Rapport - Forskning och innovation för ett hållbart energisystem

Till Näringsdepartementet
Energienheten
Lars Gullbrand

Energimyndighetens diarienummer 00-11-6104
Regeringskansliets diarienummer N2011/6345/E

 

Redovisning av Energimyndighetens uppdrag att utarbeta underlag inför kommande beslut om forskning och innovation på Energiområdet. Jernkontoret stödjer Svenskt Näringslivs remissvar på ovannämnda rapport och lämnar i detta remissvar de synpunkter som stålindustrin därtill vill tillägga eller utveckla.

Det finns en rad skäl till att EU och Sverige har satt höga energi- och klimatpolitiska mål, de så kallade 202020-målen och 2050-målen. Den effektivisering av resurs- och energianvändning som fordras för att nå målen kan delvis uppnås med hjälp av kända tekniker, men det krävs även ny kunskap och nya tekniker, vars framtagande kräver forskning, utveckling och demonstration.

Den forskning, utveckling och demonstration som bedrivs i syfte att nå de energi- och klimatpolitiska målen bör vara sådan att den fokuserar på svenska styrkeområden, har goda förutsättningar att nyttiggöras inom svenskt näringsliv och därmed bidrar till att stärka svensk industris konkurrenskraft. Den behöver också sättas i relation till andra alternativa och kompletterande insatser som genomförs i syfte att nå målen. Detta gör Energimyndigheten speciellt lämplig att ansvara för behovsmotiverad energiforskning, -utveckling och -demonstration. Energimyndigheten visar också såväl vilja som förmåga att involvera de potentiella avnämarna av resultaten (i första hand näringslivet) i formulering, prioritering och genomförande av forsk¬ning, utveckling och demonstration. Avnämarna av resultaten är i kraft av sin kunskap om utvecklingstrender och marknadsförutsättningar inom sina respektive sektorer, väl skickade att styra energiforskningen mot ekonomiskt och tekniskt hållbara energilösningar, vilket borgar för att resultaten implementeras och kan bidra till att de ambitiösa energipolitiska målen faktiskt uppnås. Detta upplägg är till gagn för såväl samhälle som näringsliv.

Mot bakgrund av ovanstående vill Jernkontoret framföra synpunkterna nedan.

Synpunkter på de förslag till satsningar som Energimyndigheten presenterar i rapporten:

- Jernkontoret kan givetvis inte bedöma exakt hur stort det samlade anslaget för energiforskning, -utveckling och -demonstration bör vara, men konstaterar följande:

1. Energimyndighetens förslag står i kontrast till en neddragning av det samlade anslaget för energiforskning på 265 miljoner kronor per år. En sådan neddragning av anslaget, på omkring 20 procent, känns mycket märklig i en tid när behovet av förnyelse och effektivisering är större än någonsin.

2. Den energiforskning, - utveckling och -demonstration som Energimyndigheten tidigare drivit har visat på mycket goda resultat som i hög grad omsatts inom näringslivet, vilket också framgår av rapporten. Myndigheten har skött sin uppgift som ansvarig för energiforskningen väl.


Härav följer att Jernkontoret stödjer Energimyndighetens förslag att insatserna för energiforskning fortsätter att ligga på 1,3 miljarder kronor per år även under 2013–2015. Jernkontoret anser därutöver att Energimyndigheten även fortsättningsvis bör ha det samlade ansvaret för behovsmotiverad energiforskning, -utveckling och -demonstration då denna behöver sättas i relation till andra alternativa och kompletterande insatser som genomförs i syfte att utveckla energisystemet och nå de energi- och klimatpolitiska målen.

- Jernkontoret anser att syftet med en ny anslagsbenämning, att "på ett mer tydligt sätt spegla innehållet i verksamheten i två samverkande delar" är vällovligt. Uppdelningen är logisk och helt i linje med hur vi ser situationen, men vi frågar oss om formuleringarna innebär att man planerar någon förändring i hur industrin involveras i långsiktig forskning och utveckling, samt hur instituten kommer att behandlas:

1. Är tanken att projekt och program som faller inom delposter 1) Riktad grundforskning inom energiområdet och 2) Forskning och utveckling ska ske helt utan näringslivets involvering?

