Energi- och miljöfrågor
Energi och klimat
Vi arbetar för:
- en långsiktig energipolitik och en fungerande elmarknad med tillräcklig produktion och konkurrenskraftiga priser
- en klimatpolitik som bibehåller konkurrenskraften för basindustrin inom EU
- att handeln med utsläppsrätter inte ska påverka priset på koldioxidfri el
Sveriges energi- och klimatpolitik har stor betydelse för stålindustrins konkurrenskraft. Att bedriva stålproduktion kräver långsiktighet både från ägare och från politiker. Stabila och långsiktiga villkor inom energi- och klimatpolitiken som tar hänsyn till industrins behov leder till investeringar i Sverige.
Stålindustrin tillhör den energiintensiva industrin, men även den energieffektiva industrin, eftersom energin är en viktig och dyr råvara som används sparsamt. Stålindustrin har minskat användningen av el och bränslen, exklusive reduktionsmedel, per producerat ton stål med cirka 20% sedan 1990. Många stålprodukter medför ytterligare energieffektivisering när de används, t ex fordon av höghållfast stål.
Tillverkningen av stål genererar stora mängder koldioxid. Koldioxidutsläppen kommer främst från reduktion av malm till järn där kolet är en nödvändighet i den kemiska processen. Möjligheterna att radikalt minska utsläppen är mycket begränsade, även med modern teknik.
Stål tillverkas också med återvunnet stålskrot som råvara och den processen genererar betydligt mindre koldioxid. Trots det är cirka 65% av världens stålproduktion malmbaserad. Det ständigt ökade behovet av stål kombinerat med stålprodukternas långa livslängd gör nämligen att stål i stor utsträckning även i fortsättningen måste tillverkas från malm, eftersom tillgången på skrot inte täcker efterfrågan.
Klimatproblemen måste långsiktigt lösas på global nivå. Ensidiga krav på minskningar av utsläppen i Sverige eller inom EU innebär minskad konkurrenskraft. Ett ensidigt europeisk åtagande av handel med utsläppsrätter kommer att begränsa produktionen om inte tilldelningen av utsläppsrätter blir tillräcklig och gratis. Till detta kommer den påverkan på elpriset som utsläppshandeln innebär, även för svensk elproduktion som i princip är koldioxidfri pga den stora andelen kärnkraft och vattenkraft. Om stålproduktionen inom EU begränsas på grund av för höga kostnader, kommer tillverkningen att ske någon annanstans – med minst samma utsläppsmängd.
För att bevara konkurrenskraften är det därför nödvändigt att världens stålproducenter får samma kostnad per enhet utsläppt koldioxid.
Miljö
Vi arbetar för:
- att miljökrav, skatter och avgifter ska vara relaterade till verklig miljönytta samt konkurrensförhållandena
- miljölagstiftningen ska vara harmoniserade med andra länder där stålindustrins konkurrenter verkar
- att regelverken är enkla och tydliga och inte motverkar varandra
- att miljökraven ska bygga på vetenskapliga grunder och leda till miljöförbättringar ur ett helhetsperspektiv
- att miljölagstiftningen är teknikneutral och inte styr produktutvecklingen
Stål ingår sedan länge i ett effektivt kretslopp. När produkten tjänat ut går den till återvinning och säljs sedan som ny råvara (skrot). I produktionen av stål bildas också restprodukter som kan ingå i andra kretslopp. Ett brett kretsloppstänkande är grunden för ett hållbart samhälle.
Alla ståltillverkande företag är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Tillståndet är förknippat med ett antal villkor, framför allt när det gäller utsläpp till luft och vatten. Att ansöka om tillstånd är ett stort och tidskrävande arbete som bl a innefattar miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilken beskriver den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till.
För att verksamheten ska kunna bedrivas på affärsmässiga villkor behöver prövningen för tillstånd vara effektiv och tillståndsmyndigheten måste ha tillräcklig kompetens och resurser för att väntan på beslut inte ska bli för lång tid.
De krav som ställs på företagen bör utgå från de miljömässiga förutsättningar som gäller för den enskilda anläggningen och vara tekniskt och ekonomiskt rimliga.
Regelverken inom miljöområdet ökar ständigt vilket innebär att företagens administrativa arbete också ökar. Det är därför nödvändigt att regelverken görs så enkla som möjligt. Det är även viktigt att myndigheters miljömål inte motverkar varandra.
Styrmedel ska vara entydiga så att målet blir tydligt. Det ska inte finnas flera styrmedel med samma syfte, s k dubbla styrmedel, eftersom detta kan leda till onödiga kostnader utan reell effekt.
Miljökrav ska baseras på vetenskaplig grund och ta hänsyn till t ex metallernas speciella egenskaper och till lokala och regionala förutsättningarna. Detta kan handla om t ex miljökvalitetsnormer eller gränsvärden för utsläpp.
Miljölagstiftning och styrmedel ska inte gynna en viss teknik eller innebära begränsningar för produktutveckling – vare sig stålprodukter eller andra produkter som stålindustrin tillverkar, s k biprodukter.
Kontaktperson
Helén Axelsson, energi- och miljöchef
tel 08 679 17 39
mobil 070 370 92 31
helen.axelsson@jernkontoret.se
