Om samlingarna
Bergshistorisk litteratur i Jernkontorets bibliotek
Från Jernkontorets första verksamhetsår är de handskrivna masmästarrelationerna och stämpelböckerna bevarade – ett betydelsefullt källmaterial som beskriver tillståndet inom svensk bergshantering under 1700- och 1800-talen. Jernkontorets tjänsteberättelser från de första hundra årens verksamhet har överförts till riksarkivet, medan handlingar, som fortsättningsvis rör institutionen ännu förvaras i Jernkontorets eget arkiv. Bland handskrifterna i biblioteket må även nämnas Reinhold Angersteins reseberättelser från utländska resor under 1750-talet.
Bibliotekets samlingar av äldre tryckt litteratur anskaffades redan under de första veksamhetsåren, då som referensbibliotek för kontorets dagliga verksamhet. Från den tiden daterar sig förvärven av 1734 års lag, Bergsordningarna, Vetenskapsakademiens handlingar och dissertationer i bergsveten-skapliga ämnen. Bokförvärven ökade efter hand i omfattning. Från 1830-talet prenumererade kontoret på flera utländska tidskrifter: Annales des mines, Archiv für Mineralogie, Geognosie, Bergbau und Hüttenkunde, senare följda av andra ledande utländska tidskrifter inom gruvvetenskap och metallurgi. Bytesförbindelser med utländska organisationer inleddes troligen redan i slutet av 1800-talet.
Därtill bör nämnas, att flera skrifter publicerats med bidrag från Jernkontoret. Dessa skrifter är av vitt skilda slag – tekniska och naturvetenskapliga arbeten, politiska broschyrer, handlingar av brukspolitiskt intresse, utredningar rörande ekonomiska frågor etc. (Exempel: Sven Rinman, Bergwerks-Lexikon och Försök till järnets historia med tillämpling för slögder och handtverk, J.C. Garney, Handledning uti svenska masmästeriet, J.H. Forselles och A.E. Törnebohms Geologiska kartor 1854 respektive 1877, Hj. Sjögrens översättning av E. Swedenborgs Om Järnet, osv). Totalt rör det sig om cirka 200 arbeten och en i det närmaste fullständig samling av dem finns i biblioteket. Till denna samling bör också räknas Jernkontorets Annaler med bihang och ortnamnsregister, samt Jernkontorets bergshistoriska skriftserie.
Jernkontorets bildsamlingar
Jernkontoret innehar en samling av bilder med motiv från svenska bruk och bruksherrgårdar, hyttor och gruvor, vattenfall och industriorter i järnhanteringens tjänst. Samlingen omfattar tiden från 1600-talet och fram till 1960-talet. Den har grundlagts genom disponenten Carl Sahlins gåva av sin under många års arbete hopsamlade, omfattande grafiska samling. Denna samling hade av ägaren utställts i Kungl. Tekniska högskolan vid Bergshögskolans 100-årsjubileum våren 1919, och den 13 november samma år överlämnade han den som gåva till Jernkontoret. Samlingen innehöll ett antal original, bland annat akvareller och laveringar av O.S. von Unge, C.A. Tamm, Ulrik och Thora Thersner. Men det stora flertalet utgjordes av grafiska blad, välkända i svensk gravyrhistoria, ur "Suecia Antiqua", av Linnerhjelm, Johan Fredrik Martin, Gillberg, M.G. Ankarsvärd, Thersner etc.
Denna "Sahlinska bildsamling" växte sedemera väsentligt i omfattning under de år som gick efter dess överlämnande, genom gåvor av intresserade personer - bland vilka främst bör nämnas samlingsgrundaren själv - samt genom inköp.
Bildsamlingen omfattar omkring 3000 bilder. Förutom teckningar och målningar samt tryckta bilder av alla slag, såsom kopparstick, aquatintagravyrer, etsningar, litografier, träsnitt, färgtryck, fotomekaniska reproduktioner etc – ingår även fotografier.
Bruksbildskatalogen
I samband med att den Sahlinska bildsamlingen överlämnades till Jernkontoret framställdes även önskemål om att få det bergshistoriska bildmaterialet fullständigt genom att uppteckna och fotografera alla befintliga handteckningar och målningar med motiv från svenska bruk och gruvor. Denna inventering, som fortgick under 1920- och 1930-talen, blev synnerligen givande. Hela denna bildkatalog upptar nu ca 3000 bilder, till vilka cirka 4/5 också finns negativ med en fotografisk kopia. Dessa bilder har uppletats i såväl offentlig som privat ägo. Alla offentliga museer, bibliotek och arkiv genomsöktes för ändamålet och lämnade gott utbyte.
Jernkontorets bilddatabas
Jernkontorets bildsamling med dess kompletterande bildkatalog utgör tillsammans ett centralt bildarkiv för svensk bruks- och gruvhistoria. För närvarande pågår ett projekt för att scanna in samtliga bilder, både originalbilder från bildsamlingen och kopior från bruksbildkatalogen, i en gemensam bilddatabas.
Bibliotekets historia
På 1920-talet sammanfördes Jernkontorets boksamlingar till ett bibliotek. Böckerna ordnades efter ett hemmagjort klassifikationssystem. En handskriven, mycket summarisk alfabetisk och systematisk katalog upprättades. Samtidigt fick Jernkontoret överta delar av den då nedlagda Falu Bergsskolas bibliotek.
Från 1949 har den aktuella litteraturen klassificerats enligt UDK-systemet och en omkatalogisering av delar av det äldre bokbeståndet har successivt skett.
I början av 1950-talet överlämnade Svenska gruvföreningen en boksamling omfattande 53 lådor, som tillhört gruvingenjören Herman Sundholm (avliden 1945). Samlingen har etappvis gallrats och delar av den har införlivats med biblioteket. Det ännu obearbetade materialet förvaras nu i bokmagasin, där det uppordnats i ämnesgrupper. Den omfattar nu 30 hyllmeter med uppgifter om svenska bergsmän (ofta ofullständiga), broschyrmaterial om bruk, gruvor och olika tekniska frågor och bilder från svenska bruk och gruvor, huvudsakligen vykort. Samlingen är ej katalogiserad så när på avdelningen bergsrätt. Denna omfattar omkring fem hyllmeter svensk och utländsk bergsrättslig litteratur och häröver finns en speciell förteckning.
Åren 1964-65 flyttade Jernkontoret till nya lokaler i Kungsträdgårdsgatan 10. Detta innebar att bibliotekets utrymme minskades, varför en kraftig gallring av såväl bokbeståndet som tidskriftssamlingen måste genomföras.
Det totala bokbeståndet i Jernkontorets bibliotek uppgår uppskattningsvis till ca 600 hyllmeter, därav böcker ca 160 hyllmeter och tidskrifter ca 440 hyllmeter. Omräknat i volymer torde detta motsvara ca 6500 böcker och 15000 tidskriftsvolymer. Dessutom tillkommer omkring åtta hyllmeter särtryck och broschyrer.
Under perioden mars 2000 till mars 2002 genomfördes en omfattande ombyggnad av bibliotekslokalerna och biblioteket inryms nu i nya moderna lokaler.
