Rostfria stål, TO 43
Rostfria stål introducerades kring sekelskiftet, först med beständighet mot ”staining”, fläckar, inom hushållsområdet. Underhållsfria bestick av rosfritt stål var bekvämt. Sedan dess har antalet rostfria stålsorter för till exempel konsumentprodukter ökats radikalt.
Rostfria band tillverkas i valsverk, via varmvalsning och sedan kallvalsning. Interaktionen mellan ämnesvärmningen, färdigvalsningen och kylningen skapar produktens slutliga yttre och inre egenskaper. Stålens inre egenskaper styrs i första hand av dess inre struktur, mikrostrukturen. Denna bestämmer hållfasthet, formbarhet, hårdnande, etc. Utmärkande för de rostfria stålen är bland annat korrosionsmotståndet, som i sig bestäms av stålanalys, andelar krom, molybden mm.
Rostfria stål indelas konventionellt efter stålets resulterande mikrostruktur; ferritiska, martensitiska, austenitiska, duplexa ferrit-austenitiska. De martensitiska stålen har högst hållfasthet, sedan följer de ferritiska och de austenitiska. Normalt används de hårda martensitiska stålen i ett seghärdat tillstånd, dvs efter både värmebehandling och härdning.
Rostfritt stål förekommer ofta i hushållsmaskiner, till diskbänkar, i olika ytskikt till byggnader och konstruktioner, i fordon och tåg, inom sjukvården och livsmedelsindustrin, i rör till olika typer av processindustri, för höga temperaturer, i korrosiva miljöer, för olika mediatransport, etc.
Företag, institut, högskolor och universitet intresserade av materialforskning inom rostfria stål samarbetar inom Jernkontorets teknikområde 43. Möten arrangeras 2-3 gånger per år växelvis på Jernkontoret och vid medlemsföretag.
Styrelsens ordförande
Peter Stenvall, Sandvik Materials Technology
Teknikområdets forskningschef
Rachel Pettersson, Jernkontoret
Medlemsföretag
Outokumpu Stainless, Avesta
Scana Steel Stavanger AS, Stavanger
Sandvik Materials Technology, Sandviken
Adjungerade
Swerea KIMAB, Kista
Outokumpu Stainless, Avesta
Verksamhetens syfte och allmänna inriktning
- Söka finansiering till, planera och initiera egna projekt och externt medfinansierade projekt eller större forskningsprogram via samordnade kontakter mellan företag, forskare och anslagsgivare.
- Driva denna processinriktade forskning, där gemensamma forskningsinsatser ingår från företag, institut, högskolor och universitet.
- Främja industriella kontakter, möjliggöra erfarenhetsutbyte, ta tillvara specialistkunskaper och teknikbevaka.
- Stärka den nordiska stålindustrins konkurrenskraft inom området genom att uppnådda forskningsresultat används
Hur blir man medlem i teknikområdet?
Teknikområdets styrelse beslutar om antagande av nya medlemmar. Kontakta gärna teknikområdets forskningschef om du är intresserad av att delta eller om du har frågor om verksamheten, medlemsavgift, m m.
