Energiforskningsprogrammet
Under tiden 2006-10-01 till 2011-12-31 drev Jernkontoret med stöd av Energimyndigheten forskningsprogrammet Jernkontorets Energiprogram 2006–2010, även kallat "Energiforskningsprogrammet".
Programmet bestod av åtta forskningsprojekt, ett projekt för syntes, uppföljning och administration. Programmets totala volym uppgick till knappt 260 miljoner kronor varav Energimyndigheten stod för 23 procent. Resterande del stod de medverkande företagen och Jernkontoret för.
Forskningsprojekten
Fyra av programmets åtta forskningsprojekt rörde metallurgiområdet och fyra handlade om värmning och bearbetning. Forskningsprojekten genomfördes inom ramen för Jernkontorets teknikområden 21, 23, 24, 32, 43 och 51 med deltagare från både industrin och akademin, dvs forskningsinstitut och högskolor (främst Swerea MEFOS, Swerea KIMAB och KTH).
De fyra projekten inom metallurgiområdet var:
- Minsta möjliga koksförbrukning i masugn (Teknikområde 21, Projektnummer 21064)
- Energieffektiv raffinering av råjärn (Teknikområde 21, Projektnummer 21065)
- Styrning och övervakning av slaggbildningsförloppet i ljusbågsugn (Teknikområde 23, Projektnummer 23028)
- Utveckling av stränggjutningskokill med mjukkylande egenskaper för gjutning av sprickkänsliga stål (Teknikområde 24, Projektnummer 24050)
De fyra projekten inom värmnings- och bearbetningsområdet var:
- Energieffektivare driftstrategi för valsning av avancerade stålprofiler (Teknikområde 32, Projektnummer 32074)
- Energieffektivisering genom snabbare värmning och glödgning (Teknikområde 43, Projektnummer 43027)
- Minskad användning av fossil energi i stålindustrin genom högtemperaturförgasning av biomassa och avfall (Teknikområde 51, Projektnummer 51053)
- Ugnsstyrning och överordnad processanalys (Teknikområde 51, Projektnummer 51054)
Korta beskrivningar av varje projekt finns under "Genomförda projekt" i menyn till vänster.
Syntes och kunskapsöversikt
Jernkontoret hade, utöver ansvaret att samordna, leda och koordinera projekten, också uppgiften att sprida resultaten från forskningen och kunskap om branschens energiforskning. Som led i detta arbete togs det bland annat fram en kunskapsöversikt och ett specialnummer av Jernkontorets annaler helt ägnat åt energieffektivisering.
Resultat från forskningen presenterades även på Jernkontorets energikonferens ”Effektiv 2011”. Konferensen riktade sig till olika chefer och specialister inom stålbranschen och hade som mål att ge ett helhetsperspektiv på branschens energifrågor och informera om lyckade effektiviseringsåtgärder inom företagen.
Programmets resultat och effekter
Stora effektiviseringsvinster
De forskningsinsatser som genomfördes inom programmet beräknas leda till effektiviseringar motsvarande 894 GWh/år inom en tioårsperiod. Merparten av effektiviseringspotentialen tros vara realiserad inom fem år från programslut. Inom vissa projekt har delar av resultaten redan implementerats i produktionen, varför en viss effektivisering redan är påvisbar.
Energieffektivisering innebär givetvis en högst väsenlig industrinytta i form av minskade kostnader för energi och råvaror. Räknat på 2008 års genomsnittskostnad för energi i Stålindustrin, skulle detta innebära att energikostnaden per år blir nästan 200 miljoner kronor lägre fem år från programslut än vad den skulle varit utan den teknikutveckling som forskningen i programmet ligger till grund för.
Andra positiva effekter
Utöver energieffektivisering leder resultaten från forskningsprogrammet även till annan nytta. Dels direkt nytta i form av kvalitetsförbättringar, ökad produktivitet, ökad flexibilitet eller nya kommersialiserbara produkter. Dels indirekt nytta i form av stärkta samarbeten mellan olika industri- och forskningsaktörer och utbildningsaktörer, stärkt underlag för att rekrytera kompetens som industrin behöver på kort och lång sikt.
