvudsakliga verksamheten.
________________________________________


Införande av BAT-slutsats = omprövning? = billigt?
Jernkontoret menar att det inte alls är självklart att koppla ihop ett införande av BAT-slutsatser med omprövning som görs i förslaget. Vi vill peka på de översättningsändringar som gjorts i IED och som kommer att göras i järn- och stålindustrins BAT-slutsats också.

____________________________________________________________
Figur 2. Ändringar i översättning i BAT-slutsatser Järn- och ståltillverkning


Ursprungstext: I enlighet med artikel 21.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten inom fyra år efter offentliggörandet av besluten om BAT-slutsatserna ompröva alla tillståndsvillkor för den berörda anläggningen och vid behov uppdatera dem och se till att anläggningen uppfyller dessa tillståndsvillkor


Ny text efter översättningsändring: I enlighet med artikel 21.3 i direktiv 2010/75/EU ska den behöriga myndigheten inom fyra år efter offentliggörandet av besluten om BAT-slutsatserna på nytt bedöma alla tillståndsvillkor för den berörda anläggningen och vid behov uppdatera dem och se till att anläggningen uppfyller dessa tillståndsvillkor. 
________________________________________

I konsekvensanalysen finns grova underskattningar av kostnaderna för omprövning av tillståndet både för A- (600 000 kr) och B-anläggningar (300 000 kr). Siffrorna är åtta år gamla. Det kostar flera miljoner för de flesta av våra företag och det är dessutom en lång tidsutdräkt för de flesta. Vidare skriver verket att de samlade kostnaderna för omprövning av alla IED anläggningar blir 15-30 miljoner. Även om man använder de låga satta siffrorna enligt ovan, verkar inte alla anläggningar räknas in. Det finns 250 A-anläggningar och 820 B-anläggningar som berörs av den nya lagstiftningen. Hur har man räknat?

Varför extra avgift för undantag från BAT-slutsats?

Att verksamhetsutövaren ska betala 25 000 kr för att pröva om en dispens kan ges (undantag från IED 15.4) är remissens märkligaste förslag. Det är dessutom oklart om man menar för varje dispensärende eller om det är en avgift för alla de undantag man behöver från BAT-slutsatserna. Räcker ens 25 000 kr för att samla Mark- och miljödomstolen?

Idag finns 95 BAT-slutsatser för 15 företag i järn- och stålindustrin som ska analyseras i relation till befintliga villkor i tillståndet. På sikt kommer branschen också att ha BAT-slutsatser för bearbetning av stål (FMP), stora förbränningsanläggningar (LCP) och några andra mer specifika BREF för vissa företag. Det kan således handla om flera hundra BAT-slutsatser som ett företag ska klara och förhålla sig till. Då de flesta BAT-slutsatser för järn och ståltillverkning är skrivna på ett "europeiskt sätt" och inte liknar det svenska sättet att skriva villkor, kan det förmodligen initialt bli flera dispenser per företag. Vad händer om man omprövar hela verksamheten av andra skäl än att det kommit en BAT-slutsats, men behöver ett undantag enligt 15.4? Ska 25 000 kronor betalas i särskild ordning eller räcker det med de miljoner som en omprövning kostar? När den föreslagna 20 procentiga ökningen genomförs för IED anläggningar, ska denna givetvis också inkludera eventuella undantag från BAT-slutsatserna.

Andra avgiftsökningar för tillsyn och prövning

Jernkontoret vill påminna om ett annat av Naturvårdsverkets förslag som cirkulerade för två år sedan om kraftigt höjda avgifter för prövning och tillsyn av vattenverksamheter som också direkt slår mot varje stålföretag. Hur och när kommer detta förslag att införas, blir det ytterligare avgiftsökningar som inte redovisas i detta sammanhang utan separat? Vi utgår från att den nya texten i sista stycket i FAPT § 3 (Figur 1 ovan) kan tolkas så att vattenverksamhet i stålindustrin nu inte kommer att bli föremål för extra avgifter för tillsyn och prövning då vattenanvändning är en nödvändig förutsättning för ståltillverkning.

Utöver detta finns den utredning om avgifter för tillsynen av Seveso-regleringen som pågår. Detta skulle kunna leda till ytterligare kostnadsbelastning för verksamhetsutövarna i form av åläggande om att genomföra periodiska besiktningar med anlitande av extern besiktningsman utöver de periodiska besiktningar som sker inom ramen för egenkontrollen. Och hur blir det med den statusrapport som ska göras inom ramen för IED och bedömas av tillsynsmyndigheten, kommer verket att föreslå extra avgifter för detta också?

Märkliga antaganden om driftstider i industrin

Från Sid 3 i NV remiss: Vi har därför även i denna utredning valt att utgå från en schablon som innebär att driften pågår i 24 timmar per dygn och 250 dygn per år, förutom för massa- och pappersfabriker där vi räknat med 365 driftdygn per år. De värden vi fått har vi avrundat nedåt till närmaste femhundratal.
Alla våra medlemmar har som ambition att köra 24 timmar/dygn 365 dygn per år – så detta är en direkt felaktighet. Givetvis stoppas verksamheten för underhåll m.m. men att säga att det är 250 dygn per år för alla branscher utom massa- och pappersfabriker är fel. En masugn kan inte sättas på och av utan körs alltid utom när underhållsarbete görs. Jernkontoret förutsätter att denna sorts tvärsäkra felaktiga uttalande försvinner allteftersom verkets branschkompetens byggs upp igen.

Vad är en IED-anläggning och vilka FMH-koder?

