Produktion
Detta avsnitt handlar huvudsakligen om råstål, som är förstadiet till de handelsfärdiga produkter, t ex plåt, band, stång, tråd och rör, som företagen tillverkar. Den faktiska produktionen av handelsfärdiga produkter mäts inte, däremot registreras stålverkens leveranser av dessa produkter, se Leveranser och stålkonsumtion.
Den världsfomattande lågkonjunkturen, som inleddes under slutet av 2008, påverkade i stor utsträckning efterfrågan på stålindustrins produkter negativt.
I Sverige producerades under 2009 endast 2,8 miljoner ton råstål - en dramatisk minskning med 46% jämfört med 2008.
Världsproduktionen 2009 minskade med 8% från föregående år till 1223 miljoner ton.
Svensk produktion av råstål, tusen ton
|
|
2006
|
2007 |
2008
|
|
2010 |
2010/09 %
|
|
| jan | 551,6 | 511,0 | 512,7 | 516,7 | 262,3 | 390,2 | 48,7 |
| feb | 476,4 | 462,8 | 462,6 | 495,0 | 211,0 | 381,6 | 80,9 |
| mar | 516,9 | 506,1 | 515,2 | 496,1 | 251,0 | 430,1 | 71,4 |
| apr | 504,2 | 477,7 | 490,3 | 490,6 | 199,3 | 451,5 | 126,6 |
| maj | 531,5 | 548,5 | 505,5 | 492,1 | 213,8 | 439,1 | 105,4 |
| jun | 493,0 | 439,9 | 485,3 | 438,0 | 218,8 | 447,2 | 104,3 |
| jul | 333,2 | 298,6 | 332,4 | 366,7 | 11,3 | ||
| aug | 410,2 | 329,9 | 403,5 | 380,7 | 105,2 | ||
| sep | 484,8 | 482,7 | 466,2 | 450,2 | 326,3 | ||
| okt | 460,6 | 468,2 | 512,5 | 428,4 | 318,2 | ||
| nov | 466,6 | 458,3 | 498,0 | 367,0 | 329,6 | ||
| dec | 496,7 | 482,4 | 488,8 | 276,0 | 357,0 | ||
| 6 mån | 3073,6 | 2946,0 | 2971,6 | 2928,5 | 1356,1 | 2539,6 |
87,3 |
| kv 1 | 1544,9 | 1479,9 | 1490,5 | 1507,8 | 724,3 | 1201,9 | 65,9 |
| kv 2 | 1528,7 | 1466,1 | 1481,1 | 1420,7 | 631,9 | 1337,8 | 111,7 |
| kv 3 | 1228,2 | 1111,2 | 1202,1 | 1197,6 | 442,7 | ||
| kv 4 | 1423,9 | 1408,9 | 1499,3 | 1071,4 | 1004,9 | ||
| helår | 5725,7 | 5466,1 | 5673,0 | 5197,5 | 2803,7 | ||
Figuren nedan visar produktionsutvecklingen av råstål och råjärn.
De två viktigaste råvarorna vid tillverkning av stål är järnmalm och skrot. Omkring två tredjedelar av den totala råstålsproduktionen är malmbaserad.
Malmbaserat stål tillverkas i syrgasugnar (LD-konvertrar) med råjärn som huvudsaklig insatsvara. Resterande del stål tillverkas i ljusbågsugnar (elektrokonvertrar) och har stålskrot som råvara. Figuren nedan visar tillverkningsprocesserna andelar av den totala produktionen från 1970.

För att bibehålla sina positioner på den globala marknaden har svenska stålföretag riktat in produktionen på mer avancerade stålkvalitéer. Det har inneburit att andelen s k legerade stål - som även omfattar de rostfria stålen - ständigt har ökat. Idag utgörs omkring 65% av produktionen av legerade stål. I övriga EU, liksom i USA och Japan utgör de legerade stålen endast 10–15% av produktionen. Än lägre är andelen i övriga delar av världen. Figuren nedan visar hur sortfördelningen har förändrats sedan 1990.

Kontaktpersoner
Jenni Ranhagen, statistikhandläggare
tel 08 679 17 52
mobil 070 679 17 52
jenni.ranhagen@jernkontoret.se
Mathias Ternell, avdelningschef
tel 08 679 17 21
mobil 070 257 41 41
mathias.ternell@jernkontoret.se