"Minska koldioxidutsläppen globalt genom ökad stålproduktion i Sverige"

Den svenska stålindustrin är den mest miljömässiga av alla stålindustrier i hela världen och en snabb miljögärning som Sverige skulle kunna göra är att öka landets stålproduktion. Det anser Göran Nyström, vice vd på stålföretaget Ovako.

Göran Nyström. Foto: Ovako.

— Om vi lyckas dubbla stålproduktionen i Sverige, genom att vinna marknadsandelar, så skulle vi snabbt reducera koldioxiden i världen. Ja, Sverige skulle släppa ut mer koldioxid men det är begränsande att tänka så eftersom atmosfären är gemensam, säger Göran Nyström, vice vd på Ovako.

90 procent av all världens metallprodukter är gjorda av stål. Och stål, det görs bra i Sverige. Det är Göran Nyströms första argument till varför Sverige ska utöka stålindustrin i landet.

— Det andra argumentet är att vi har en tradition av att vara den mest högspecialiserade stålindustrin i världen. Vi gör generellt sett starkare, bättre och smartare stålprodukter än världen runt omkring. Det går åt färre ton och slutprodukten håller längre. Det blir bättre slutkonstruktioner med svenskt stål, förklarar han.

När vi kommer in på ämnet fossilfritt Sverige 2045 vill Göran Nyström nyansera. För viktigaste poängen är inte ett fossilfritt Sverige i en längre framtid, utan den största möjliga fossilskillnaden i världen och detta så snart som det är möjligt.

— Svensk stålindustri är redan mycket bättre än omvärlden. Vi har effektiv malm och pellets, vi har den fossilfria elen och skrotet att smälta med hjälp av effektiva processer. Vi är redan i en position som andra länder jobbar för att nå. Vi kan göra en stor miljömässig nytta då våra produkter är hållbara och har lågt fossilt avtryck, säger han.

Göran Nyström vill gå ännu längre. Han vill införa koldioxidjämförelser av stålprodukter. Så att inköpare lättare ska kunna välja och jämföra varor med lågt koldioxidavtryck.

— Ja, det är ett råd till regeringen. Sätt några av era bästa personer på det och börja utreda hur man kan synliggöra produkters koldioxidavtryck. Då ska hela produktionskedjan vara inräknad - från vagga till färdig produkt. Eftersom stålindustrin är särskilt under luppen så kan de börja med stålprodukter, anser han.

Det tredje argumentet som Göran Nyström har berör Sveriges ekonomi.

— Svenskt stål är en bransch som skapar större rikedom än vad de flesta kanske inser. Många andra industrier i Sverige importerar en mängd råvaror och komponenter. Vi utgår från råvaror som finns i landet och vi exporterar en mycket betydande del. Det betyder att regionerna där stål tillverkas bidrar stort till svensk handelsbalans, säger han.

— Jag tror inte folk förstår hur särskilt viktiga dessa regioner är för Sveriges ekonomi. De ser dem istället som bidrags- och skogslän, vilket är fel syn. Det är på denna typ av platser som Sveriges välstånd grundläggs, tillägger Göran Nyström.

Stålnytta är nytta minus kostnad

Göran Nyström läste materialfysik i Uppsala och hade tidigt en uppfattning om att han ville arbeta i en industri som exporterar och gör någonting som är bra för Sveriges ekonomi.

— Jag har jobbat 24 år på Sandvik och nu har jag jobbat 8 år på Ovako, nu del av Nippon Steel. Jag är stolt över vår globala räckvidd och jag är stolt över miljömässigheten som är världsledande. Vi ligger långt fram jämfört med våra konkurrenter, vilket också gäller vår produktutveckling och våra produkter, säger han.

Ovako producerar höghållfast högrent stål och företaget har en särskild historik inom kullager. Kullager är till exempel en central och avgörande produkt i vindkraftverk. De ringar som finns i ett kullager tillverkas av 100 procent återvunnet stål och sitter i dag i en tredjedel av alla världens vindkraftverk.

— En årsförbrukning av Ovakos ringar till vindindustrin möjliggör besparingar på hisnande 260 miljoner ton koldioxid. Förutom det så har även stålet i ringarna tillverkats med minimalt koldioxidutsläpp, förklarar Göran Nyström.

Stålnytta är enligt Göran Nyström den nytta som stålet gör i dess användning minus det som det kostar att ta fram stålprodukten.

— Det finns inget land som återvinner så mycket skrot som vi gör i Sverige. När vi sen tittar på hur mycket koldioxid det har gått åt för att skapa en färdig produkt så ligger Ovako på 80 procent under världsgenomsnittet. Jämför vi med särskilt smutsiga konkurrenter, framförallt från Kina, så ligger vi 90 procent lägre. Och när jag säger ”vi” så menar jag hela leverantörskedjan – från start till slutlig produkt.

Hur man framställer ett högrent och höghållfast stål är företagshemliga processer men Göran Nyström vill att alla gemensamt ska ställa krav på att industrier ska använda högrent stål med lågt koldioxidavtryck.

— Stål är en grundförutsättning för det mesta i ett samhälle. Det är ingen lyxartikel men har en enorm bredd i sina egenskaper. Vi måste hjälpa till att utveckla kraven på stål. Så att företag som bygger bilar, andra fordon, vindtorn och flygplan eller vad det nu är, ställer högre krav på stålet de använder i sina produkter, säger Göran Nyström.

Det finns två aspekter på stål som du som konsument kan titta efter. Dels är det prestandan.

— Stålet har blivit smartare och det görs hållbarare produkter idag än för bara 10 år sedan. När du som konsument betalar lite mer för kvalitet – vilket oftast brukar löna sig i längden – då är det antagligen så att du även köper ett bättre stål i produkten.

Den andra aspekten är koldioxidavtrycket.

— Många kör och köper elbilar men bryr sig inte om vilken el de stoppar in i bilen eller hur mycket koldioxid det har gått åt att skapa bilen och batteriet. Vad är det för koldioxidavtryck denna produkt har egentligen? En väldigt viktig fråga som en konsument bör ställa. Du ska som konsument kunna få en koldioxidsiffra på produkten du köper. Då kan du också jämföra med andra produkter, säger Göran Nyström.


FAKTA: Stålåtervinning och export
Järnatomer kan smältas om hur många gånger som helst utan att tappa kvalitet eller andra egenskaper. Nästan allt metallskrot som hamnar hos en skrothandlare i Sverige återvinns. Skrotet sorteras efter vilken form av stål och legeringshalt det handlar om och köps sedan av stålföretag eller går på export till bland annat Europa, Turkiet och Indien. Av allt skrot i Sverige så går ungefär hälften på export till andra länder.

#stålnytta