Vatten
Stålindustrin behöver stora mängder vatten för sina processer. Alla anläggningar ligger därför i närheten av vattendrag där vatten tas upp och senare släpps ut i renad form.
Vatten används främst som kylmedium i direkt kontakt med stålprodukterna (t ex i stränggjutningsanläggningar och varmvalsverk) men även i slutna kanaler (ugnskonstruktioner). Vatten används också för rening av processgaser och som smörjmedel, samt som skölj- och spolvatten vid betning. För stålindustrin är det därför viktigt att ha tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräcklig kvantitet samt att se till att vattenutsläpp uppfyller kraven på god vattenkvalitet. De huvudsakliga utsläppen till vatten är olja och suspenderat material.
Läs mer: Ståltillverkning/Processernas miljöpåverkan
Rening och recirkulering av vatten
Sverige var tidigt ute med en miljöskyddslag (1969) och stålindustrin påbörjade också tidigt miljöförbättringar. Redan på 1970-talet började moderna vattenreningsprocesser användas.
Vidare blev också stålföretagen tidigt miljöcertifierade enligt den internationella standarden ISO 14001, där det ingår som princip att årligen revidera miljöprestandan med bl a krav att uppfylla all miljölagstiftning samt att kontinuerligt minska miljöpåverkan. Det kan t ex handla om att öka recirkulering av redan använt vatten och därmed minska konsumtionen av ingående vatten, eller att återvinna lösta metaller i förorenat vatten och därigenom släppa ut ett renare vatten och samtidigt återanvända värdefulla metaller. Idag recirkuleras omkring 90% av allt processvatten.
EUs vattendirektiv
Implementering av EUs ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) samt dess dotterdirektiv (Direktivet för miljökvalitetsnormer, 2008/105/EC och Direktivet för grundvatten, 2006/118/EG) fortsätter i Sverige och innebär att alla svenska ytvatten ska ha uppnått en god vattenkvalitet senast 2015.
Nationellt arbete med vattenfrågor
Sverige indelas i fem Vattendistrikt och i samtliga distrikt finns två eller flera järn- och ståltillverkare. Praktiskt sett är de svenska Vattenmyndigheterna i respektive Vattendistrikt ansvariga för att ta fram förvaltningsplaner, åtgärdsprogram, samt miljökvalitetsnormer för ytvatten som sedan tillämpas distriktsvis och därmed påverkar företagen direkt.
Stålindustrin medverkar redan i det lokala vattenarbetet på vattendistriktsnivå genom att delta i vattenvårdsförbund, vattenråd, och referensgrupper som är kopplade till respektive vattendistrikt. Det kan t ex handla om att utföra ett mätnings- och analysprogram på vissa metaller i en sjö där ett stålföretag finns som verksamhetsutövare eller att lämna remissvar på ett föreslaget åtgärdsprogram i respektive vattendistrikt.
| Vattendistrikt |
Berörda företag
|
|
| 1. Bottenviken |
Boliden Mineral SSAB (i Luleå) |
|
| 2. Bottenhavet |
Boliden Mineral
|
|
| 3. Norra Östersjön |
Fagersta Stainless Products
|
|
| 4. Södra Östersjön |
Boxholm Stål
|
|
| 5. Västerhavet |
Böhler-Uddeholm Precision Strip Products |
Våra synpunkter och hur vi samarbetar
Den nya svenska vattenförvaltningen diskuteras bland samtliga berörda samhällsaktörer (myndighet, politisk nivå och näringsliv) såväl på det juridiska planet som på det praktiska planet. Diskussionen gäller genomförandet av vattenramdirektivet i svensk lag och om detta verkligen kommer att leda till en förbättrad vattenkvalitet. I det förslag till hur svenska vatten ska förvaltas för att säkra en god vattenkvalitet under kommande år tycker vi bl a att:
- det finns för många otydligheter kring miljökvalitetsnormernas tolkning, tillämpning, och konsekvenser för tillståndsgivning av verksamheter samt undantag.
- resultaten av statusklassningen av ytvatten innefattar för många osäkerheter kopplade t ex till brister i dataunderlaget eller till en otydlig tillämpning av vad en vattenförekomst är.
- användning av dataunderlag från verksamhetsutövare bör öka i de statusbedömningar som görs.
- regelverket är komplicerat och bör göras mera användarvänligt.
- det finns rum för en förbättrad samverkan mellan myndigheter och verksamhetsutövare på lokal nivå.
Metallers biotillgänglighet i vatten
I samband med bedömningen av vattenkvalitet för metaller och vid definition av miljökvalitetsnormer måste hänsyn tas till metallernas biotillgänglighet. Jernkontoret arbetar aktivt med att ta fram underlag för att kunna använda en modell för utvärdering av metallers biotillgänglighet i svenska vatten. Jernkontoret har medverkat i ett samfinansierat pilotprojekt mellan MITF, Metallinformation och Naturvårdsverket för att undersöka detta.
Läs mer: MITF, Metallinformation
Läs mer: IVL, Svenska Miljöinstitutets rapport:
Testing the Biotic Ligand Model for Swedish surface water conditions - a pilot study to investigate the applicability of BLM in Sweden (pdf)
Nationella samverkansmöten
För att underlätta utbytet mellan Vattenmyndigheter och verksamhetsutövare organiserar Jernkontoret tillsammans med andra branschorganisationer nationella samverkansmöten två gånger per år där Vattenvårdsdirektörer (Vattenmyndigheter), myndigheter (Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, SGU), departement (närings- och miljödepartementen) och industribranscher deltar. Diskussioner förs kring den nya förvaltningsplanen samt gemensamma frågeställningar rörande regelverk, regional samverkan, och tillämpning av vattenramdirektivet i Sverige.