När det gäller frågan vilket företag som träffas av vilken BREF och vad som är huvudsaklig verksamhet vill vi peka på behovet att reda ut vad som är en IED-anläggning och hur klassningen i Annex 1 i IED stämmer överens med FMH-bilagan. Den "nyckel" som presenteras i Bilaga 2 till PM Förändringar i FMH-bilagan föranledda av bilaga 1 i IED saknar bl.a. kod 27.20, 27.31, 27.32 från FMH-bilagan. Vad är skälet till detta? Är de glömda eller är skälet till att dessa koder inte är med eftersom de inte uppfyller kravet på t.ex. mängd som finns i annex 1. Vi har inte detaljgranskat tabellen eller korsläst alla FMH-koder mot annex 1, men vill peka på behov av tydlighet och att det blir så rätt som möjligt från början. Det är synnerligen många som berörs av detta nya regelverk, nästan 1100 verksamhetsutövare, alla handläggare på länsstyrelser och kommuner, samt domstolarna.

Jernkontoret anser den sammanställning som utlovas i inledningen av pm:et avseende ett register över samtliga IED-anläggningar tas fram skyndsamt och att arbetet med att analysera vilka BREF:ar som är relevanta för resp. anläggning påbörjas omgående. I det arbetet hoppas vi att samtliga sektorer som ingår i IED kan delta, eftersom remisslistan och konsekvensanalysen visar på kunskapsluckor om vilka sektorer som berörs av IED-lagstiftningen. Varje branschorganisation (och företag) behöver se denna lista för att analysera sammanställningen över IED-anläggningarna, vilken del i annex 1 i IED som är ens huvudverksamhet och vilka delar som är sidoverksamheter.

Jernkontoret belyste en del av denna problematik med några exempel från vår bransch i remissvaret om IED-utredningen och Miljödepartementets alternativa pm. Vi utgår ifrån att oavsett klassning inom ramen för FMH-bilagan ska företagets huvudsakliga verksamhet och sidoverksamhet bedömas utifrån IED Annex 1. Detta innebär att t.ex. företag som bearbetar stål som huvudverksamhet är kod 2.3 enligt annexet. Men idag klassas två av våra företag som deponianläggningar, kod 5.4, för det är det man betalar mest avgift för inom FMH. Gräver man vidare visar det sig att det ena företaget antagligen är en ytbehandlare snarare än en bearbetningsanläggning men detta är inte självklart. Det finns också andra gränsdragningsproblem. Höganäs Sweden AB i Höganäs, tillverkar järn (2.2), men inte genom smältning, Annex 1, Figur 3, fet markering.

____________________________________________________________

Figur 3. Jämförelser av definitioner mellan Annex 1 i IED och FMH-bilagan
Annex 1:
2. Produktion och omvandling av metaller
2.1 Rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet sulfidmalm.
2.2 Produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, med en kapacitet som överstiger 2,5 ton per timme.
2.3 Behandling av järnbaserade metaller
genom varmvalsning, med en kapacitet som överstiger 20 ton råstål per timme,
genom hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kJ och den använda värmeeffekten överstiger 20 MW,
genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 2 ton råstål per timme.
2.4 Drift av järn- och stålgjuterier med en produktionskapacitet som överstiger 20 ton per dygn.

FMH-bilagan:
27.10 Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerliggjutning, om produktionen överstiger 15 000 ton per kalenderår.
Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier.
27.20 Anläggning för
1. produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion),
eller
2. behandling av järnbaserade metaller genom varmvalsning

________________________________________


I FMH-bilagan har lydelsen ändrats från smältning till produktion (fet markering) och företaget inkluderas därför i FMH. Ska denna anläggning ändå träffas av BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning? Antagligen, eftersom det är huvudverksamheten. Jernkontoret menar att ett stort arbete kvarstår i dessa frågor.

På andra områden finns en detaljeringsgrad som är onödig, vilket Jernkontoret redan pekat på i tidigare remissvar. Ett exempel är 27.70 Ferrolegeringsverk. I Sverige finns bara ett verk, Vargön Alloys och det finns inte något behov av en så detaljerad uppdelning.

27.70 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt punkt 27.70 i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande avgiftsnivåer
a. 700 för ferrolegeringsverk eller anläggning för att ur malm och slig producera mer än 80 000 ton per kalenderår,
b. 400 för ferrolegeringsverk eller anläggning för att ur malm och slig producera mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton per kalenderår,
c. 300 för ferrolegeringsverk eller anläggning för att ur malm och slig producera mer än 5 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår,
d. 200 för ferrolegeringsverk eller anläggning för att ur malm och slig producera mer än 3 000 ton men högst 5 000 ton per kalenderår,
e. 100 för ferrolegeringsverk eller anläggning för att ur malm och slig producera mer än 1 000 ton men högst 3 000 ton per kalenderår

Öka gärna samarbetet och branschkunskaperna

Jernkontoret och dess medlemmar hjälper gärna till i det kommande arbetet med att definiera och implementera IED och alla befintliga och kommande BAT-slutsatser. Är branscherna med från början i arbetet kan dubbelarbete och misstag reduceras. Kostnaderna för våra företag och den arbetsinsats som måste göras för att analysera BAT-slutsatserna är omfattande. Detta finns inte ens omnämnt i remissen men är ett reellt arbete som nu görs. Branschen har redan börjat analysen eftersom BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning inte är det mest lättlästa dokument som finns, inte för någon. Detta görs för vi vill bidra till att Sverige ska klara implementeringen av BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning inom den utsatta tidsramen på fyra år. Man måste dock komma ihåg att det kommer så många fler BAT-slutsatser för vår bransch, och för så många branscher, att pragmatiska lösningar måste sökas från början. Det är så viktigt att det blir så rätt som möjligt från början.


JERNKONTORET

Eva Blixt, 070 6791795