Produktion
Detta avsnitt handlar huvudsakligen om råstål, som är förstadiet till de handelsfärdiga produkter, t ex plåt, band, stång, tråd och rör, som företagen tillverkar. Den faktiska produktionen av handelsfärdiga produkter mäts inte, däremot registreras stålverkens leveranser av dessa produkter, se Leveranser och stålkonsumtion.
Under 2011 producerades i Sverige 4,9 miljoner ton råstål - en liten ökning (+0,4%) jämfört med 2010.
Svensk produktion av råstål, kton
|
2006
|
2007 |
2008
|
|
2010 |
2011 |
2011/10 %
|
|
| jan | 511,0 | 512,7 | 516,7 | 262,3 | 390,2 | 435,8 | 11,7 |
| feb | 462,8 | 462,6 | 495,0 | 211,0 | 381,6 | 450,6 | 18,1 |
| mar | 506,1 | 515,2 | 496,1 | 251,0 | 430,1 | 497,1 |
15,6 |
| apr | 477,7 | 490,3 | 490,6 | 199,3 | 451,5 | 478,7 | 6,0 |
| maj | 548,5 | 505,5 | 492,1 | 213,8 | 439,8 | 495,8 | 12,7 |
| jun | 439,9 | 485,3 | 438,0 | 218,8 | 447,9 | 429,4 | -4,1 |
| jul | 298,6 | 332,4 | 366,7 | 11,3 | 280,5 | 273,4 | -2,5 |
| aug | 329,9 | 403,5 | 380,7 | 105,2 | 326,0 | 308,9 | -5,3 |
| sep | 482,7 | 466,2 | 450,2 | 326,3 | 440,5 | 382,4 | -13,2 |
| okt | 468,2 | 512,5 | 428,4 | 318,2 | 441,6 | 395,6 | -10,4 |
| nov | 458,3 | 498,0 | 367,0 | 329,6 | 425,3 | 345,2 | -18,8 |
| dec | 482,4 | 488,8 | 276,0 | 357,0 | 390,8 | 373,3 | -4,5 |
| kv 1 | 1479,9 | 1490,5 | 1507,8 | 724,3 | 1201,9 | 1383,5 | 15,1 |
| kv 2 | 1466,1 | 1481,1 | 1420,7 | 631,9 | 1339,2 | 1403,9 | 4,8 |
| kv 3 | 1111,2 | 1202,1 | 1197,6 | 442,7 | 1046,9 | 964,7 | -7,9 |
| kv 4 | 1408,9 | 1499,3 | 1071,4 | 1004,9 | 1257,6 | 1114,1 | -11,4 |
| helår | 5466,1 | 5673,0 | 5197,5 | 2803,7 | 4845,6 | 4866,2 | 0,4 |
Figuren nedan visar produktionsutvecklingen av råstål och råjärn.
De två viktigaste råvarorna vid tillverkning av stål är järnmalm och skrot. Omkring två tredjedelar av den totala råstålsproduktionen är malmbaserad.
Malmbaserat stål tillverkas i syrgasugnar (LD-konvertrar) med råjärn som huvudsaklig insatsvara. Resterande del stål tillverkas i ljusbågsugnar (elektrokonvertrar) och har stålskrot som råvara. Figuren nedan visar tillverkningsprocesserna andelar av den totala produktionen från 1970.
För att bibehålla sina positioner på den globala marknaden har svenska stålföretag riktat in produktionen på mer avancerade stålkvalitéer. Det har inneburit att andelen s k legerade stål - som även omfattar de rostfria stålen - ständigt har ökat. Idag utgörs omkring 60% av produktionen av legerade stål. I övriga EU, liksom i USA och Japan utgör de legerade stålen endast 10–15% av produktionen. Än lägre är andelen i övriga delar av världen. Figuren nedan visar hur sortfördelningen har förändrats sedan 1990.
Kontaktpersoner
Jenni Ranhagen, statistikhandläggare
tel 08 679 17 52
mobil 070 679 17 52
jenni.ranhagen@jernkontoret.se
Mathias Ternell, avdelningschef
tel 08 679 17 20
mobil 070 257 41 41
mathias.ternell@jernkontoret.se
