"Vi måste räkna på livscykelkostnaden"

Inom vissa områden har Sverige en särskilt stark position i världen. Ett sådant område är stålindustrin. Tillåtande och innovativa företagsklimat gör att det i Sverige utvecklas högteknologiska metaller med lång livslängd som är eftertraktade i hela världen. Och det är framförallt mycket mer klimatvänligt producerat än något annat stål i världen. Det säger Thérèse Bodén, teknik och kvalitetschef på Outokumpu Prefab.

Thérèse Bodén. Foto: Outokumpu.

Samhället måste enligt Thérèse Bodén på stålföretaget Outokumpu bort från slit- och slängkulturen. Konsumenter behöver ställa högre krav på att produkter de köper är producerade med minsta möjliga klimatpåverkan. Det behövs en bättre märkning på produkter för att konsumenter ska kunna köpa klimatsmart.

— Kan du köpa något som håller i 20 år istället för fem, så ska du välja det. På så vis behöver det inte produceras en ny produkt vart femte år. Jag vill att människor ska förstå att deras val av produkt kan bidra till att göra hela vår värld bättre. Det är en av mina drivkrafter. Att få folk att förstå.

— Varifrån kommer stålet? Det är en fråga som konsumenter bör ställa sig när de köper en ny produkt. Det skulle behövas ett tydligt certifikat eller en märkning som visar varifrån stålet kommer för billigt stål är ofta smutsigt stål. Det har antagligen släppt ut massor med koldioxid under produktionen, förklarar Thérèse Bodén.

Allt vi ser runt omkring oss är gjort av någon typ av material och för en materialdesigner som Thérèse Bodén är drivkraften att förbättra och utveckla dessa material. Att ge det en längre livslängd, göra det starkare och mer klimatsmart.

— Lång livslängd är något som är oerhört viktigt att titta på. Och det är just det som är fascinerande med rostfritt stål. Om jag når fram till en kund eller en person i frågan om varför det är det viktigt att välja något lite hållbarare, så har jag lyckats, säger Thérèse Bodén.

Att välja rätt stålmaterial för platsen som det ska byggas på, bidrar till en hållbar framtid. Rätt legeringsmängd i stålet kan göra att produkter håller i flera hundra år, speciellt när det handlar om rostfritt stål.

— Rostfritt stål är fascinerande och kan i princip produceras för att vara för evigt. Känner man inte till området så tror man att det finns en eller två typer av stål, men det finns faktiskt upp till 100 olika typer av rostfritt stål, förklarar Thérèse Bodén.

Vi måste tänka långsiktigt och cirkulärt i alla steg i samhället och det gäller i allt som vi producerar och bygger anser Thérèse Bodén.

— Sveriges stålindustri är både malm- och skrotbaserad. Vi ligger främst i världen med att tänka cirkulärt kring materialåtervinning. Det går inte åt lika mycket energi föra att smälta skrot som att producera en helt ny metall. Vi får inte titta på kostnaden här och nu utan istället på titta livscykelkostnaden för en produkt, säger Thérèse Bodén.

Väljer du rätt rostfritt stål med rätt legering för den miljö den ska stå eller verka i så kan konstruktionen få en väldigt lång livslängd.

— Inomhusmiljöer är inte en så aggressiv miljö för stål, så det funkar med ett lägre legerat stål till kylskåp och diskbänkar till exempel. På en oljeplattform däremot är det en mer aggressiv miljö. Allt från låga temperaturer i vatten och luft till havets salter och så vidare. Men med rätt sorts legering så håller dessa konstruktioner väldigt länge, förklarar Thérèse Bodén.

Krom och nickel som används vid legering är inte miljövänligt vid brytning, därför är strävan mot att återanvända 100 procent av det som tas upp ur marken så viktigt.

— För att inte behöva ta upp mera metaller ur jorden än nödvändigt så måste vi tänka på recirkuleringen av materialet. Vi i Västeuropa är längre fram i att tänka hållbart än till exempel Kina där man plockar upp mer och återvinner mindre. Vi har dessutom jobbat väldigt länge med att inte släppa ut partiklar i luften.

Thérèse Bodén understryker att det inte går att backa tillbaka utvecklingen utan att vi måste tänka framåt och utveckla mer hållbart – och att Sverige måste ligga i framkant i den utvecklingen.

— Stålnytta har med kretslopp att göra. Vår process på Outokumpu är till exempel helt skrotbaserad och vi är mycket bättre än andra länder på den här processen. Allt material som finns i skrot som smälts ner finns kvar och återanvänds. Järn och krom är de viktigaste komponenterna i rostfritt stål och sedan tillsätter man nickel.

Ett bra exempel på långsiktigt och hållbart byggande är buddisttemplet i Chounbri-provinsen i Thailand. Templets överbyggnad har en grund av rostfria armeringsjärn av duplext stål från Outokumpu. Byggingenjörerna för projektet valde bort traditionell kolstålsarmering då rostfritt stål har en längre livslängd. Den önskade livslängden på templet är satt till 1 000 år.

Outokumpu+temple.jpg
Armeringsjärn av rostfritt stål i thailänskt buddisttempel. Foto: Outokumpu.

Ett annat exempel på långsiktigt byggande är Gateway Bridge i Brisbane, Australien. De mest vitala sektionerna av bron är byggd med rostfritt stål från Sverige. Bron är konstruerad för att hålla i 300 år.

— Vi har en del rostfria broar i Sverige också och livslängden på dessa beräknas till 120 år. En förvaringstank gjord i rostfritt stål håller i 50 år. Högtemperaturstål, som till exempel brickor för saker som kommer ur ugnar med över 1 000 grader kan med rätt typ av stål användas 200 gånger istället för 10 gånger.

Svenska stålföretag är stora världen över och vi har varit pådrivande i utvecklingen av nya stålsorter. Även om andra länder också utvecklar sina industrier, har Sverige ett enormt försprång, och det ligger i vår långa brukshistoria, anser Thérèse Bodén.

— Vi har ett djupt kunnande kring högteknologiska metaller och det är inte lätt att bara hoppa in i den här industrin och tro att man är lika bra. Vi är dessutom det klimatsmartaste alternativet.

— Vårt kunnande kring stål sträcker sig flera hundra år tillbaka. Och tillsammans med vår metallrikedom här i Sverige blir vi unika som stålproducenter i världen. Genom generationer har vår teknik förfinats och kunskap gått i arv, säger Thérèse Bodén.

#stålnytta