2. Instituten nämns i rapporten som mottagare av omkring 20 procent av myndighetens satsningar, jämfört med 43 procent för universitet och högskolor. Ändå nämns endast universitet och högskolor som potentiella mottagare av anslagspost 1) Riktad grundforskning inom energiområdet och 2) Forskning och utveckling. Har instituten lämnats utanför av något särskilt skäl?


Förutsatt att förslagen inte försämrar näringslivets inflytande över prioriteringsprocesserna, att även grundforskning kan bedrivas i samverkan med industrin samt att instituten medges tillgång myndighetens medel på samma villkor som universitet och högskolor, stöder vi förslaget om uppdelning i nya anslagsposter.

- Jernkontoret ser, liksom Energimyndigheten, stora utmaningar i att få lyckade forskningsresultat att omsättas till nya livskraftiga företag. Vi anser att det största behovet av stöd från just Energimyndigheten ligger där ny teknik som tagits fram för att lösa en uppgift visar sig ha potential att bli grunden för ett nytt företag. Vi tror exempelvis att Energimyndigheten har goda möjligheter att bedöma ett forskningsresultats marknadspotential tack vare sitt stora industrinätverk och sina internationella samarbeten. Genom att stödja i detta förkommersiella skede, kan Energimyndigheten lägga en viktig bit i innovationspusslet och underlätta för andra statliga aktörer som tar vid när företaget väl bildats.


Synpunkter på myndighetens prioriteringar och arbetssätt:

- Vi anser att de fem forskningsområden som Energimyndigheten prioriterar, och som föregåtts av beredning i myndighetens utvecklingsplattformar, är relevanta. Vidare anser vi att området "Energieffektivisering i industrin" bör ges ett ökat anslagsutrymme som, i förhållande till dagens utrymme, står bättre i relation till dess betydelse för svensk ekonomi, dess andel av den totala energianvändningen samt dess möjligheter till effektivisering och reduktion av s.k. växthusgaser till 2050.

- Vi anser att Energimyndighetens tre kriterier för prioritering av forskning, utveckling och demonstration är relevanta och funktionella för att välja "rätt" projekt. Vi ser gärna att Energimyndigheten vårdar och utvecklar näringslivets involvering i myndighetens prioriteringsprocesser samt att myndigheten prioriterar forskning, utveckling och demonstration som utförs i samverkan med näringslivet. Energiutvecklingsnämnden, Utvecklingsplattformarna och Programråden är utmärkta fora för näringslivets deltagande och inflytande, vars sammansättning och arbetssätt kan utvecklas ytter¬ligare.

- Vi anser att utvecklingsplattformarnas arbete utgör ett viktigt och bra underlag för myndigheten i formuleringen av relevanta effektmål. Jernkontoret anser det dock viktigt att Energimyndigheten kompletterar utvecklingsplattformarna med direkta diskussioner med företags-, och/eller branschföreträdare för att bryta ner de mer generellt hållna effektmålen till fler och mer specifika forsknings- och utvecklingsmål med hög relevans för näringslivet.

- Vi anser att den programlagda verksamhet som Energimyndigheten bedriver i huvudsak är effektiv men också att den ställer höga krav på de programråd som utses av myndigheten. Myndigheten bör inhämta näringslivets synpunkter redan i utformningen av programmen och tillsättningen av programråden för att säkerställa att programmen är effektiva och deras utformning ändamålsenlig samt att rådens kompetens på programområdet är relevant och tillräcklig.

- Vi anser det viktigt att Energimyndigheten på olika sätt verkar för att framforskade resultat når en sådan mognad att de kan implementeras. Energimyndighetens arbete med främjande verksamhet är ett viktigt verktyg för att nå de energipolitiska målen och en ökad integration mellan verksamheterna på myndighetens teknikavdelning och avdelningen för främjande är en möjlighet som bör tas till vara. Organisationen har visat sig viktig för framgångsrik energieffektivisering i företagen och fördjupade studier och forskning kring detta är ett exempel där främjande åtgärder och forskningsbehov möts.

- Vi ser gärna att Energimyndigheten, som den själv föreslår, utökar och ytterligare förbättrar samarbetet med övriga anslags¬givande myndigheter, i synnerhet VINNOVA, eftersom energiteknisk utveckling sällan går att isolera från övrig teknisk utveckling.

 

JERNKONTORET

 

Gert Nilson
Teknisk direktör